Första vardagen på det nya året. Nya regler att förhålla sig till. Bland annat ska katterna få ett bättre skydd. Något som jag för min del välkomnar. Två katter hann vi ha under uppväxten. Båda var innerligt älskade och det var ingen tvekan om vem det var som bestämde i huset när de fanns. Som de såg saken var det nog snarare de som hade människor än vi som hade en katt.

Människans syn på katten har växlat över tid, I det gamla Egypten var katter heliga och fick inte föras ut ur riket. Men under medeltiden i Europa sågs katten som ett djur förknippat med djävulen. Det var knappast en slump att häxorna många gånger hade sällskap av en katt när de red på sina kvastar.

En katt kan inte tämjas helt. Den förbehåller sig rätten att fatta egna beslut. Den är inget flockdjur och underordnar sig inte människor som hundar kan fås att göra. Som det har sagts: Det som en hund uppfattar som en order, betraktar en katt som ett rimligt förslag.

Mot den bakgrunden är det inte förvånade att auktoritära personer föredrar hundar framför katter. Så var det med Hitler och så lär det ha varit även med Mussolini. De skulle knappast varit intresserade av att höja kattens status på det sätt som nu har skett.