Sjöstedts fel
Min gamle trätobroder Sjöstedt sjunger just nu på sista versen som kommunisternas ledare. Snart ska han ge sig iväg till ett av hans partis verkliga favoritländer, Vietnam. Får se hur han uppskattar att vistas i ett land som styrs av ”arbetare och bönder”, som det brukar heta i den enklare kommunistretoriken.
Så här innan avresan passar han på att kaxigt anmärka att Liberalerna kanske inte är så angelägna om nyval med ett väljarstöd motsvarande alkoholhalten i folköl.
Kaxigt, var det. Särskilt med tanke på att han själv och hans parti har haft och har fel i stort sett i alla politiska frågor. Inte minst när det gäller EU. Ett samarbete som Sjöstedt själv gjorde karriär på att vara emot men vars följder, i form av stigande tillväxt och därmed skatteintäkter, kommunisterna mer än gärna profiterar på.
När EU – debatten var som hetast inför folkomröstningen 1994 och åren närmast därefter, möttes vi i några debatter. Jag stack vid ett sådant tillfälle ut hakan och förutspådde att det inom några år skulle finnas en stabil majoritet för ett medlemskap. Sjöstedt delade inte den bedömningen. Han trodde rentav av Sverige skulle lämna samarbetet sedan nejpartierna gått så bra i valet till EU – parlamentet.
Nå, Sjöstedt. Vem av oss fick rätt?
Jag ska nu sticka ut hakan igen och ha fräckheten att förutspå att liberala partier kommer att finnas och blomstra långt efter det att socialistiska sekter av den sort som Sjöstedt tillhör förpassats till historien glömska. Även om de just nu har ett väljarstöd motsvarande starköl. Att tillämpa marxism av Lenins tappning för att möta de utmaningar som finns ter sig ungefär lika begåvat som att förespråka gåspennor i datorernas tidevarv.
Nu lämnar han alltså Sverige. Han må vara en hygglig prick privat, men jag kommer då inte att sakna honom. Inte heller skulle jag sakna de unghögertyper som just i dag i en debattartikel orerar om emigrera från ett, som de hävdar, alltmer våldsamt samhälle.
Ja, stick ni bara. Skönt att slippa er!
Namn: Mats Nilsson 
Senaste kommentarerna