Ojoj, nu har Åke fått känna på, hur det kan vara att ha köksansvar, och till middagen, fick han göra det på riktigt. Han brände sig nämligen på handen då han skulle ut med stekpannan jag hade därinne Hur ofta har jag inte gjort det…och ändå har jag inte lärt mig det än,att ugnen är varm om den är påslagen och det innebär att saker därinne, är varm, dom med.

Jag är väldigt begränsad i mina rörelser, för tillfället. Och i förrgår, då jag skulle försöka ge Winstones hans kulor så försökte jag hitta av hans matskål, från höfthöjd.. det gick inte. Dom for ut på golvet och för Åke blev det dubbelarbete. Han tyckte jag skulle ge f-n i att mata hunden. Och jag började skratta och därmed straffade jag mig själv…för det gör ont, det med.

Åke for på Bo-Lage igår och jag bad honom köpa Blossa -21. Han skulle även in på Ica Maxi och handla lite. Det här skulle då föreställa Blossa -21.

Dom hade inget annat inne på Maxi, sa han. Ja där ser man, fast det var inte på Ica du skulle köpa glöggen, sa jag, fast det var så han uppfattat det. Nå, han hade i alla fall köpt Blossa -21 inne hos Bo-Lage, så det blev ju rätt i alla fall. Denna ska testas om 2 veckor, är det bestämt.

Är med i en matgrupp på FB. Där delar man med sig av sina maträtter och tips. Såg nu på morgonen att det var en som blivit påhoppad i kommentarerna, för att dom åt hallonsylt till pannkaka med fläsk.

Hur störd får man bli, vad angår det andra, varför ids men ens? Helt ok om man är kompisar och kommenterar för att göra sig rolig, men det blir ju en annan sak, eftersom man vet vem man säger det till. Sen kanske man kan prova först, innan man säger nåt.

Jag äter INTE fisk, punkt slut. Och nej, ingen behöver bjuda mig på det heller med repliken om att det kan göras så gott att jag inte ens kommer att veta att det är fisk. För då tänker jag att då måste det vara dåligt på riktigt, eftersom man gör en fisk som inte smakar fisk, eller hur?

Men tänk då om jag börjar kommentera alla inlägg med recept på hur man tillagar fiskrätter. Och jag skriver fy tusan, vad äckligt, hur kan ni Usch, vem vill bjuda på det där. Nämen fy, det där ger man väl till räven… Ja ni fattar, jag fick väl en dumstämpel i pannan.

Kom utsökt att tänka på den gången jag och kusin Anna fick det ärofyllda uppdraget att laga middag till vår farfar Johan. Farmor skulle till Stockholm av någon anledning, och frågade oss om vi kunde tänka oss att fixa hans middag.

Han skulle få köttfärssås och spaghetti, det var väl enkelt att tillaga. Vi tog upp ett paket köttfärs och påbörjade proceduren, men vi tyckte inte att vi fick till den ordentligt. Mera kryddor, mera ketchup, och till slut fick vi servera middagen även om vi inte kände oss hel nöjd med slutresultatet.

Farfar var då nöjd, även om han såg aningens skeptisk ut. Han åt och teg och nickade godkännande. Han var snäll, vår farfar, haha. Inte alls som dom andra vuxna idag, som sitter och kastar skit på dom som serverar hallonsylt till fläskpannkakan.

Det var dessutom ingen vanlig köttfärssås han fick, det talade vår farmor om för oss sedan. Hon hade nämligen infryst pölsa därnere i frysen och det var den vi hade använt som grund i vår delikata köttfärssås…stackars farfar. Fast vi fick oss alla ett gott skratt, i alla fall.

Hoppas på en fin lördag, för er alla!