Etikett: matte

Attityd problem, nå se jävulskt!

Av , , Bli först att kommentera 15

Vår egen lilla mops, Winstone, har attitydproblem, inte alla dagar, men väldigt ofta. Inte gentemot oss, hans lilla pakt, utan mot andra, och allra helst mot andra hundar. Det finns dock en hundras han formligen älskar och det är dom där Shetland Sheepdog, eller som jag kallar dom, mini collies. Dom ser ut så här:

Shetland_Sheepdog_600Och bilden lånade jag HÄRIFRÅN

Det finns 3 stycken av den hundrasen här på Västerslätt, tyvärr delar ingen av dom hundarna, Winstones kärlek, utan alla 3 förhåller sig tämligen avogt inställd, till hans uppvaktning…synd :(

010Nåväl, jag tog nu med hundgodis i fickan, ett bra komplement till att fostra, det är väldigt lätt att avleda eller få hans fokus på annat än det som retar honom, och ja, jag tänkte att det är värt ett försök.

Vi möter så plötsligt en hund, med är hundens matte (gissar jag) som drar en tvillingvagn, samt har med sig en hel unghop med barn som drar skranor, och dessa möter vi på en stig som inte är bredare än jusssepass, vagnen hon drar.

Jag preppar Winstone 20 meter innan, och nämner ordet godis, han sneglar genast mot fickan, vi går emot dom, och han försöker sig på ett litet utfall, men det rinner snabbt ut i snön, då jag drar honom bakom mina ben, samt får honom att fokusera på belöningen. Det går superbra! Jag ger honom en godisbit, då han koncentrerar sig på mig, och inget annat.

Nu till det roliga, vi går över en väg och viker av mot vänster. Det kommer en äldre kvinna gåendes bakom oss, han nitar och tittar på henne. Något som han väldigt sällan gör, hon hade ju ingen hund med sig, och då brukar inte människor vara så intressanta. Vi går vidare, han stannar var femte meter och glor på henne, fjärde gången han stannar, vänder jag mig om och tittar på honom, han stirrar på mig, och sedan sneglar han mot min ficka, alltså…hahaa, that moment, då han ser ut som om han säger, ge mig godiset då, annars skäller jag! :D

Och nej, han fick ingen godis :D

Vi stannade ute då vi kom tillbaka och jag drog fram snösläden och skottade, väldigt dumt, med huva på skallen såg jag ut som 7 svåra år i håret, då jag kom in, det var bara att ställa sig och duscha skallen efteråt.

42ee18473e654ad8bf522e678ef9a240Bild lånad HÄR

Kändes överambitiöst eftersom jag gjorde det igår, men absolut nödvändigt om jag ska ut genom dörren fler gånger idag, vilket jag ska.

Hoppas på en bra dag för er alla!

Inget varar för evigt…

Av , , 2 kommentarer 11

Gillar inte riktigt då man blir så där bortskämd med värme och plötsligt blåser det kalla vindar, trots att solen står högt. Jo, jag vet, det är myggfritt, men det spelar ju ingen roll, man sitter ändå inte ute :D

Jag tillbringade eftermiddagen med mamma, vi åkte upp på NUS och hälsade på en som bor och har bott på samma gård som mina föräldrar i alla år. Hon var sig alldeles lik, trots det hon råkat ut för. Vi var där rätt så länge och sedan åkte vi hem till mamma och drack kaffe på balkongen.

Sedan in på Ica och stödhandlade, har ni testat den här gång?

2016-05-31 12.52.33Jättegod, man kan skära upp den i trekanter och äta med händerna. Den tacokryddade är snäppet bättre än vesuvion.

Och när jag nu ändå är inne på sånt man stoppar i munnen, har ni sett dom nya smakerna på vatten:

2016-05-26 12.27.18 2016-05-26 12.27.34 2016-05-26 12.27.45 2016-05-26 12.27.51Jag kände mig tvungen att testa, den med chokladbollssmak, går fetbort, inte god. Mango pannacotta, ja, den duger, och den sista har jag inte öppnat än. Och nu ett tips…om ni har sånt här smaksatt vatten och det blir över en skvätt, som stått såpass att den blivit utan kolsyra, frys in den i istärningslådan, passar alldeles utmärkt till allt drickbart.

Så fick vi oväntat besök, så där på lördagskvällen. En Camaro som smög in på gården, fast nä, smyga här, då Winstone är hemma, och med en Camaro som lät lite som min, nopp, det är kört :D

2016-06-04 20.41.51 2016-06-04 20.36.43 2016-06-04 20.36.21Det var en gammal (fast ung), arbetskamrat till mig, Annelie och hennes kille, Matte, som var ute och cruisade, Matte ville prompt att vi skulle byta bil, (kan hända att han skämtade) men nä…:D Min bil, är min bil, det är konstigt, precis som när man var liten, farmor och farfar bor där, i det huset, och det kommer dom att göra för evigt, fast så blev det inte. Man kunde inte heller tänka tanken att någon annan skulle bo där, men det gör det…och nu vet jag inte om det känns konstigt längre, heller. Man vänjer sig.

Så att se någon annan i min bil, det var lika knepigt som när man mötte vildkatten, jag hoppade till, vilken cool bil, sa jag, och sedan såg jag att det var min…eller att det hade varit våran bil :D Skum känsla!

015Nu ska jag joina Åke ute på altanen, ha en fin dag, allihop!

Hade jag rätt eller hade jag…rätt

Av , , 8 kommentarer 4

 

Ja så var det dagen D… igen, jag blev ett år äldre i papperen men som jag sa till Åke igår kväll… jag är faktiskt bara en dag äldre än igår. Här på VK bloggen har jag aldrig lyckats ändra åldern, även fast jag loggar in och ändrar samt sparar, så står samma sak kvar, jag är tydligen inte äldre än 44, men, vem bryr sig :)
Hade pappa levt hade han idag sagt: Ja Maria, den här dagen för 46 år sedan… då var det soligt, ute… det berättade han varje födelsedag, och ja, det är ju alltid en speciell dag då man föder barn/ får barn, så man kommer ihåg vad som hände, vad man gjorde just då osv.
När jag var liten firades alla mina födelsedagar uppe i Malå, vi fick alltid sommarlov, innan, och standard var att åka upp till stugan direkt vi fick sommarlov… och hem, dagen innan skolan började. Men en gång, jag fyllde gissningsvis 8-9 år, så var vi av någon anledning hemma, och inte nog med det…vi hade glömt bort att jag fyllde år.
Jag kom så väl ihåg att jag var ute och mamma kom med andan i halsen och sa att hon skulle upp på centrum, sen cyklade hon iväg. Och när hon kom tillbaka hade hon köpt en sänglampa med John Blund, och fika. Grannen hade nämligen plingat på och skulle bjuda mig på en glass och då blev mamma påmind om att jag fyllde år… paniken, hahaha…
Vi har ju sedan kommit underfund med att dagen förmodligen glömdes bort just därför att vi aldrig brukade vara hemma då. Nåja, inte gjorde det någonting heller, jag blev lik förbenat ett år äldre, igen.
Jag har gjort en ny upptäckt, jag kan bestämma när det ska regna… jo, jag vet att jag kan det. Jag skulle nämligen lägga på en duk på utebordet, i söndags. Jag hittade inte den där vaxduken jag brukar använda utan tog då en vanlig tygduk, smart som jag är så satte jag dubbelhäftande tejp under. Så den skulle sitta kvar.
Sedan, mina vänner, när vi använt bordet klart och jag styrde undan det, så tänkte jag faktiskt så här, jag låter duken sitta kvar… vad fasen, det har ju varit sol vareviga dag… men i mitt undermedvetna visste jag, att om jag skulle lämna den. Så skulle det börja regna… och hade jag rätt, eller hade jag rätt:
Och med dom orden så önskar jag er alla en kanondag, och har ni vägarna förbi, kom in eller stanna av så får ni en kaffe och tårta eller något annat gott, till, feel free!
Ja matte, du hade rätt (bugar och bockar).