M eller XL?

Av , , Bli först att kommentera 10

 

Inga bilköp blev det i natt, däremot, då jag tänker efter, så har det inte bara varit inköp av Lamborghini utan både traktorkörning och busskörning också, då jag legat och sovit…mycket med motorer, och jag fattar ingenting. Eller jo, det där med traktor, vet jag nog vart jag fått det ifrån, Theresé skickade nämligen ett mms för några dagar sedan där det var en bild på en jordbrukstraktor och där hon skrivit att hon numer kan titulera sig som traktorägare.
Dom har ju införskaffat mer mark med tillhörande hus, därnere i Järlåsa och då gissade Åke att den där ska nog användas till snöskottning…men…jag tyckte precis att Anders sa att det var därför dom köpte skotern 🙂 Hm, eller kan skotern bara vara en förströelse sak, ja, vem vet…eller kanske traktorn, mm, jag får nog fråga då jag pratar med dom nästa gång. Just nu är dom i alla fall på en liten roadtrip i södra Sverige, en minisemester.
Apropå Theresé och alla bekantingar vi haft och matprat som det har varit så tycker jag ju att det Theresé berättade för nåt/några år sedan var klockrent. Jag vet att jag skrivit om det förut men ni får läsa det en gång till.
Det var hennes kompis…eller en kompis kompis, som för första gången skulle ut och käka på ”riktig restaurang. Hon hade sett emot detta besök och satt förväntansfullt vid bordet och väntade på hennes tur at beställa. Dom började med att ta emot beställningar från hennes bordsgrannar som skulle ha sig en köttbit, alla ville ha sin bit, medium. Då det äntligen blev hennes tur och hon blev tillfrågad hur hon ville ha sitt kött, så sög hon på svaret ett kort ögonblick och sa sedan: -Ja, jag tar en extra large! Hahaa…hon trodde det var storleken på köttet som efterfrågades inte hur man ville ha det stekt.
Nä, nu ska jag masa mig upp ur soffan och ta min första kopp kaffe, önskar er alla en fin dag!
 

Vi har köpt en Lamborghini

 

I dom här jätte tallarna som vi har på gården, brukar det vara en speciell fågel som är intresserad av kottarna:
Åke noterade besöket igår och jag gick in för att ta kameran, men fågeln ville inte visa sig, trots tydliga spår efter den. Kolla in kottarna som kommer därifrån:
När jag gick dit för att leta efter fågeln tänkte jag att det skulle inte vara så roligt att få en sån där sak i skallen, vi kan ibland höra hur den släpper kottarna och dom kan hamna på biltaket.
Det är en sibirisk nötkråka som brukar vara här och som svängde förbi igår. Eftersom jag inte fick ta ett kort på den så lånade jag en bild från google, så ni får se hur den ser ut:
Teckningen påminner om en skatas, men den är mindre i kroppen. Ibland har vi fått se när den fått loss en kotte och sedan ska flyga iväg med den, då har den flugit, lätt framåt lutad och det är bara ogjort att den ska orka med tyngden.
Det var en annan som också svängde förbi här igår, en gammal kompis till Åke, dom hade inte setts på över tjugo år, han hade bott på Grubbe och dom kom så väl ihåg, kriget mellan Grubbe och Västerslätt, då dom stod och kastade sten på varandra…över ån. Dom kunde minsann roa sig dom.
Annars blev det, som jag förutspådde igår morse, en väldigt långsam dag, vi gjorde inte många knop i det här huset. Men Åke vaknade till liv efter middagen, då röjde han i garaget.
Jag drömde, precis innan jag vaknade nu på morgonen, att vi köpt en Lamborghini, fråga mig nu inte vart jag fått en sådan idé från, jag känner ingen som har en, jag tycker inte dom är speciellt snygg, kantiga och konstiga, men köpa den, det skulle vi. Åke satt och bläddrade i papperen och jag skulle iväg och jobba. Vad är det för årsmodell då, sa jag…njae, det är ingen som vet det, men så länge det inte är en -77:a så har vi inte gjort ett nerköp…sen ringde klockan.
Så kan det gå…idag är det i alla fall en jobbardag, börjar om en timme så det är väl dags att fixa frukost, även fast man inte är så sugen. Ni får ha en bra dag, och åtminstone jag, hoppas att det är lite kallare ute än det har varit på ett tag.
 
                                                                                                                

Fåret Shaun

Av , , 4 kommentarer 6

Det var längesedan man slutade titta på barnprogram men finns det ett som jag kan fastna i…om jag råkar stöta på det så är det fåret Shaun. Vilken fantasi han/hon haft, som gjort denna serie, kolla in mamma fåret som ligger och sover i hårrullar, för att ta ett exempel:

 

Fullspäckad dag…igår

Av , , 2 kommentarer 6

 

Ja jösses vilken dag det var igår. Vi hade några ärenden och jag ville göra bort dom så fort som möjligt med tanke på den värme som var. Så vi pep iväg strax efter tio, började på Laitis som inte hade öppet, tog sedan husvagnsfirman, även dom hade oöppet, Autoparts, där Åke köpte en 24V laddare, och sedan in till Bo Lage, ni vet, han som bor bredvid Coop Forum. Vi träffade på Kerstin och Janne där utanför så vi surrade en stund. Medan Åke, sedan fixade betalningen så gick jag in och handlade lite tilltugg till kvällen.
Efter det gjorde vi ett stopp hos ”gammbossen” där vi hämtade mitt dataskrivbord som stått där i några år och sedan åkte vi hem. Vid lunchtid frågade jag Åke om vi skulle ringa till Janne B och fråga om dom hade nå kaffe därnere i Åheden, att bjuda på. Gjorde så och givetvis hade dom det. Vevade ner rutorna på Buicken och drog iväg.
Där sken solen om än värre, än här hemma och det spelade egentligen ingen roll att det blåste lite…vi pratade bort en stund och sedan ville jag hem och duscha och ställa iordning lite. Vi väntade nämligen lite bekantingar till kvällen.
Jag ställde ihop borden härute, lade ut dynor, ställde ut glas, en granne som gick förbi hejade och nickade mot borden och sa att det där såg trevligt ut, ja sa jag, det ska bli trevligt här 🙂 Sedan dök Ricky upp i sin Cadillac, det var evigheter sedan vi sett honom. Han hade haft fullt upp med jobb och dylikt men var nu hemma ett tag. Han fick sig en kopp kaffe och redan där, tycktes jag höra att det mullrade någonstans, men ingen annan hörde nåt.
Sen kom Jan A (som förövrigt fyllde jämt i förrgår, jämt fast siffrorna var så ojämna dom kan bli förutom nollan), Inge-Gerd, Gun-Britt, Sören och en kompis till dom, Anders, gående med paraplyer i händerna. Det var bekantingarna som vi bjudit hit. Jag frågade än en gång om ingen hörde mullrandet men icket, jag började på tro att det måste vara en hel karavan av Åsele släpar ute på vägarna då, men jag tvivlade lite.
Vi hann sätta oss ner, spilla upp i glasen och då…kom regnet. Det var bara att greppa sakerna och gå in. Men vad gjorde väl det, med så trevligt sällskap så sprang tiden iväg, vi fick höra den ena historien efter den andra och ni kommer säkert att få ta del av någon sedan, jag måste bara få sortera lite först 🙂
Det var gårdagen det, fullspäckad, varm, blöt, blixtrande och högljudd, men trevlig. Ni får ha en bra dag, allihop, hos oss kommer den nog att gå lite långsammare framåt, tror jag.
 
 

*tvi vale* vilken stank!

Av , , 4 kommentarer 6

Undrar om det finns en speciellt växtkraft på Ålidhem, det är ju inte bara Chefens gurkor som är som schabrak, denna ampel hänger vid en ingång på väg upp på centrum:

Jag har då aldrig i mitt liv skådat något liknande. Apropå växter och sånt, på den tiden Åke bodde hemma, närmare bestämt här i huset och exakt i detta rum där jag nu sitter, så hade han, i ett glas, med vatten, ett gäng ärtor.
Dessa skulle på något sätt svälla eller få utväxter av något slag och han gick i väntans tider, på att något skulle inträffa. Tiden gick och glaset med ärtorna glömdes bort. Men så en dag, fick han främmande, en kille som aldrig varit till honom förut, och han gick en liten rundtur i Åkes rum och snubblade så över glaset. Han lyfte upp det, skakade lite lätt på det och undrade vad det var, sedan ställde han tillbaka glaset och det glömdes bort…igen.
Men när killen gått så spred sig en obehaglig doft, inte bara i Åkes rum utan i hela huset. Elsie, svärmora, undrade lite surt över vad det var för konstig kille han haft hem, som luktade på detta viset. Soppåsar tömdes och jakten på det som stank så illa, fortsatte i flera dagar. Men till slut så, efter många ojanden, frågetecken och snifffande, så fann dom orsaken, det var ju givetvis glaset med ärtorna. Hade dom fått stå orörda hade dom förmodligen inte börjat stinka, och nu hade den stackars kille satt hela alltet i rörelse, om han bara visste vad han orsakat.
Den killen, stod här utanför staketet i går kväll och Åke pratade lite tvärt med honom, sedan berättade han denna lilla episod för mig. Jag skrattade gott, och kunde riktigt se framför mig hur Elsie rynkade på näsan och hur hon öst bannor över den oskyldiga killens lv och leverne. Tur att dom hittade den riktiga boven 🙂
Nu ska jag ut och dricka kaffe med min man, ha det gott, allihop!
 

Ohoj oboy!

Vi drack varm oboy igår och doppade några hårda, typ kuddmackor, bakade av dinkelmjöl…mycket goda, men Åke tyckte att dom var svårdoppade, dom ville inte suga åt sig av chokladen.

Hm…nåt att ta med i båten, då, sa jag, om den sjunker så är brödet det enda som flyter omkring, och där har vi, helt plötsligt en sak med två olika syften…moahaha.

Rötmånad

Av , , 1 kommentar 8

Läste just överskriften: Rötmånad, här på Vk bloggen, den bloggen hittar ni här: blogg.vk.se/kostbloggen/

Nu var det inte det jag associerade till då jag såg överskriften utan jag tänkte genast att det är nu vi ska spela på hästar, köpa lotter, gå på bingo…vad är annars rötmånad till för, om man inte har lite röta???

Röt – månad

1:a parkett och 2:ndra

Av , , 2 kommentarer 8

 

Åke hade grävt fram Niccos träskor, som hon högst motvilligt, hade på sig en…eller två gånger, för två år sedan, då hon brutit det där lilla benet i foten, och kirurgen tyckte att det skulle kunna läkas med en träsko. Det läkte tydligen ändå, men hon har ändå problem med vissa saker hon gör. Nå, träskorna kom då fram till ytan då han städade lite i ”gammbussen”, och jag kom ihåg att Birgitta tyckt att träskorna var så fina, så jag tänkte att då kunde hon få sig ett par, så jag åkte till ” gammgården”, igår och passade på att ge dom till henne.
Där satt dom, som på två parketter, första parkett, bestående av Gun-Britt, Inge-Gerd, Jan A, Sören och en som jag inte vet vem det är, på andra parkett, med lite skugga från björkarna, satt Birgitta, Fred, Laila och sedan tillkom Marianne och hennes son Lars. Så jag varvade mellan parketterna och blev kvar där någon timme.
Sören tyckte jag var en fegis som inte berättat hans lilla historia men jag sa att det är väl slutklämmen som är rolig, jag kan ju inte bara skriva om en massa skrynkliga människor, och aldrig komma till det som ska vara roligt. Han satt och pillrade på gps:en som han har i mobilen, dom skulle leta sig till Täfteå dansloge, hade dom tänkt. Han började fråga mig om resväg men där opponerade sig Inge-Gerd, med en gång, hon har nog fått höra om mitt lokalsinne 🙂 Ja, till Täfteå hittar jag, men inte till någon dansloge.
Sören knappade på och sa, aha Volvo…10 minuter, om man klickar på den knappen så får man veta hur lång tid det tar för den bilen att köra, jo, fortsätt drömma, men å andra sidan, det skulle ju kunna vara så, med tanke på hur många bilar som är utrustade med diverse pillersaker, som till exempel, bränsleförbrukning vid en viss hastighet, lufttryck i däcken etc. Jojo, det vore något det, men då måste man ju också ta chauffören i beräkning, och om han/hon håller sig till hastigheterna som är gällande.
Jag berättade också om Theresé och Anders, tiltade gps som talat om att dom är i Söderköping, eller vart det nu var, oavsett om dom kört i Uppsala eller här i Umeå. Nu säger den dessutom att dom är i Norge och kör omkring, inget att lita på, med andra ord.
Näpp, nu ska jag sätta fart, frukost står på listan, och sen ska jag nog trava över på Hp:s och handla lite, göra middagen färdig och sen får vi se. Ha en bra dag!
                                                                

 

 

Maria Lundmark Hällsten