Efter vad som nu sägs vill Trump köpa Grönland av Danmark. Det som i första läget framstår som galenskap är, sett ur Trumps synvinkel, kanske inte så vansinnigt ändå. Det finns exempel att falla tillbaka på. USA köpte Louisiana av Frankrike och Alaska av Ryssland. Och fastigheter är ju Trumps egentliga värv. Till det kan vi ju lägga att han själv är köpt av ryssarna. Åtminstone i den meningen att de backade upp honom när han stod på randen till konkurs och att hans härjningar i amerikansk politik passar Rysslands intressen precis.

Är då det här allvarligt menat? Det återstår väl att se. Det kan mycket väl vara, men då troligen mer som ett sätt att få motståndarna att tappa fattningen samtidigt som de egna kärntrupperna hålls på gott humör vid tanken på detta ”kraftfulla” förslag, än att det skulle vara genomförbart. Inte minst kan man undra vad USA skulle betala med. Statsskulden är enorm redan i förväg.

Att Grönland tillhör Danmark har sin historia. Under tidig medeltid, det vi kallar vikingatid, var Danmark en stormakt med ett imperium som omfattade Grönland, Island, Norge, stora delar av England och besittningar i och kring Östersjön. Bit för bit gick det förlorat, men Grönland var det ingen som var intresserad av. Förrän nu.

Man kan le åt Trumps konstigheter, men leendet stelnar vid tanken på att allt han tar sig för försvagar det samförstånd som funnits tvärs över Atlanten. Det är frågan om det är så stor idé för svensk del att gå med i Nato, om det rentav är så att alliansen är på väg att rämna.

Det var förstås inte bättre förr, om någon nu trodde det. Den 21 augusti 1968 gick ryska trupper in i Prag och gjorde slut på det hopp som Pragvåren hade inneburit. Så hur tokig Trump än är, förefaller det bättre att erbjuda sig att köpa något än att helt enkelt ta det med våld.