Höga vågor
Diskussionens vågor beträffande liberalernas vägval fortsätter att vara höga. Det har också efterlysts mer av framåtsyftande och eftertänksamma inlägg. Om det här kvalar in i det sammanhanget, får väl andra bedöma. Men här kommer i varje fall ett försök.
Som jag ser saken, handlar det inte enbart om vilken väg vi tar utan också hur vi väljer att ta oss fram. Om det nu skulle vara som så att vår möjlighet till framgång ligger i att söka röster högerut, hur ska det gå till?
Det sätt som den nuvarande partiledningen ägnar sig åt, att totalt anpassa sig till högeragendan, lär inte vara någon framkomlig väg. Om så vore fallet, borde det ha gjort åtminstone något avtryck i opinionen.
Så istället för att direkt hoppa på tåget så snart Kristersson kommer med idéer om vaccinshopping eller att hantera klimatförändringarna genom kärnkraft i form av någon typ av Friggebodsreaktorer, (båda sakerna dessutom helt verklighetsfrämmande) bör man, om det nu är från de mer anständiga delarna av högerblocket väljarna finns att hitta, använda sig av en helt annan taktik.
Faktum är nämligen att om det är några som har övergett tanken på en allians mellan en anständig konservatism och liberalism, är det M och KD. Kristerssons tal om att företräda något slags ”liberalkonservatism” klingar lika falskt som en målbrottsstämma i kyrkokören.
Någon slags syntes mellan liberalism och konservatism existerar helt enkelt inte. Lika litet som det finns någon definierad ”borgerlighet”. Det finns socialistiska partier (S och V). Det finns liberala partier som L, konservativa partier som M och KD (som kom till som en utbrytning ur högerpartiet) och det finns partier som baserar sig på olika typer av idéströmningar från det som brukar kallas romantiken. Hit hör både MP och SD, även om de representerar helt olika delar av dessa strömningar. Beröringspunkter finns dock. Det är ingen slump att dessa båda partier har varit och i ett fall fortfarande är EU – motståndare.
Den kraftiga rörelsen åt höger inom konservatismen, har, som jag ser det, lämnat ett utrymme för liberaler att ta vara på. Men då måste man markera mot denna rörelse istället för att anpassa sig till den.
Det gör vi genom att framförallt visa på hur högergiren hotar friheten och i slutändan demokratin. Vi kan se hur rörelsefriheten har inskränkts under den nu pågående pandemin. Risken finns att detta bara är början. Det öppna samhälle som liberaler har varit med om att forma och som vi kan känna berättigad stolthet över, hotas av nationalistiska och auktoritära krafter som vill isolera och likrikta samhället.
Den 9 mars 1862 möttes USS Monitor (konstruerad av den svenskättade uppfinnaren John Ericsson) och CSS Virginia ett sjöslag under det amerikanska inbördeskriget. Kriget vanns av Nordsidan som till sist övervann försöket från Sydstaterna att bevara en föråldrad samhällstyp.
Något liknande kan vi sägas få uppleva nu. Nationalpopulismen försöker blåsa liv i en samhällsmodell som sedan länge passerat bäst före – datum. Det kan knappast vara en liberal uppgift att tillhandahålla en blåsbälg för det ändamålet.
Namn: Mats Nilsson 
Senaste kommentarerna