Petter Nilsson(SD)

Varför vill samtliga övriga partier göra bilkörning dyrare?

Endast SD säger nej till häftigt höjda bensin- och dielselpriser vid pump.

“Det blir mer biodrivmedel i bensin och diesel från och med 1 augusti 2021. Literpriset på bensin kan komma att öka med upp till 3,60 kronor och diesel med 6,75 kronor – utöver skattehöjningar. Dessutom klarar inte alla bensinbilar att köras på E10.” Skriver mestmotor.se.

Det kommer förstås påverka Västerbotten mycket negativt. Inte minst inom jord- och skogsbruk.
Man tycker ju pandemin borde öppnat ögonen på politikerna från övriga partier.
Vi behöver ha en bättre kapacitet att producera saker själva i Sverige. Sverige kan heller inte vara ett föregångsland inom allt – vid var given tidpunkt.

Sverige är inte ett isolerat land. Vi kommer inte lösa miljöproblemen själva. Och ifall vi avvecklar vårt jord- och skogsbruk kommer det endast leda till mer transporter och ytterst mer utsläpp.

7 kommentarer

  1. Brorson

    Det är skamligt hur äldre behandlas, som tänkt att deras nya ”miljöbil” skulle bli deras sista bil i livet. När regeringen försöker framtvinga en förtida skrotning, genom att göra det orimligt dyrt att äga och köra en bensin- eller dieselbil. När dessa billar marknadsfördes som ”miljöbilar” hördes inga protester från Per Bolund, MP, för att motorbranschen hade stulit halva partinamnet. Hörd ni Bolund i Agenda i går kväll hur han flera gånger gjorde reklam för elbilar och batterifabriken?

    För att en bilägare ska välja kollektivtrafiken, om sådan ö.h.t. finns, får biljettpriset fö ren ensamåkande person inte vara högre än bilkostnaden För en låginkomsttagare, som har ont om pengar i slutet av månaden, , och inte kan planera sina utgifter långsiktigt, bör man jämföra biljettpriset med bensinpriset.

    Ett högre bensinpris såväl som en högre total bilkostnad är alltså bra för kollektivtrafiken. Men varför gör man då bilägandet dyrare, när det är bilkörningen c inte ägandet i sig, som genererar utsläpp? Bilägandet borde vara helt gratis för landsbygdsbor, som har hemmaparkering på egen mark. Alla obligatoriska avgifter, ssåsom trafikförsäkring och kontrollbesiktning borde tas ut vid pumpen.

    • Lars

      Nej, alla avgifter ska inte tas ut vid pumpen, och pumppriset ska vara lägre. Vi glömmer lätt, att det finns kalkyler (kommer ej ihåg referenser), som säger att av de varor vi köper så ligger 20 % av utsläppen i inrikes transporter och 40 % i utrikes transporter, resten är kanske tillverkning, minns ej..Grejen är att sjöfartsutsläpp kommer från oskattad bunker, många länder som Kina har inte samma överbeskattning av diesel och krav på förnybart som Sverige, och även om ett containerfartyg av största sorten har ca 4-6 ggr lägre utsläpp per tinkm som lastbil, så motsvarar en 2000 mil sjötransport 300-600 mil med lastbil. Vår relativa överbeskattning leder således till att fler varor produceras i länder som KIna på grund av dyrare inrikes transporter, och det inbegriper även personbilstransporter eftersom dyrare sådana också försämrar vår konkurrenskraft.

  2. Maria

    Övriga partier har så stor tilltro till utveckling av el- och vätgasbilar, utomordentligt kostsamma för konsumenterna och med väldigt hög brandrisk. Så de bryr sig inte om drivmedelspriser för alla i glesbygd!

  3. Brorson

    ”Varför vill samtliga övriga partier göra bilkörning dyrare?”

    Så lyder frågan i rubriken. Jag företräder inte något parti, utan svarar för mig själv. Ja, jag vill göra bilkörning dyrare, men jag vill att bilägandet samtidigt ska bli billigare. Jag har inte funderat närmare på var brytpunkten ska ligga. Det kommer alltså att finnas en brytpunkt under vilken totalkostnaden (ägande + körning) blir billigare, och över vilken totalkostnaden (ägande +körning) blir dyrare.

    Alla obligatoriska avgifter, som belastar bilägandet (fordonsskatt, trafikförsäkring och kontrollbesiktning) ska alltså bort, enligt mitt förslag. Vid brytpunkten kommer alltså det höjda bränslepriset vid pumpen att exakt motsvara nuvarande totalkostnad.. Detta kommer att gynna pensionärer med korta körsträckor per år, eftersom de inte får göra skatteavdrag för arbetsresor (som de kan kombinera med inköp mm): De som har mycket långa arbetsresor bör kompenseras med ett höjd reseavdrag.

    Detta kommer även att ge kollektivtrafiken en konkurrensfördel, speciellt vad gäller daglediga resenärer, som kan anpassa sin tid till kollektivtrafiken. En ökad självfinansieringsgrad för kollektivtrafiken i glesbygd är önskvärd för att rädda den från nedläggning.

    Förslaget gäller bensin- och dieselbilar. För elbilar finns två vägar att gå. Den ena är höga fasta avgifter på bilägandet och den andra är en separat elmätare inne i bilen, med fjärravläsning. Bonus / malus-systemet, som innebär att ägare av äldre bilar subventionerar ägandet av elbilar, måste avskaffas. En bilägare, som vårdar sin bil, så att den häller längre, ska inte straffas. Regeringens beskattning av bilismen främjar en slösaktig livsstil, ”konsumismen”, som MP var motståndare till när partiet var nytt.

    Brytpunkten bör ligga vid minst 1.000 mil per år och vid högst 2.000 mil per år.

    • Lars

      Jag håller med om en sak, att reseavdraget bör höjas. Däremot har elbilarna inte alls de fördelar som du tror, främst har vi en massa projekt som höjer elförbrukningen rejält, som ståltillverkning med vätgas, dataserverhallar, batterifabrikar och liknande, samt elbilar. Jag menar att elbilar främst hör hemma i städerna, där elmotorns höga verkningsgrad även vil låg belastning och inga utsläpp av farliga avgaser är bra. På landsbygden tvärt om, där bli räckvidden kort, och elavbrott kan bli livsfarliga om de inträffar så att laddning blir omöjlig när det är -40 och batterikapaciteten lägre, bensin- och dieselmotorer har hygglig verkningsgrad vid högre och jämnare belasning, och det är glest med bilar osv.

      • Lars

        En komplettering: Samhällsekonomiskt sett, så är det bästa sättet att använda eldrift med batteri i en tid med begränsad eltillgång i väntan på kraftigare elnät, att prioritera lätta elbilar under ca 5 ton med lång körsträcka och som övervägande körs i stadstrafik i relativt låg genomsnittshastighet, t.ex. taxi och ditrubitionsbilar. Dels därför att man tjänar mest koldioxidutsläpp per kWh el bensin/dieselbilar har mycket låg verkningsgrad i låg belastning, kanske under 10% i under 50km/h (konstant fart). I landsvägstrafik i ca 100km/h har en modern dieselbil närmare 40% verkningsgrad. Problemet med låg körsträcka för elbilar är att många moderna batterier (Li-typ) slits mer av ålder än antalet laddningar/urladningar, och själva betteriproduktionen medför ju miljö- och klimatpåverkan på olika sätt. Sämsta platsen för elbil är en bil som körs lite, men körs i landsbygd i relatovt hög fart. De tyngsta fordonen är egentligen också mindre intressanta i tider av låg eltillgång, då de motorerna körs med högre verkningsgrad, främst för att de inte är lika ”sportiga”, dvs motorn inte så överdimensionerad som på personbilar. En energisnål bensin/dieselbil för stdstrafik morde inte vara på mer än ca 5 hkr, och då når den lätt 60km/h efter en stund på plan väg….då skulle man lätt halvera bränsleförbrukningen….En 60 tons långtradare har ca 7-10 hkr/ton, en vanlig personbil ca 50-150 hkr/ton

        • Brorson

          ”Jag håller med om en sak, att reseavdraget bör höjas. Däremot har elbilarna inte alls de fördelar som du tror,..”

          Hur vet du vad jag tror om elbilar? Jag tror inte alls det som du tror att jag tror.
          a
          Vad har lastbilstrafiken och sjöfarten att göra med beskattningen av personbilar, som ägs av pensionärer och andra? Du har nog inte läst allting som jag skrev…Det var för att undanröja ev. missförstånd som jag återkom med ännu en kommentar. Jag tror att vi egentligen är ganska överens.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.