Kärnkraftstrams
Den nuvarande partiledningen fortsätter med sin enkelspåriga (en del tycker enfaldiga) agiation om att det ska byggas nya kärnkraftverk, alternativ hålla liv i de gamla lådorna som blir alltmer olönsamma vartefter tiden går. Deta med hänvisnig till befarad elbrist.
Nu finns det förstås ingen sådan brist, nationellt sett. Det som brister är elnätet som inte klarar av att hålla effektnivåerna uppe i takt med att de föråldrade reaktoerna stängs ner.
Vad partiledningen inte verkar vilja (eller kanske kunna) inse att det här är precis de följder som kunde förutses när linjen att avveckla kärnkraften ”med förnuft” gick segrande ur folkomröstningen för 40 år sdedan. Inte för att den vann majoritet, men därför att en riksdagsmajoritet (S och FP) stod bakom den.
Kritiker internt (bland dem jag själv) och externt påpekade att det var svårt se hur en utbyggnad till det tredubbla, räknat i effekt, av kärnkraften skulle underlätta den avveckling man ju ändå sa sig vara för. I själva verket byggde man ju fast sig i en struktur som skulle bli mycket svår att avveckla.
Det har nu visat sig att så också mycket riktigt blev fallet. Om än inte så besvärlig som man trodde 1980. Ändå krävs det ändringar av elnätet som kan ta 10 – 15 år att genomföra.
Det är dock fullt möjligt, men den som däremot tror att någon utbyggd kärnkraft kan komma till stånd på ett sätt som skulle klara av de närmaste årens bekymmer, lurar man både sig själv och andra. Ingen vill investera i något sådant.
Det här betyder att L håller på att göra samma kärnkraftsmisstag som för 40 år sedan, om än med omvända förtecken. Den gången resulterade det hela i ett dundrande valnederlag i 1982 års val. Och siffrorna just nu ser ju än mindre trevliga ut. Släpp det här kärnkraftstramset!
Namn: Mats Nilsson 
Senaste kommentarerna