Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: jobb

Behövas och bidra

Av , , Bli först att kommentera 3


Har den senaste tiden påmints om problemet att gymnasieelever inte tar utbildningen och framtiden på allvar, att frånvaron ibland ligger på stadiga 20-30 %. Med allt det innebär efter utbildningen. Detta ger problem i många led och på många nivåer, främst för eleven själv.

Vad gör att denna personliga möjlighet och dessa enorma samhällsresurser hanteras så? Det finns säkert hundra orsaker, men tror dessa unga att de behövs, att de och deras kommande uppgifter är viktiga? Personligen tror jag att det är oerhört viktigt för självkänslan, självförtroendet och engagemanget att man får hjälpa till och bidra långt innan man egentligen gör nytta. Att man inte servas sönder och samman långt innan gymnasiet.

Men vad gör man här och nu? Många har inte alls de här problemen, men jag tror motivationen är en av de större utmaningarna vi har för den aktuella gruppen. Varje människa behövs, måste få bli medveten om det och få visionerna om det positiva det innebär. Vi har inte råd att slarva bort de viktiga unga, inte heller samhällsresurserna som satsas.

Otillsatta jobb

Av , , 4 kommentarer 3


De otillsatta jobben, annonserna som inte resulterar i en rekrytering, ökade med drygt 20 % i Norr- och Västerbotten i april. Samtidigt sjönk antalet nyannonseringar något. Det ser fortsatt bättre ut för Västerbotten än sydligare delar av Sverige vad gäller arbetslösheten, men det är viktigt att företagen inte tappar framtidsförväntningarna. I de mindre företagen tillsätts 4 av 5 jobb.

Det finns en annan sorts ”otillsatta jobb”, jag tänker på företagsledarna själva. Snittåldern på ägarna ligger över 60 år i våra län. 6000 av dem vill sluta inom fem år. Det här handlar i slutänden om mycket fler jobb, många har åtskilliga anställda. Samhället och välfärden har inte råd att förlora dessa företag.

Här finns utmaningar. Företagen måste hitta sina nya ägare och ledare. Många av dem skulle behöva ”arbetande” ledare med utbildning och erfarenhet av den aktuella branschen.
Själv tror jag att många som går eller har gått yrkesutbildningar är morgondagens företagsledare. Men det skulle behövas ett ”företagstorg” som underlättar övertaganden där nuvarande ägare inte hittar någon i närheten som övertar livsverken.

Arbete eller försörjningsstöd?

Av , , Bli först att kommentera 10

Det är glädjande att fler hittar arbete. Trenden har jag fått ordentligt bekräftad från ett par arbetsförmedlingar i två län idag. Ändå står många utanför, särskilt vissa unga och utrikesfödda. Och många kommer till. 

Saker måste göras för individer och samhälle, vi kan inte vänta och se eller göra som förr. Inte låtsas som det vore -65, -97 eller ens -14. Det är 2016 och snart 2020.

Mitt i debatten och intressemotsättningarna behöver vi ett hittills osett samförstånd. Mellan fack, näringsliv, offentliga arbetsgivare, myndigheter, politik – och allmänhet. Det finns inga band att backa, inga lätta lösningar som snabbt ”simsalabimmar” bort verkligheten. Och Trumptypernas oneliners är värdelösa när showen är slut och strålkastarna släckta.

Förutsättningarna är förändrade och förändras mer. Nu avgör vi åt vilket håll genom att göra något eller ingenting. Båda är ett val. Målet måste vara att få ett hållbart samhälle genom att så många människor som möjligt blir inkluderade i arbete och så få som möjligt beroende av försörjningsstöd.

Hur får vi det ”pengaskapande” näringslivet och samhällets välfärdskärna att kunna anställa fler i servicejobb och andra ”enkla” jobb? Det tror jag är ödesfråga 1A. Vi är förresten väldigt många som har haft låglönejobb och var glada att vi hade dem. Tänk om man inte fått det första…

Det finns fler frågor. Samtidigt med inflödet av nya människor där många har låg utbildning och långt till fullt användbar svenska har vi arbetskraftsbrist på flera områden. Från hela välfärden till näringslivets teknikområden. Hur får vi ihop dessa utmaningar och möjligheter? Hur kan vi göra jobben möjligare och attraktivare för bristyrkenas medarbetare samtidigt som vi får färre i försörjningsstöd och fler i arbete och ”yrkeskarriär”? Här behövs många innovationer, mycket nytänk, nya – även korta – anpassade utbildningar. Bl.a. till nygamla arbetsuppgifter av typen vårdbiträde eller vårdnära tjänster.

Jag ser baksidor med att sänka nya ingångslöner, och det kan inte ske hur som helst. Jag ser fler problem om ingångströsklarna inte sänks så att fler kan få första jobbet, däremot önskar man flera branscher högre slutlön. Lönespridningen blir större om ingångslöner blir lägre, men jag tror inte på generell lönesänkning som ett resultat. Suget efter utbildad arbetskraft motverkar generell lönesänkning och med fler i arbete stärks samhällsekonomin och löneutrymmet. 

Vad är alternativet? Finns andra hållbara förslag att hantera nuet och morgondagen, då blir jag verkligen glad. De bör komma fram fort. Verkligheten knackar på. 

Reflektioner om jobb

Av , , Bli först att kommentera 4

Torsdagen på Nolia Karriär var intensiv och intressant. Jag tycker många fler skulle ha varit där. Det fanns möjligheter för så många, inte bara unga och inte bara för personer utan arbete. Jag mötte till exempel en i mina ögon ung kvinna som varje morgon vaknade med en önskan att få byta jobb. Är det så  finns fler möjligheter än man tror idag.

Det var mycket som kunde nämnas, men jag tänker speciellt på de praktiska yrkena. Varför väljer så många bort yrkesutbildningar med rätt säkra jobb och löner som ofta kan jämföras med många akademiska jobb? 

En som utbildar finsnickare inom industrivux var bekymrad. Inte för att alla som gick utbildningen landade i jobb, men att så få vill gå den. Inredningar, trappor och annat. Det finns mycket som behöver göras, för hand. Och tänk att få se så konkreta resultat av sitt arbete.

Teknikyrkena över huvud taget håller på att vara bristyrken. Det behövs horder av seriöst lagomutbildade tekniker och gymnasieutbildade ingenjörer. Inte bara civilare.

Framöver fattas människor i många yrken. Hoppas att ännu fler unga tar vara på grund- och gymnasieskolans fantastiska ”gratisgåva” och blir anställningsbara och självförsörjande. Och måtte vi bli bättre och snabbare på att få in de som kommit hit utifrån i arbetsliv och egenförsörjning. De arbetande behöver bli fler och möjligheter finns.

Torsdagens Nolia karriär     

Av , , Bli först att kommentera 7

I morgon är Nolia i Umeå fullt av studie- och jobbmöjligheter. Några av oss på Eductus Umeåkontor är också där. 

Vi får och ska inte göra reklam för allt vi gör, men kommer särskilt att informera om två saker. Den kommunala Hotell- och turismutbildningen vi levererar, samt en ny kort intensivsatsning för tidigare Volvoanställda som Viva vägledning står bakom via Europeiska Globaliseringsfonden. 

Våra handledare hoppas kunna hjälpa så många som möjligt av dem som vill ta stöd av oss med inspiration, motivation och verktyg att gå vidare. Det känns stort och viktigt att få hjälpa människor att hitta sitt jobb. Kanske ett man hittills inte tänkt på. 80 % av de jobb som omsätts når aldrig Platsbanken, en viktig del är just att hitta de ”dolda” jobben. 

Hotelljobben jag nämnde har blivit allt fler i Umeåregionen och det sista hotellet är inte byggt. Branschen behöver fler människor som vill möta och serva människor och som lärt sig grunderna i jobbet. Om handläggaren på AF och Viva tycker att utbildningen passar kan unga mellan 20-24 utan gymnasieutbildning gå den här 25-veckorskursen med aktivitetsstöd. Är man utrikesfödd kan man också gå den utan att ha fullgjort SAS grund. Då får man språkstöd på plats hos oss. 

Vi finns i vår monter intill AF under dagen, men har miniseminrium om Hotellutbildningen 1050 och berättar för tidigare Volvoanställda om vår inspirationskurs 1330. 

Även om inget av det här passar dig finns så mycket annat på Nolia Karriär i morgon. Många branscher och arbetsgivare behöver arbetskraft. Kanske just dig eller någon du tänker på.

Väldans trevligt

Av , , Bli först att kommentera 8

Tycker alltid det är väldigt roligt när tidigare elever hör av sig. Även när det ibland också kan vara svårigheter som föranleder kontakten.

Idag var det en av de mer ”färgstarka” som gav sig till känna igen. Vi var sannerligen inte överens alla stunder, men man kunde inte missa drivet och kraften. Och vi hade en ömsesidig respekt på var sitt vis. 

Förutom det passande jobbet gladde jag mig åt det politiska engagemanget. Inte var det just mitt parti, men enligt mitt förmenande har utvecklingen varit positiv sen sist. 😉

Det blir nog en fika framöver. Jag blev tillfrågad om råd och jag tänkte bistå med  rätt många av mina misstag. Så behöver hon kanske inte göra just dem. ,-) Jag tror samhället kan behöva de erfarenheter och insikter hon förvärvat.

Politiskt engagemang ska uppmuntras i dessa tider, så utarmade på handfast och hållfast personligt engagemang. Både av medmänniskor och arbetsgivare. Partitillhörigheten är inte det viktigaste.

Norrlandsbilden

Av , , 4 kommentarer 4

Befinner mig i Östersund och var i förmiddags med på ett möte med AF. Jag har själv fått revidera bilden av staden och kommunen några rejäla snäpp. 

Hade inte alls trott att det skulle vara ett sådant tryck här. Det byggs ganska friskt för den växande stadens storlek. Många unga flyttar tillbaka hit och man satsar på att få hem fler. Kommunens ledning verkar ha lyckats rätta munnen efter matsäcken och man har gått med rätt fina överskott ett antal år.

Det var inte länge sen jag hörde någon tala om arbetslösheten i Norrlandslänen ”som till exempel Jämtland”. Nu är det bara så att arbetslösheten är lägre här än i landet som helhet. Det är naturligtvis olika i kommunerna. Östersund hyfsar siffrorna ordentligt med sin låga arbetslöshet, men ändå. Det ser bra ut. Kommunen har inte heller satt någon prestige i att hålla privata verksamheter borta, tvärtom. Man tar hjälp av dem, ser till att nyttja den initiativ- och drivkraft som finns och det förlorar man sällan på. Varken individer eller samhälle.

Bilden av Norrlands kommuner, län och landskap bör i många fall revideras ordentligt. Både vår egen och andras. Jag har reviderat min en smula.

Och någon ”surjämte” har jag hittills inte träffat. 🙂

Första jobbet viktigast 

Av , , Bli först att kommentera 3

Ung eller utrikesfödd, det viktigaste är att man hittar och kommer in i det första jobbet. Sen vet man aldrig var livet för en vidare. 

Har i veckan mött några människor med kvalificerade arbeten som båda startade som diskare. 

Det viktiga är att det första jobbet blir av, inte vad det är.

Det är nu det ska göras

Av , , 4 kommentarer 5

Det går för sakta med förberedelserna för att slussa ut människorna i den stora flyktingvågen i samhället. Alldeles för sakta. 

Politiken centralt och lokalt kan inte dröja, vi måste söka lösningarna på hur vi ska vidga flaskhalsar och sänka trösklar. Vi talar om saker vi inte gjort förr, sånt vi inte gjort i omfattningen som nu krävs. Vi har inte tid och råd med prestigekamp mellan organisationer, myndigheter och politiska nivåer och det kan finnas fackliga käpphästar som måste stallas en tid. Nya projekt måste initieras av våra myndigheter, fler vägar prövas. ”Omorganisering” eller politikutveckling duger inte som ursäkt för utebliven leverans.

Mycket måste till. Tidig och breddad språkundervisning med större kapacitet. Meningsfull och bidragande sysselsättning betydligt snabbare än sån någonsin kommit igång. Enklare och snabbare utbildningar till enklare uppgifter i offentlig och privat sektor. Initialt kanske finansierad av både företag, kommuner, landsting och stat – beroende på vilken sektor man ska jobba i. Sysselsättningar som i sig blir språk- och kompetensutvecklande och upptagningsområde för vidare utveckling och fortsatt utbildning. Och inte minst en jordmån för självkänslan.

Vilka resurser finns, vilka behov och vilka hinder? Vad behöver vi ändra, finns det lagar och strukturer som behöver kringgås av en periods ”undantagstillstånd”? Var god inventera.

I den här gigantiska uppgiften tror jag att vi behöver ett nära samarbete mellan flera samhällssektorer och alla partier med öppen agenda. Taktisera och plocka politiska poäng får man göra en annan gång. Vi behöver komma till rasande snabba och hyfsat breda beslut som håller över tid. Ett och annat misstag är oundvikligt, att vänta lite till vore nog det största. Att göra som vi gjort och mest förvara väldigt många människor i allt längre, tröstlös väntan kan bli explosivt, definitivt inte konstruktivt.

Mer sällan på plats

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag får ibland frågan varför jag numera är relativt osynlig lokalt. Svaret är främst att arbetet gradvis har förändrats. När jag började hos min nuvarande arbetsgivare Eductus gällde Umeå, sen startade vi i Vännäs och Örnsköldsvik under 2015. Nu har även Sollefteå, Östersund och Åre/Järpen blivit mitt ansvar. 

Eductus uppdrag ser olika ut på olika orter. Gemensam nämnare är att människor ska ut i jobb – 100 %. Det mesta utförs på uppdrag av Arbetsförmedlingen och det som finns på flest ställen är yrkessvenska. Där får utrikesfödda i arbetsmarknadsutbildning undervisning i svenska för sitt yrke. Inom mitt område har vi hittills 13 SVA-lärare (svenska som andraspråk) som jobbar på 3 orter, alla behöriga. 

Ett uppdrag som är stort i Umeå och Vännäs är Stöd och matchning där arbetssökande kan välja oss och få hjälp av handledare och SYV att hitta nästa jobb. Ibland det första. Här är de flesta svenskfödda. 

Vi har kommunal vuxenutbildning för Umeå och andra kommuner genom Hotell och turism. För denna stora och växande bransch fokuserar vi på grunderna genom teori och praktik under 25 veckor. Är man utrikesfödd kan man gå 30 veckor och få språkstöd på plats. Kursen är öppen även för den som bara hunnit gå SFI och klarat C- eller D-nivå. Utbildningen kan också vara aktuell för unga i åldern 20-24 som inte gjort grund- eller gymnasieskolan klar.På andra orter handlar det även om service-, starta-eget-utbildning med mera. 

På sikt får man se hur politiskt engagerad man alls kan vara med det här jobbet. Det handlar både om tid och eventuellt jäv eller ”delikatessjäv”. Det sista måste man tänka på när man sitter i beslutande organ och samtidigt kan komma att jobba med närstående kommuner. Hittills är det bara tiden som krockar, men jag håller ögonen på saken.

Saker kan ändras snabbt och ett, tu, tre är man kanske mer inne i den lokala politiken igen. Hur det än är får jag arbeta med samhällsviktiga frågor och att göra skillnad för människor.

Lite för mycket detaljer här, men nu blir det kanske lite mindre att svara på. 🙂