Petter Nilsson(SD)

VK prioriterar patientslakt över kulturslakt!

Av , , 16 kommentarer 32

Norrköpings besparingar på kultur har vunnit medias uppmärksamhet de senaste dagarna, och med tanke på ämnet, kanske orimligt mycket.
Riksmedia har lyft det. Lokalmedia söderöver också.
Moderaterna i Norrköping har insett det orimliga i att lägga enorma medel på kultur i stället för att lägga det på kommunens kärnverksamhet.

Niklas Cserhalmi, chef för Arbetets museum i Norrköping, säger till DN att han inte är nervös för politisk klåfingrighet.

– I frågan om ”armlängds avstånd” mellan kultur och politik har jag förtroende för Sophia Jarl, jag har inte fått intryck av att hon vill in och peta i innehållet. Jag tror att detta handlar om en besparingsåtgärd.

Norrköping la 2019 – enligt myndigheten för kulturanalys – hela 1413 kr per invånare på kultur.
Hur mycket lade Umeå ut per invånare samma år? 2579 kr per invånare.
Skellefteå har fått ett kulturhus sedan 2019, vilket får mig att misstänka att de kommunala kostnaderna för kultur stigit väsentligt även för Skellefteå.

Övriga partier här i Västerbotten har möjlighet att tillnyktra i frågan, eftersom de inte delar Norrköpings åsikter om kultur kontra kärnverksamhet.

Lokalmedia i Västerbotten varit väldigt försiktiga att kommentera Norrköpings besparingar på kultur. Eller pja. Först i går såg jag en inlaga från VK:s kulturredaktör. Ett inlägg där hon frågar läsarna ifall ett ”Norrköping kan hända i Umeå?”.

En artikel där hon inkluderar begrepp såsom ”kulturslakt” – i traditionell VK-sensationell anda. Det hela är förstås en populistisk inlaga i en politisk debatt kring kulturen, där hon försvarar att majoritetspartierna ska styra kultur med skattemedel som invånare tvingas lägga på den lokala kulturen – hellre än välfärden.

Trots detta tycks hon försöka lura läsaren att hon menar att kulturen ska vara fri, och inte tjäna politiska syften.
Ifall det vore avsikten vore förstås den bästa vägen att inte finansiera kultur med skattemedel. Särskilt som budget och enskilda beslut fattas av de politiska partier som styr.

För regionens del är jag övertygad om att väljare vill se sjukvården prioriteras i Region Västerbotten. Speciellt nu med tanke på att regionens ekonomiska läge är synnerligen ansträngt. Återigen talar ingen om att förbjuda eller ta bort alla medel från kultur. Men. Att inte prioritera mellan verksamheter är ansvarslöst.
Eller för att formulera det i VK-sensationell anda: Hellre kulturslakt än övriga partiers och VK:s patientslakt.

SD:s arbete för mänskliga rättigheter betalar av sig i Novus!

Av , , 27 kommentarer 28

Nu är jag väl snudd på sist på bollen kring TV4:s opinionsundersökning. Novus. Men.

SD går fram mest av alla med 0,5%. Rödgröna backar 0,3%. Regeringssidan backar 0,2%. Båda blocken har således tappat förtroende.
Övriga klättrar upp med 0,5%.

Har ju varit en hel drös medier, opinionsmakare och för den delen politiker som bråkat på rätt bra mot SD:s konsekventa stöd för demokratiska och mänskliga rättigheter i Sverige.

Att SD går fram i opinionen trots att man angripit SD och partiets fokus på mänskliga och demokratiska rättigheter i Sverige visar att vi står helt rätt i frågorna.
Yttrandefriheten är viktig att värna.

Sveriges löjliga opposition!

Av , , 46 kommentarer 36
Richard Jomshof har inget nytt sagt. Även signaturen ”brorson” har uppmärksammat att det enda man kan göra är att tolka honom illvilligt.
 
Varför gör då S,C,V och MP gemensam sak i att kräva Jomshofs avgång?
 

Jag tror det rör sig om tre skäl.

 

1. Medial uppmärksamhet
Det första skälet är förstås medial uppmärksamhet. Rent politiskt spel.
 
2. Man törs inte tala ur skägget
Det andra bedömer jag vara att man inte törs tala ur skägget. Dessa partier söker aktivt en specifik grupp väljare. De väljare som tycker att Sverige ska kröka rygg för islamistiska ideal.
Jag ger större respekt för Lennart Holmlund(S) än för de ledande företrädare som höll presskonferensen, där de krävde Jomshofs avgång.
Holmlunds inlägg, 
 
 
3. Man saknar lösningar.
Jag kommer väl ihåg när övriga sjuklövern i Sverige var överens om en höjd invandring. En rad bidrag som skulle betalas ut – till synes – till alla världens invånare. Försvaret skulle användas som budgetregulator.
 
Det var inte länge sedan SD:s politik ansågs vara alla former av ondska i den allmänna opinionen.
Successivt har övriga partier kommit att följa oss och vår politik – den politik som stöds av folket.

De partier som varit sist på bollen har varit V, MP, S och C.

 

Utifrån det läge som sjuklöverns politik fört Sverige och vår välfärd, så behövs inga fler snälla kaffe- och bullarlösningar.
Det blir alltså svårt för partierna att komma med några bra inspel – några faktiska lösningar.
Det enda verktyget partierna då besitter är populistiska angrepp på företrädare.
 

Jag är övertygad om att väljare ser detta, och ser igenom S,V,MP och C:s utspel.

 

Stötte på omslagsbilden på sociala media, vet ej vem som är ursprunglig upphovsman.

HBT+: Allt är inte politik!

Av , , 14 kommentarer 25
Jag fullständigt struntar i vad människor pysslar med i sina sovrum. Detta med HBT+ är inte en fråga för politik. Att den radikala vänstern gör bedömningen att allt är politik får stå för den.

Kommer väl ihåg debatter i kyrkomötet, där representanter har tydliggjort det narrativet.


Det är också ett bekymmer med utvecklingen vi fått se inom Svenska Kyrkan. En utveckling där man exkluderar, med
inkluderande som förevändning.
Sörjande kristna som söker sig till kyrkorummet i syfte att finna stöd och själavård möts av en prideflagga. En prideflagga i stället för ett kors eller svenska kyrkans flagga. Ni vet.
Korset, en universell kristen symbol.
Svenska Kyrkans flagga som symboliserar hela svenska kyrkan. Den tro, den historia, de anor som hon bär.

Samma bekymmer uppstår även avseende den svenska flaggan som symboliserar hela Sverige. När den svenska flaggan får ge vika för en regnbågsflagga så har man valt att inkludera enbart hbt+.

Arrangörer av exempelvis pride har exkluderat grupper baserat på ideologisk grund.
SD har exkluderats även i debatter med samma typ av ”inkludering”.

Även de inom SD som ingår inom HBT+.

Jag tycker dock inte det är lämpligt för egen del att delta i pride.
Som politiker representerar jag medborgare oavsett dennes sexuella läggning. Det är mitt uppdrag.
Kan av samma anledning tycka det märkligt även när statliga myndigheter väljer att göra det, polis, militär och andra.

Allting är inte politik. Jag hoppas att det gamla vänsterteoremet får ta mindre plats framöver.

I debatten har det lyfts att man vill att särskilda satsningar ska gå till exempelvis transvård.
Självklart måste man fråga sig ifall den ska prioriteras.

Personligen litar jag mer på profession och verksamhet att göra bedömningar. Staten kan ge mer utrymme för professionen och verksamheten genom generella statsbidrag.

Att rikta satsningar – till exempel transvård – innebär i stället att pengar låses dit. Resultatet blir att pengarna inte går att lägga på exempelvis kvinnosjukvård eller akutsjukvård. Dessutom innebär riktade bidrag mer administration.

Att viga vissa statliga sjukvårdsmedel till transvård inte är var vi bör börja ifall vi vill våra medborgare väl.
Där är jag av uppfattningen att det är centralt att politiken ger vården så bra förutsättningar som möjligt att ge patienter vård efter behov.


Passar på att tipsa om ett par böcker nedan, för den intresserade:
68-kyrkan : svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965-1989, av Johan Sundeen
ISBN: 9789188429209

Landet som glömde Gud : hur Sverige under 1900-talet formades till världens mest sekulärindividualistiska land av Per Ewert
ISBN: 9789172171398

Händelserna i Järva, massinvandringens och mångkulturens misslyckande!

Av , , 33 kommentarer 32

Säkert har du som läsare redan tagit del av händelserna i Järva.

En eritriansk kulturfestival som skulle vara fram tills 6e augusti. En festival med motdemonstration.
Stenkastning, slagsmål och bilar sattes i brand.

Enligt Region Stockholm vårdas åtta personer med svåra skador på sjukhus. polisen meddelar att 52 personer är skadade (varav tre poliser).

Mellan 100 till 200 personer har frihetsberövats, endast en är gripen – denne för mordbrand.

Det hela är en konflikt mellan eritreanska regimtrogna och regimmotståndare.

Nu kan man – som vän av ordning – fråga sig varför denna konflikt spelar ut sig i Sverige. En professor i statsvetenskap var ute och plitade ned ett inlägg på twitter, där han inte tycktes se sambandet med en alltför generös migrationspolitik.

Jag är rätt övertygad om att alla med en fot i verkligheten förstår att det har med det att göra.

Men samtidigt är det intressant att se vissa politiker kommentera detta, politiker från partier som länge verkat för mångkultur. Att mångkultur ska vara en väg till integration.

Ni vet, att människor som kommer till Sverige ska behålla och värna sin nationella tillhörighet i Sverige – i stället för att bli en del av den svenska.
Och ja. Det finns de som kan ifrågasätta samtliga övriga partier som haft den hållningen, och i många fall fortfarande har den hållningen.

Här kan jag tycka att samtliga övriga partier behöver växa till sig och förstå bekymret med mångkultur och integration. Att i stället lägga fokus på assimilation, och för den delen ökad återvandring.

Jag hoppas därtill att man överväger ett stopp för beviljade uppehållstillstånd från regeringshåll.