Kontraster
Intressant seminarium idag om valet i Tyskland. Representerar för FDP och de gröna informerade om läget och tänkbara utvecklingar. En sak som var verkligt intressant var att de båda partierna stöddes av inte mindre än 23 procent vardera av förstagångsväljarna. Något som tydligt visar att de yngsta väljarna i Tyskland ser de nämnda partierna som framtidsinriktade och dynamiska. Vart och ett på sitt sätt, förstås. Hursomhelst, om förstagångsväljarna hade fått bestämma hade de två kunnat bilda regering alldeles själva med inemot hälften av rösterna bakom sig.
Om man sedan tittar på hur det ser ut i vårt land, blir kontrasten nästan övertydlig. De gröna har visserligen en del ungdomsröster, men långtifrån den andel som deras tyska motsvarighet. Och vad Liberalerna angår ligger siffran bland ungdomsväljarna så lågt att den knappast ens är mätbar.
Den nuvarande (så länge det nu varar) med Sabuni i spetsen, fortsätter envist sin olycksaliga kurs rakt över stupet med sin antikverade klockartro på ”alliansen”. En gruppering som för länge sedan har upphört att finnas till. Det imponerar inte på väljarna och allra minst på de yngre.
Den 5 oktober 1703 avled Karl XII: s högt älskade hund Pompe. Vid den tidpunkten gick kriget fortfarande bra, men det skulle vända. Många ville hävda att hundens bortgång varslade om olycka, men det torde snarast bero på att den lika enväldige som envise monarken fortsatte med samma agerande långt efter det att förutsättningarna hade ändrats. Och så gick det som det gick. Något för en viss partiledning att tänka på.
Namn: Mats Nilsson 
Senaste kommentarerna