Petter Nilsson(SD)

En kort rapport kring landsdagarna Del 2/söndag

Av , , 14 kommentarer 22

Rapporterar särskilt kring en av motionerna vi lämnat in avseende bekymret att man i glesbygd har en förbaskat hög skattesats. En skattesats väsentligen högre än exempelvis Malmö.

Samtidigt får man inte ta del av välfärden i samma omfattning som man i tätorter får.

Det finns många parallella verktyg som används idag för att försöka göra skillnad. Problemet är att många av verktygen inte fungerar. Särskilt bekymren med det kommunala utjämningssystemet lyftes under debatten.

Kommer lite kort hänvisa till tre av anföranden kring detta i följande anföranden:

1. Lars Forsgren (SD), Umeå
2. Robert Lund (SD), Boden
3. Petter Nilsson (SD), Region Västerbotten

Var själv huvudmotionär, och anmärker att vi hade medmotionärer även från Stockholms län, Kronoberg och Örebro.
Det innebär att många uppmärksammat bekymren. Många från flera delar av landet.

Motionen vann inte bifall, men partistyrelsen förstår problematiken och verkar för att stärka förutsättningarna i glesbygd.

Därutöver ska nämnas att Pontus Persson (SD) också förtjänstfullt lyfte problematiken kring bistånd.

En kort rapport kring landsdagarna Del 1/lördag

Av , , 4 kommentarer 14

EU-medlemsskapet
Klart är att det finns två linjer kring EU som fick särskild uppmärksamhet.. En motion (som jag också röstade för):
att Sverigedemokraterna verkar för att omförhandla Sveriges medlemsavtal med Europeiska Unionen till ett mer förmånligt sådant för Sveriges del, där svensk suveränitet och svenska nationella intressen ligger i fokus.
att Sverigedemokraterna i riksdagen ska verka för ett svenskt utträde ur EU om maktöverföringen fortsätter på ett för oss oacceptabelt sätt.
att Sverigedemokraterna motsätter sig ett turkiskt medlemskap i EU.

Och partistyrelsens.

Striden var jämn. Tyvärr vann partistyrelsens förslag avseende EU.

FI01 – En god statlig välfärdsstyrning
En av de motioner som backas av Västerbottens ombud, denna på finansområdet. Motionen biträddes även av ledamöter från stockholms län och kronoberg.
Den lyfter två centrala principer.
Den första, undvik skicka ned presstödspengar till kommuner och regioner. Det vill säga riktade bidrag till kommuner och regioner.
I stället bör generella statsbidrag prioriteras.
Den andra, styr inte kommuner och regioner åt visionära reformer som är i ropet (i motionen kallade illa beprövade reformer). Det är viktigt att i stället lyssna på verksamheterna lokalt och regionalt. Lita på de chefer vi har.

Partistyrelsens svar var bra. Det blir tydligt att partistyrelsen också lyssnar in oss ute i kommuner och regioner. Ingen talade emot motionens intentioner.

Regionernas existerande

Avvecklande av regioner var en motion som hanterades. Förslaget var att ”att Sverigedemokraterna antar en principiell inställning om att regionerna på sikt bör
avskaffas”.
Yrkade själv att avslå motionen. I dagsläget utreds huvudmannaskapet .
Det sagt har jag svårt att se något rimligt alternativ i dagsläget – och det är också det som är bekymret med att avskaffa regionerna.
I den generella debatten brukar egentligen ett alternativ lyftas. Att avskaffa regionerna, och att staten ska ta över och låta länsstyrelserna ta över ansvaret. Men det är inte en bra idé.
Har ytterst svårt att tro att det på något vis skulle minska andelen administration kring sjukvården. Tror också det finns problem kring densamma riktade styrningen som problematiserades i motionen FI01 som nämnd i stycket innan.
Ytterst bör man förstås fråga sig ifall miljö- och jämställdhetsadministratörer bör driva sjukvården också. I stället för de kompetenta områdes- verksamhetschefer och verksamheter som idag förvaltar sjukvården i Västerbotten idag – inom de ramar som politiken fastställer.
Dock finns det definitiva medskick, såsom att regionpolitiker behöver prioritera bort finkultur och dumheter, för att kunna ge mer medel till vård.

Saxade ett anförande kring regionerna, och länkar det här.

Avskaffa genusvetenskapliga examina:
Pontus Persson (SD), biträdde ett förslag att avskaffa genusvetenskapliga examina.
Olyckligtvis bifölls inte heller den motionen.

Pontus anförande går att ta del av här.

För er som vill följa landsdagarna så finns det möjlighet att göra det här.

Subventionera operabiljetter med 10 000kr – eller patientavgiften med 100?

Av , , 5 kommentarer 38

Idag debatterades kulturplanen under Regionfullmäktige.

Övriga partiers kulturplan återfinns här. Klart politiserad kultur, där armlängds avstånd till kulturen svårligen gäller för all kulturverksamhet.
Övriga partier tycker inte att medborgarna ska få välja vilken kultur man konsumerar. Självklart, tycker man, att regioninvånarna ska subventionera bland annat norrlandsoperans biljetter med motsvarande cirka 10 000kr per biljett.
Detta medan Region Västerbotten har klart bekymmersamma ekonomiska förutsättningar.

SD:s kulturplan återfinns här. Vi tycker att armlängds avstånd till kulturen ska genomsyra regionens kultur.
Att patientavgifterna ska vara lägre – inte minst för de som har en svag likviditet. Det förekommer att människor väljer att inte söka vård på grund av att plånboken inte räcker till.

Man behöver kunna göra besparingar på kultur. Ställa krav på stärkt självfinansieringsgrad.
Medborgare ska få välja vilken kultur man konsumerar. Medel ska inte tvingas från skattesedeln för att gå till norrlandsopera.

Mindre än 5% av Norrlandsoperans intäkter består av biljetintäkter. 5,7 mnkr av 128 mnkr. Årsredovisning finns här.
En operabiljett går på 600 kr. De övriga 95% bekostas av skattemedel. Totalt drygt 10 000kr per biljett subventioneras genom medel medborgare måste avstå i skatt.

Några krav på stärkt självfinansieringsgrad återfinns inte i övrigas förslag till kulturplan.
Ej heller önskar övriga partier försvara armlängds avstånd till kulturen. I stället ska medel ösas över politiskt riktad kultur.

Principen om armlängds avstånd som ni känner till, formades under efterkrigstidens Storbrittanien som en riktlinje för att hålla politiken borta från samtidskulturen.
Fokus lades i stället på att bevara och synliggöra kulturarvet.
I kontrast till detta ideal har den svenska politiken – och inte minst det Västerbottniska – varit aktivt närvarande inom samtidskulturen sedan antagandet av kulturpropositionen i riksdagen år 1974. Resultatet har varit en politisering av vissa delar av samtidskulturen, eftersom den har varit beroende av statlig finansiering och stöd.

En kort rapport från SKR!

Av , , 17 kommentarer 20

Jag skriver kring SKR. Försöker prestera en någorlunda avgränsad och neutral återgivning av den kongressen som ägt rum under veckan i Helsingborg.

Avgränsningen blir från de representanterna som kommer från just Region Västerbotten. Känner redan nu när man plitar ned de första orden på inlägget att endast den avgränsningen kan vara lite för stor, men tycker det är viktigt att försöka lyfta lite SKR.

SKR, alltså Sveriges kommuner och regioner – dit ombud väljs indirekt – har endast en kongress vart fjärde år.
Inriktning, och generella principer fastställdes i veckan för fyra år framöver. Den mediala bevakningen var – låt oss säga – fattig. Har endast sett en artikel där man nämnt en motion av undertecknad i Dagens Samhälle och i ett nyhetslöp på Swebbtv. Samt några ord kring en interpellation, också i Dagens Samhälle.

Motioner
Kommer lyfta var motion som inkommit från Västerbotten, urvalen är utifrån de motioner som har ett västerbottniskt namn som förstanamn.

Motion 16 – Arvoden: En förtroendefråga 
Petter Nilsson, Västerbotten (SD)

Motion 17 – SKR och transparens
Petter Nilsson, Västerbotten (SD)

Motion 18 –Stärk förutsättningarna för glesbygdskommuner
Petter Nilsson, Västerbotten (SD)

Motion 26 – Behov av gemensamt ramverk för nya läkemedel samt modeller för införande av läkemedel för patienter med sällsynta sjukdomar
Region Västerbotten – (politiskt enigt Region Västerbotten)

Motion 34 – Jämställdhet
Madelaine Jakobsson ombud Västerbotten (C)

Motion 64 – Kommunal och regional offentlig konst och Kultur
Jonas Karlberg (V)

Utöver detta tog Västerbotten relativt stor plats under debatterna under SKR.

Debatterna
Ett axplock från anförandena inom Region Västerbotten följer nedan:

Motion 26 – Behov av gemensamt ramverk för nya läkemedel samt modeller för införande av läkemedel för patienter med sällsynta sjukdomar – Anna Lena Danielsson (S)
Motion 42 – Angiverilagen – Petter Nilsson (SD),
Motion 59 – Uppmuntra mångfald och valfrihet i välfärden – Nicklas Sandström (M)
Motion 68 – En jämlik tandvård – Jonas Karlberg (V).

De kortare anförandena berodde inte på att presidiet sökte ge vissa personer mindre tid. Det berodde på ett upplägg (som man kan ha synpunkter på) som innebar att man behövde minska talartiden till en bråkdel av den ursprungligt beslutade.

Om det är så att jag missat något – vilket jag gott kan ha – bara kontakta mig. Det är inte avsiktligt, utan försöker som sagt ha en såpass neutral återgivning som möjligt i detta avsnittet av inlägget.
Vet att flera med mig var uppe vid flertalet tillfällen och talade från Region Västerbotten, men lyfter ett anförande per person. Noterar att även de från andra kommuner varit uppe, likväl som de som inte inkommit med egna motioner – eller motioner där man inte stått överst (och därmed får anta inte är huvudmotionär).

Försöker hålla detta inlägget neutralt och någonstans rapportera från SKR. Sen har jag personliga reflektioner också, men ser skäl att återkomma med dessa senare.
Anledningen varför jag gör inlägget är huvudsakligen för att stärka transparensen kring SKR:s kongress.

Jag är övertygad om att de från övriga delar av landet fick med sig att Region Västerbottens företrädare över huvud företrädde vårt län väl.

Trevlig helg allesammans!

Bakverk 23: The New Green Deal!

Av , , 44 kommentarer 33

Tänkte inte recensera gamla skivor, men bakverk 80 var en travesti på det gamla stålverk 80 som kom att orsaka diverse bekymmer för Luleå förr i världen.
Och de grusade förhoppningarna orsakade bekymmer.

Luleå kommun kom att se stor efterfrågan på bostäder. Förväntningarna steg raskt i takt med att det förväntade stålverk 80 skulle komma igång.
Hus revs. Nya fastighetsprojekt påbörjades.
Men stålverk 80 blev inte verklighet.

Det Socialdemokratiska visionära projektet kom att grusas när konjunkturen vände och stålindustrin hamnade i djup kris och produktionen kom att minska.
När så projekteringen avslutades innebar det en påtaglig ekonomisk nedgång för staden. Området har i stora drag stått tomt sedan 2000.

Jag har tidigare skrivit många rader om ”the new green deal”, där jag också inkluderat Västerbottens Northvolt.
Min poäng har varit enkel. Politiken måste iaktta försiktighet. Politiken behöver prioritera befintliga invånare.
Etableringar är inte ett självändamål, särskilt inte när finansieringen i stora drag är beroende av skattemedel.

Senaste inlägget jag skrev  i ämnet, var ”Hybrit eller hybris?”. Det var för snart ett år sedan. Har även problematiserat Northvolt i samma anda. (se även DI: Northvolts förseningar slår hårt mot scania)

Nu har en rapport sett mörka moln vid himmelens rand. Och också kommit att ifrågasätta huruvida skattemiljarder fortsatt bör matas in i projekten.
Jag har inte tagit del av rapporten i sin helhet, men man lyfter problemen med den enorma mängden energi som projekten kräver. Samt ifrågasätter miljönyttan.
Energiförsörjningen på nationell nivå oroar utredarna, likväl som förmåga att kontinuerligt förse svenska hushåll med el.

Vi i norra Sverige som varnat kring bekymmer är samtidigt en aning låsta nu. Kostnadsutveckling och planering kommer till följd av planerna kring New green deal. Kostnader som förutsätter att fossilfritt stål och batterifabrik blir av och klarar av att leverera vad de lovat.

Det är lätt, förstås, att säga något i stil med ”vad var det jag sa” – och benhårt argumentera för att någon annan haft fel. Men det handlar inte om det. Ytterst hoppas jag att samtliga övriga politiker börjar fundera i banor likt; ’håller våra ställningstaganden kring detaljplanering, behov av infrastruktur, arbetskraft(läs: lönedumpning) och investeringar ifall the new green deal’ blir ett ’bakverk 23’?

NATO center? Vad kokar S och M ihop i Umeå?

Av , , 20 kommentarer 24

Jag sitter inte i Umeå kommunfullmäktige. Men. Kommer ta några nersteg här.
Först och främst: Fler pilar och streck på en karta skapar inte ett övertygande argument. För en människa med sunt förnuft och som inte befinner sig inom den lilla bubblan där man slänger sig med floskler, så ser det bara förvirrat ut.
Svårligen är kartan nedan beskrivande av fördelar och nackdelar vid bedömning av placering av ett NATO-center.

Försvarspolitik, strategi och sekretess
Rörande strategiska försvarsfrågor är regeln att staten äger frågorna.
Försvarsfrågor är omhuldade av sekretess och hemligheter. Avvägningar och prioriteringar görs i lyckta rum. Även om nu mycket lyfts på en överstatlig nivå i form av NATO, så är min främsta poäng att det inte gärna kan vara en fråga för kommunerna.
Även om godhetssignalering i andra frågor än försvarsfrågor, kanske varit mer uppenbart skenheliga, så gör det en aning ont i ögonen när man ser kommunalråd gå ut och godhetssignalera kring dessa frågor.
Tillräckligt ont i ögonen att det provocerar en att himla med dem.

NATO-center och NATO-baser.
Man lobbar inte för en NATO-bas. Man lobbar för ett NATO-center of excellence.
Fältet? kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen.

Det finns idag 28 Center of excellences(COE:s) inom NATO.

Notera 18 och 14, som ligger i Tjeckien respektive Slovakien. COE:s som har samma fokusområde som våra kommunalråd tar upp.
S och M söker intresse specifikt för ett center of excellence. Notera att det redan finns ett center of excellence med fokus på biologiska, kemiska, radiologiska och nukleära ämnen i Tjeckien sedan 2007, samt att det finns ett Center of Excellence i Slovakien med fokus på explosiva ämnen. Således finns det redan COE som täcker området man lobbar för att få till Umeå.

I kommunens nuvarande artikel kring detta, titulerad Umeå vill ha ett Nato-center för CBRNE, står fortfarande skrivningen längst ned på sidan kvar:

Den intresseanmälan som Umeå kommun nu har lämnat till regeringen får stöd från Umeå universitet, Länsstyrelsen Västerbotten, Totalförsvarets Skyddscentrum (SkyddC), Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI), Polisens utvecklingsenhet för norra Sverige och Region Västerbotten.

Folkbladet har granskat detta och det är tydligt att SkyddC och FOI inte stödjer skrivelsen till regeringen.

Det finns redan COE som täcker området S och M lobbar för.
Kanske finns det strategiska skäl att flytta berörda COE utifrån situationen i Ukraina. Men. Två kommunalråd i Umeå äger svårligen den frågan.

Kan man förvänta sig att kommunalråden faktiskt är på det klara med att samma COE som man föreslår, redan existerar?
I sådana fall kan en kan tycka det en smula förmätet av kommunalråden att ta sig an rollen som svenska statens och NATO:s övergripande strateger – i syfte att godhetssignalerande locka väljare.

Särskilt som Sverige inte ens är med i NATO idag.

SKR och Korruption!

Av , , Bli först att kommentera 29

Jag skrev först att detta inlägget blir kort. Men som jag började skriva det så såg jag att det inte alls blev vidare kort.

Avgifter till SKR.
Regionen och kommuner betalar miljontals kronor till SKR. Detta enligt fastställt avgiftsreglemente. Dessa avgifter avstår således kommuner och regioner. Skattemedel som kunde gått direkt till välfärden.

Kort bakgrund kring SKR.
SKR beskriver sig själva på följande vis:
”SKR:s uppgift är att stödja och bidra till att utveckla kommuner och regioners verksamhet. Vi fungerar som ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning. I vår roll ingår att ge service och professionell rådgivning inom alla de frågor som kommuner och regioner är verksamma inom. Vi erbjuder även kurser och konferenser inom många ämnen.”

SKR är inte en myndighet och lyder därmed inte under offentlighetsprincipen. Det innebär att man som medborgare inte kan granska eller begära ut handlingar från SKR som man kan göra från myndigheter. Jag kommer ta upp två exempel nedan varför det inte är önskvärt. Första är att jag sökte svar angående dygnsvilan, varför man inte gick vidare med undantag – särskilt för personal som arbetade inom vård, för brandmän och annan personal inom liknande områden. Särskilt för glesbygd.
Fick inget svar från SKR.

Det tar mig vidare till exempel två: arvoden.

Arvoden
I dag har de arvoderade politikerna inom SKR ett arvode som motsvarar ett riksdagsarvode. Sedan i våras har dock SKR:s styrelse haft uppdraget att fastställa arvoden utifrån statsrådsarvoden (150 500 kronor per månad) som är väsentligt mycket högre än riksdagsarvoden (73 000 kronor per månad). Ja, ni läste rätt. Det innebär en dubblering av arvodena. När jag fick reda på detta begärde jag ut arvodesreglementet. SKR svarade nej, med hänvisning till sekretess, det vill säga exakt samma problematik som när jag sökte svar om dygnsvilan.

Värt att komma ihåg är att SKR fastställer sina egna arvoden, precis som i kommuner och regioner. Det kan man problematisera, men skillnaden är att i de senare exemplen så är det transparens; det går att se vilka som är arvoderade och vilka som har beslutat om det. I SKR är det noll insikt.

Är SKR något ont?
Jag säger inte att SKR är något ont. Att kunna centralisera saker, lära sig av varandra, och i bästa fall harmonisera styrningen i vissa frågor är av godo.
Min poäng är att transparens behövs för att behålla förtroendet för SKR och för att motverka korruption. Utöver det har jag ytterst svårt att förstå varför de – i många fall redan mer än 100 procent-arvoderade politikerna – behöver ytterligare arvode.

Av dessa anledningar lämnade jag in två av mina tre motioner till SKR:s kongress i år. Kommer finnas skäl till att återkomma till den tredje senare.

1.Arvoden – En förtroendefråga!
2.SKR och transparens

Ni finner mig även på:

Youtube
Twitter
Facebook
Instagram

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se