Etikett: ryggen

Skenet bedrog, hon är avslöjad.

Av , , 2 kommentarer 8

 

Jag fick komma på vårdcentralen igår, till en jourläkare som vill skicka upp mig på röntgen, han sa att det är svårt med ryggen, eftersom det kan vara muskelfästena, det kan vara njurarna eller annat, som det onda beror på. Han jobbade verkligen effektivt, tyckte att vi skulle ligga ett steg före så jag fick gå på provtagningen med en gång, för, sa han, om dom vill göra en mer avancerad röntgen, så kan dom göra det med en gång, om du har alla prover klara.
 
Dessutom, då han satt där och pratade så skulle jag lägga upp min arm på skrivbordet, jag drog ner ärmen för armbågen och han hann notera min psoriasis som jag råkar ha på den enda fläcken. –Har du psoriasis? Har du gjort en ”blattablattanågontingnågongång”??? Näe, sa jag och såg frågande ut.
 
Vet du att psoriasis kan man få invärtes och det kan sätta sig på leder och i rygg och överallt, så vi tar ett prov för det också. Äntligen, säger jag, så händer det saker, nu återstår att se då jag får komma upp, men han ville att det skulle göras nu, i veckan, så vi hoppas på det då.
 
Nu har stackars Eloise fått flytta ner till oss, och Enya, den lilla skurken, får numer vistas i trapphuset, i köket hos Nicco och nere i källaren. Kolla vad försynt och gullig hon är, den lilla Enya som igår intog Niccos tvättkorg:
 
Vi har ju alltid tyckt att hon har varit speciell, den lilla söta dunbollen, och Eloise har blivit beskylld för allt som händer. Hon, Eloise, fick ju smeknamnet Pip Larsson, eftersom hon gick och pep på nätterna… tills den där kvällen då jag skulle kolla hennes reaktion, då jag smög upp ur sängen, höll handen på dörrhandtaget, och slet upp den då katten satt nedanför och jamade… det var ju inte Eloise, det var Enya… den boven.
 
Sen har jag ju berättat att en av katterna helt plötsligt vägrar skita på kattlådan, mm, så jag köpte varsin låda åt dom, men inte det hjälper heller, men det är inget pink på golvet, bara skit. Jaja, det är ju Eloise, resonerar vi, eftersom hon nu haft så ont i benet så kanske det har gjort ännu ondare då hon ska in och göra nummer två, så därför lämnar hon det på golvet istället.
 
Sedan har jag då, för att underlätta för henne, tagit bort den där plastdörren som sitter för ingången till lådan. Men nu visade det sig att hon än en gång fått skulden för något hon inte gjort… under tiden hon nu vistats däruppe, med kattlåda och allt, så har det fortfarande legat skit utanför lådan därnere i källaren och nu finns ingen annan att skylla på än Enya, HA… busted!!!
 
Där ser man hur skenet kan bedra, även vädergubbarna kan bedra, då dom lovar fint väder men det blir tvärtom, men nu ser det ju ut att bli bra i alla fall. Önskar er alla en fin torsdag!

Urbota dum idé

Vilken dag det ser ut att bli, härligt, då kanske man kan få sitta ute en stund och ladda upp batterierna, kan ju behövas emellanåt. Jag kände mig skapligt bra igår, i ryggen, tills jag kom på den urbota dumma idén att åka till smultronstället och kolla vad dom har för fina saker därute, det tog knäcken på ryggen, när man går runt där så är det ju inget som är jämt och fint precis, så det måste berott på den lilla rundan vi gjorde där, för jag hann bara halvvägs genom djungeln så började jag känna av det onda.

 
Nå, jag har ju några dagar till att ta det lugnt på så jag hoppas på det bästa. Det gör jag även för Eloise, jag ska ta henne till veterinären idag halv tio, då ska dom plocka stygnen. Hon såg ju ut att vara riktigt pigg och alert fram till i fredags, då satte hon knappt ner tassen längre och haltade nåt hemskt.
 
Vi vet ju inte vad som hänt, men… jag hittade en del katthår uppe på bordet, så risken är ju överhängande att hon hoppat upp dit och sedan ner igen. Men hur gör man, hur kan man hålla en katt på mattan, om man inte sätter kardborrband under tassarna?
 
Dessutom brukar den här 7 kilos katten inte hoppa upp på borden, det är precis som om hon vet att hon inte fixar nerfärden, enda gången hon varit upp där är när någon glömt att styra in stolen, för då får hon ju automatiskt ett trappsteg. Däruppe har jag tippat omkull alla stolar bara så hon inte skulle få det, men det ser ju ut som om det hjälpte föga.
 
Jaja, jag hoppas då att hon inte knäckt sig igen och förstört hela operationen, detta kan ju vara något tillfälligt, håll en tumme för henne, är ni snäll.
 
Har ni tänkt på att det bara är en månad kvar till midsommar… så grymt. Det har ju knappt varit någon vår att tala om och snart ska det föreställa att vara sommar, jo man tackar. Men det ska väl snart vända tycker man, och det är väl sällan som en hel sommar bara blir sk-t. Nu önskar jag er alla en fin måndag, vet att chefen älskar måndagar och säkert fler med henne, men jag är inte böjd att hålla med, fredagarna är fortfarande mina favvodagar :)

Något att grunna på, verkligen.

Av , , 6 kommentarer 10

 

God morgon, allihop, hoppas nattsömnen varit god för er, så åtminstone någon haft en bra natt. Själv har jag legat och hostat till två och sedan sovit oroligt till larmet ringde 20 över 5, och jag har så ont i ryggen av allt evigt hostande så jag kan knappt röra mig framåt, så det ser ut att bli en rolig dag på jobbet (och här skulle det ha varit ett bakåtvänt frågetecken, ni vet, det där om ironi).
 
Det lutar kraftigt åt att kontakta vårdcentral och förhoppningsvis få några tabletter utskrivna, både mot hostan och nu mot ryggplågan. Vad kan man annars göra?
 
Jag läste nåt intressant i transporttidningen, där Håkan Salwén säger att belöningar och bonusar dödar arbetslusten. Får man pengar för att göra ett bättre jobb så blir belöningen den enda drivkraften och själva lärandet på vägen, ointressant.
 
Och detta gäller då även barn som får belöningar eller till och med beröm. Forskningen visar bland annat att dagisbarn som får beröm för sina teckningar är mindre motiverade att fortsätta rita än dom barn som inte får det. Och barn som belönas för att dom hjälper till blir också mindre hjälpsamma i fortsättningen, än barn som inte får något.
 
Knepig sits det där, för som förälder vill man ju gärna ge beröm, vad säger man annars till sitt barn som suttit och målat en ”fin” teckning och vill ha din åsikt? Eller hur kan man på andra sätt än belöningar, motivera barn att göra saker som är mindre roliga? Nu menar jag inte att dom inte ska kunna hålla efter i sina egna rum eller hjälpa till hemma utan att få något, men är det ändå inte oftast så att man erbjuder något istället?
 
Inte nödvändigtvis pengar, men det där… om du nu fixar det där så kan vi göra detta sedan, eller när du gjort dina läxor så får du vara med dina kompisar. Blir inte det också en typ av belöning? Ja, jag vet inte, men jag kan också förstå vad han menar, samtidigt som jag tycker att livet genast skulle kännas lite torftigare utan komplimanger, heja på rop, belöningar och annat att sträva efter, fast man kanske måste ändra sina upplägg något, för att det ska funka bättre. Något att fundera på, tror jag, får återkomma om jag kommer på ett bra sätt att hantera detta.
 
Hoppas på en toppen fredag för er alla!