Det talas en del i dagarna om kungahusets makt. Detta med anledning av att kungen i år ”firar” 50 år på tronen. Måste ha ett bra sittfläsk, av allt att döma. Det hävdas att de kungliga nog besitter en hel del makt, dock av mer subtilt slag.

När kungen tillträdde 1973 hade han fortfarande en del formell makt. Det ändrades dock bara något år senare när den nuvarande regeringsformen trädde i kraft.

Den (förhoppningsvis) sista gången som monarken försökte utöva direkt politisk makt, torde vara den 6 februari 1914 i samband med det så kallade ”bondetåget”. Den tidens motsvarighet till ett drev på nätet. Det var dock inget lyckat försök. Några år senare var demokratin och parlamentarismen ett faktum.

En av de som låg bakom både tåget och kungens patetiska försök att utöva makt, var Sven Hedin. På sin tid känd upptäcktsresande och den siste som blev adlad i vårt land. Förutom det framträdde han senare som övertygad nazist och antisemit och träffade också Hitler flera gånger.

Samma sak torde gälla gamle V – Gurra, dåvarande kungen. Åtminstone nazistsympatierna. Något som för övrigt gällde stora delar av familjen Bernadotte, inte minst den nuvarande kungens föräldrar.

Kungahuset ska ju fungera som ett slags nationalsymbol, brukar det heta. Me tanke på hur det har sett och ser ut bakom fasdaden, kan man fundera över om man verkligen vill representeras av dessa figurer.