Marja

Den långa resan.

Down Memory Lane.

ravsvansar

När jag skrev gårdagens blogginlägg, blev det så tydligt hur slumpen ibland får oss att välja en annan väg än den planerade. Och oftast verkar det vara meningen.

Jag skulle cykla rakt fram till centrum, men när jag skulle stiga av cykeln för att gå över en gata, fastnade fållen i min jacka under sadeln där bak och jag blev tvungen att (vigt) hoppa av cykeln som for i marken. Det hade kunnat gå illa om jag hade följt med i fallet. Nu fick jag bara en spark i baken av sadeln och det gjorde faktiskt ont, så jag kände att jag måste promenera i sakta mak tills smärtan lagt sig. Cykeln hade vänt sig 90 grader och på så sätt kom det sig att jag också ändrade riktning och promenerade upp till Rådhuset.

curiaarctopolis3

Jag brukar inte röra mig i de trakterna, men en gång i tiden gjorde jag det ganska ofta. Min syster Leena arbetade på Rosenlews huvudkontor, som låg bakom Rådhuset i backen ner till älven. Efter skolan gick jag ofta och hälsade på henne där… bara för att…

Jag har ett gammalt oskarpt foto på oss när vi kommer gående i parken, som jag scrappade en layout på en gång.

syster2

syster

Jag är nog 13-14 år. Senare har jag lagt till en text: ‘Vi gick alltid i armkrok och i samma takt’.

Vid Gallen Kallelas gata låg min gamla skola och min promenad längs ‘minnenas allé’ tog mig även dit. Björneborgs Svenska Samskola, en K-märkt träbyggnad mitt i stan med en vacker järnport ut mot gatan.

skolan

skolan2

Där gick jag hela min skoltid i Finland, från årskurs 4 till studenten. Det var en bra skola och jag trivdes där. Senare byggdes en ny skola och den här byggnaden användes en tid som vandrarhem. Numera inhyser den en konstskola. Där hade jag också kunnat gå.

Ha en skön onsdagskväll <3 

 

4 kommentarer

  1. Ruth i Virginia

    Vilket fint inlägg, Marja! Jag har varit här tidigare, men tror inte att jag kommenterat.
    Slumpen – eller ödet – kan många ggr förorsaka något gott. Det är tydligt att du fick
    den erfarenheten. Drog dej tillbaka till din tid med din syster. Att gå arm i arm var
    vad man gjorde med sina bästa vänner och även med mor och far.

    Vacker dörr och vackert järnstängsel.

  2. Ditte

    Tack för att jag fick gå med dig! Vackra bilder och fina minnen som jag gärna vill ta del av . Bilden där du och din syster går i armkrok är så fin och jag förstår att du har fina minnen.
    Jätteroligt att få följa med dig till din gamla skola och se hur den såg ut.
    Kanske blir det fler promenader. Jag hoppas!
    Kram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>