Etikett: föreställning

Wow faktor på den 🧡

Av , , 2 kommentarer 14

Jag beställde 2 panellängder och jag VET, att jag hade en baktanke med dom. Fast då dom kom hem så undrade jag vad det var för tanke jag haft. Tyckte inte att dom passade i nåt fönster, Kanske jag hade funderat på stugan 🤔 Fast känslan blev inte rätt.

Så då åkte den där tavlan som kändes helt malplacerad, satt för lågt också, för den delen

Och igår fäste jag upp panelerna där istället

Helt ok, blev lite varmare känsla, tycker jag. Svårt att få tyget i hörnet att sitta i en vinkel, men lite fix och trix så…det får duga. Nu har jag mer att fundera över. Hade ändå varit snyggt att plocka upp nån av färgerna där och målat på väggen. Well well, det får bli ”in the future”, i så fall.

Hämtade upp Anna då det blev dags att åka på föreställningen. Som förövrigt spelas på Klossen/Ålidhem. Med 15 minuter innan den skulle börja, kom det fram en kvinna och började prata med oss. Hon berättade om upplägget efteråt, då dom som vill får stanna kvar. Dels för att dom kan ha behov av att få prata med någon om upplevelsen. Men även för att ge våra synpunkter på det vi fått se. 

Inte utan att vi bävade lite för vad som skulle utspelas framför oss.

 

Senare på kvällen, skrev jag till skådespelerskan som hyr av oss här uppe. Och det får sammanfatta vår upplevelse, tänker jag.

”Ja nu har vi ju varit och tittat på Barrikad. Vi tyckte bägge två, min kusin och jag, att er föreställning var över förväntan. Vilka talanger ni har, allihop. Och vilket jobb ni lagt ner. Gripande, tankeväckande, berör förmodligen alla, även om många väljer att blunda.

Vi gillade hela upplägget, hur ni ibland pratar likt kanonsånger, filmsnuttar, ja alltihop. 90 minuter kändes som 30. Mycket att ta in, och reflektera över. Jag kommer absolut att ta denna upplevelse med mig.

Är djupt impad över hur ni ens kan komma ihåg orden, hålla rösterna och veta åt vilket håll ni ska vända er åt, wow!!”

Kan tillägga att det var med enkla medel, men ändå mäktigt med ljud som ibland gjorde att man studsade upp i stolarna. Och budskapet, som vid ett tillfälle fick mitt hår på armarna att resa sig. Tankarna går definitivt till dom som varit med om såna här saker. Övergrepp och misshandel. Och vad det kan göra med en människa.

Citat från recension i Folkbaldet:

”Barrikad” är ett samarbete mellan Skuggteatern och Resurscentrum för traumastöd vid Vårsta diakonigård. De erbjuder Narrativ exponeringsterapi, en terapiform som utvecklats i krig för att behandla PTSD. Centralt i terapin är en livslinje, längs vilken man lägger ut olika föremål för olika händelser i livet: en blomma för något bra, en sten för något jobbigt, en pinne för när man skadat någon annan och ett ljus för någons bortgång.” slutcitat

Joséphine svarade och jag citerar:

”Jag är SÅ himla glad att ni kom! Verkligen så himla fint. Det är ju ett så oerhört viktigt ämne och det känns lite som ett hedersuppdrag att få spela om denna tematik och hantera de här berättelserna som olika personer så modigt delar med sig av. Vad otroligt fint att höra att det berörde och väckte tankar. Mer än så kan man inte verkligen inte önska. Tusen tack för att du och ni tog er tid!” slutcitat

Och här kan man lätt säga att det är vi, alla andra som ska tacka för att detta lyfts fram. Många som drabbas men som aldrig säger något. Dom måste få veta att dom inte står ensam och att detta som händer, absolut må få ett slut. Ingen förtjänar att behandlas på det här sättet. Vi som står bredvid offren, kan med enkla medel vara till hjälp. Att lyssna på en som har varit utsatt för sånt här, är absolut en början på slutet, av det som varit.

Känns knäppt att hoppa från det till vår middag, efteråt men… here it comes.

Jag hade tidigare på dagen, gjort en marängbotten med Rice Krisp i smeten, givetvis under bevakning

Den delas på harta och mellan detta vispades grädde som rördes ut med den magiska halloncurden.

Till middag bjöd jag på räkgott som jag förberett och Åke fick den ärofyllda uppgiften att slå igång ugn och sätta in den på lämplig tid. Ingvar kom hit, lagom till den lilla sittningen.

Och till efterrätt kom Nicco och joinade oss. Behöver jag säga att den smakade helt underbart.

Ha en fin måndag, allihop!

Vart månde detta sluta, litteratur och föreställningar 😯😁

Av , , Bli först att kommentera 13

Vår hyresgäst Josephine, är i Umeå med ett uppdrag. Hon medverkar i en föreställning som heter Barrikad, som har premiär den 29 september. Här kan ni läsa lite av det som står i VK under Kultur.

Det är den jag och kusin Anna, ska gå på. Jag tror inte att jag varit på nån föreställning alls, eller jo, på den tiden Theresé var med i en teatergrupp. Men det var längesedan, hon var väl 6 år, då det begav sig.

Det blir något nytt för mig, och kanske man blir lite mer bevandrad i den världen, med. Litteratur och nu teater. Vart ska detta månde sluta 🤨😄

Om ni är intresserade kan man beställa biljetter här, klicka på bilden.

Jo förresten, jag blev så pass kränkt av det lilla fönstret. Att jag tvättade det innan jobbet. Nu ska jag se om jag ska fästa fast ett tyg där bredvid, hm… mest för att en tavla på den lilla väggen inte syns alls, eftersom man aldrig står vänd åt det hållet. Bäst hade det varit att måla på tapeten också. Syns att vi haft katter här.

När jag kom hem efter jobbet, drack jag en kaffe och slängde mig över köksfönstret, som nu blivit tvättat och fått höstgardiner. Jädrar vad jag kan då jag sätter den sidan till. Man betar av lite i taget så blir det då gjort till slut.

Har beställt en ramp till Winstone. Tanken är att han ska få komma sig upp i soffan igen, utan att hoppa. Men han är inte så lätt övertalad. Fast trägen kanske vinner. Vi får köra med lock och pock. Tyvärr är inte vårt tv rum så stort heller, så först får han lära sig att gå upp här. Men där kan vi ju inte ha rampen. Fast jag tänker att då han är bekväm med att använda den, får jag flytta den till kortsidan av divanen. Där kan den få stå.

Umeå Cruising har Ford onsdag på FB sidan. Jag letade upp 2 gamla bilder på Brällas Ford, som jag fotat uppe i Maltträsk. Dom 2 bilderna får avrunda dagens inlägg, och jag önskar er alla en fin onsdag med dom. Brällas son John, sitter bakom ratten och gör tumme upp

Och här är förbereder barnbarnet en roadtrip med dockvagnen, hahaa…

Al Pitcher…det är en kul kille :D

Av , , 2 kommentarer 15

Oj vilka stela leende man kan ha, efter att ha haft en kamera i ansiktet i 45 minuter så tappade man som känseln och visste inte om man log längre eller om man hade ett grin i fejjan. Nå, fotograferingen gick i alla fall bra, en trevlig tjej som åkt från Luleå för att fota oss. Winstone fick också vara med på ett hörn, han är ju omnämnd i texten så det kunde ju passa.

Nicco tog med Sally på Stora Hopp och Skoj, det fick bli hennes julklapp till Sally, som tyckte det var jättekul, även om jag blev något förskräckt då Nicco skickade en faceplant bild:

28951965_1685603664861815_7904799995897839616_n29026209_1685604451528403_1801738587398471680_nNä, hon landade inte på näsan utan det gick bra 😀

Efter middagen laddade vi upp inför Al Pitcher uppträdandet, lite chill i soffan, innan Åke skjutsade iväg oss. Al Pither…ja vad säger man?

Jag tror vi skrattade oss igenom nästan dom 2 hela timmarna han höll igång. Han sa att det oftast brukade ta 1½ timme, men nu drog det iväg då publiken kom med knäppa uttalanden hela tiden, och det var väl det som blev så dråpligt. Vi, fattar ju, hur vi är, som norrlänningar eller för all del, som svenskar, det är lite skillnad på mentaliteten, kan jag tänka, på en från Nya Zeeland och vi.

Man kan inte heller återberätta det som var så kul, man är nog tvungen att vara där för att förstå. Och ja, jag kan mycket väl tänka mig att gå och se en till föreställning av honom, om nåt år, eller så. Man vill ju ändå ha nåt nytt. Vi gick sedan ner och presenterade oss för honom och Theresé fotade:

28959373_10155463407432060_3224240697955581952_n28959287_10155463451197060_1903321672119746560_n Jag försöker mig på att återberätta en sak av allt han sa. Hans barn vill nämligen ha husdjur och dom lånade då hem grannens katt, som skulle få tillbringa 5 dagar hemma hos dom, för att barnen skulle få se hur det var att ha ett djur.

Alla som har eller har haft en katt, vet hur dom låter då dom ska försöka få upp en hårboll…not so nice, och nu lät han precis som vid ett sånt tillfälle, fast tio gånger högre och värre 😀 Dom fattade inte vad katten höll på med.

Nu föll det sig så att han skulle ut på en liten turné norrut och lämnade därför hans familj med katten. Han höjde ett varningens finger och sa: Svara aldrig i telefon om den ringer då du somnat, låt det bara ringa klart.

Hans mobil ringde, och han såg på displayen att det var hans fru. Han svarade lätt sömndrucken, Oh hello darling (typ) och fick till svar: It´s the cat!!!
Han fattade ingenting, kliar sig i huvudet och tror att han drömmer, katten…vad fan vill katten, och vad har katten gjort med hans familj, han visste inte heller att katter kunde prata, hahaaa… It´s me, your idiot, sa frun och då landade han igen. Hon ville meddela att kattens bajs såg konstigt ut och ville att han skulle googla på det…ja och så vidare…

Här var nu min teori att katten förmodligen spytt upp nån hårboll och har man aldrig sett det förut så kan man verkligen fundera vad det är för nåt, det ser ju ut som skit fast lite ludet så där, nåja, nog om detta.

Efter föreställningen gick vi in på TC och tog nåt drickbart, jag och Nicco testade en Blueberry fields, inte alls så tokig, men aningens för mycket blåbär i botten.

29104385_10156117667976585_5643877353848307712_nSen blev det en Taxi hem, Sally hade slocknat uppe i Niccos soffa, hon hade haft Mello fest där, med godis och jos, tyvärr missade hon slutet, men hon var inte sur för det, hon fick veta nu på morgonen vem som vunnit och hon tyckte att vinnaren var helt ok, själv har jag absolut ingen uppfattning eftersom jag slutade se på den där festivalen efter Carola Häggkvists vinst, 1983…sådeså!

Nu är Theresé och Sally på hemväg igen, dessa dagar gick jättefort. Men det beror säkert på att dom hade mycket att göra, så det blev inte så mycket tid här hemma. Ha en fin söndag, allihop!

Sprängd ren…

God morgon! Solen skiner och jag med den…typ. Ska iväg om ett tag, och se på en teater, jojmensan, det var inte igår. Kanske till och med så längesedan som då jag gick i skolan och man fick hålla i roliga timman, och man körde en liten pjäs 😀 Fast nä, vi var faktiskt och såg på en föreställning där Theresé var med, så det kan inte ha varit fullt så längesedan, men 20 år, kanske.

Efter uppträdandet har jag en dejt med Helena, det är tur att man vet hur man kan roa sig. 😀

Åke tog en macka med renost på, till kvällsfikat. Han tyckte det såg ut att vara rikligt med renkött i osten. Jag läste 9%…sen tyckte han att det inte smakade så mycket renkött, njae, det vet i tusan om man kan urkilja smaken på köttet, då det ser ut som sprängd ren, om man kikar i mjukosten. Skulle inte förvåna mig om dom häller ner ren (ren som i djuret, ren) essens i smeten, för att förstärka smaken.

18199469_10155221033801585_4618737320780725963_nFast 9%, var ändå en del, kan jag tycka. Det finns ju saker som kallas för det, som det ska innehålla, men sedan är det 0.3% av den varan och resten, bara essenser.

Nä, nu ska jag inte surra så mycket mer, ska hinna ut med djuret innan jag åker ner på stan. Kanske tar en lite kaffekopp till också, så man vaknar till ordentligt.

18268293_10155221036016585_1795096309339148401_nÖnskar er alla en fin torsdag!
18221702_10155221035646585_6863154616223165662_n

Maria Lundmark Hällsten