Sanningar
En del oroar sig tydligen för att situationen vid den grekisk – turkiska gränsen ska medföra ett nytt 2015 och vad det i sin tur skulle föra med sig för svensk politik. Det behövs inget större skarpsinne för att förstå att det man är man rädd för är att Åkessons gäng ska nå nya höjder i opinionsmätningarna.
Det återstår att se, men oavsett hur det är med den saken, kan och ska man inte fokusera på migration och integration när det gäller att få grepp om Åkesson.
Sanningen är den att Åkesson och hans gäng inte bryr sig om vare sig mindre migration eller framgångsrik integration. De som tror att man kan argumentera inför väljarna med att lova att inte låta fler komma in än vi, som det heter, kan ta hand om, spelar Åkesson rakt i händerna.
För vem är väl intresserad av att ge sin röst på en dålig kopia om man kan rösta på orginalet? Det vill säga om man tillhör de som lutar åt SD – hållet från början.
Jag läste i dag om en bok där författaren wallraffat bland svenska män som ägnar sig åt sexköp i Thailand. Han fann att nästan alla dessa män uppger att de tycker att allt i Sverige är åt helvete. Vidare är deras kvinnosyn, inte överraskande, förfärlig. Bland dem har Åkessons parti en betydligt högre andel väljare än den svenska befolkningen i stort.
Här ser vi den genklang som Åkesso har lyckats att få bland alltför stor del av väljarkåren. De som ser sig som förlorare i den utveckling vi brukar kalla globalisering. Inte undra på att SD: s kärnväljare söker sig till Thailand där de ser sig som självklara MÄN gentemot landets kvinnor. Så mycket var Åkessons tal värt när det gäller saker som jämställdhet mellan könen.
Invandringen fungerar bara som förevändning för SD. Deras verkliga agenda är det som de själva anger som ett ”kulturkrig”. Alltså ett krig mot demokratin som vi känner den med öppenhet och frihet att agera i enlighet med lagar och förordningar. Inte minst visar det sig med deras attacker mot yttrandefriheten.
Vad ska väl då hända nere i Grekland? Det vet vi förstås inte än. Säkert är dock att det i längden inte går att hindra den som söker ett bättre liv än det ter sig på den plats man råkar vara född på. Det finns här skäl att påminna om att vi i Europa i hundratals år tog oss den rätten. Hur kan vi då med hedern i behåll försöka låtsas som om inte andra har samma rätt?
En som verkligen ansåg sig ha rätt att inte bara bre ut sig österut utan dessutom kunde slakta de människor som hade oturten att vara ivägen var en viss Hitler.
Det lyckades dock inte. Den 4 mars 1945 trängdes tyskarnas armégrupp Weichsel tillbaka av Röda armén när Regenwaldeintogs. En kort tid senare skämtades det i Berlin med typisk galghumor att führern numera kunde ta spårvagnen mellan öst- och västfronten.
Så kan det gå. Tage Danilesson hade helt rätt när han skaldade: ”Tredje riket blev aldrig först. Hitler borde tänkt efter först”.
Namn: Mats Nilsson 
Senaste kommentarerna