Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Region Västerbotten

Arbetskraftsbristen

Av , , Bli först att kommentera 7


Ibland har människor blivit irriterade när man nämnt arbetskraftsbristen, som om den inte riktigt passat i bilden. Men den är ett faktum.

I den här artikeln i VK tas den och dess betydelse upp. Arbetskraftsbristen begränsar Västerbottens näringsliv och samhällsekonomin bromsas. Ordrar kan inte tas, förtjänster, löner och skatter uteblir.

För flera år sedan talade jag med en västerbottning som drev utvecklings- och tillverkningsföretag i annat land. Han berättade varför. Det var enligt honom inte för lönekostnaderna. De skillnaderna blev inte så stora. ”Men där finns det utbildad arbetskraft”, sa han. Det gällde IT- och teknikområdet. Idag är bristen på utbildade påtaglig i många sektorer, inte minst inom vården.

Det företagen inte alltid förstått är att branscherna själva kommer att tvingas ta ett större ansvar för att hjälpa fram kompetent arbetskraft, som i flera av våra konkurrentländer. Det utbildas inga erfarna arbetare, har aldrig gjort. Återkommer om detta.

Läs artikeln i länken ovan. Vi måste av många anledningar hjälpas åt att vända utvecklingen och bl.a. uppgradera yrkesutbildningarna som har med sig jobb, samhällsutveckling och välfärd.

Det finns jobb

Av , , Bli först att kommentera 5

Jag tänkte fortsätta lite på temat från bloggen ”Arbetskraftsbrist och framtid”. Den här VK-artikeln från förra tisdagen tar upp det märkliga och sorgliga att Västerbottens småföretag (under 50 anställda) faktiskt backar för att man inte hittar arbetskraft. Under tre år ledde Västerbottens småföretag konjunkturligan i landet, men nu slog det back i maskin.

Bristen finns på flera områden, men inte minst på mekaniker-, verkstads- och hantverkssidan. Det finns många orsaker, men en är att praktiska och tekniska yrken inte anses ha nog status. Det kan också hända att tidigare generationer styr bort sina unga från yrkena på grund av arbetsmiljön som fanns i deras ungdom.

Om man inte tar vara på skolan, särskilt gymnasietiden, och kanske inte fullföljer en utbildning är det förstås svårt att få jobb. I flera yrken som förr inte krävde lika mycket behövs idag goda kunskaper i språk, matte, IT-kompetens och lust och förmåga att hantera människor.

Ett riktigt bristyrke är bil- och lastbilsmekaniker, eller tekniker som man benämns med lite erfarenhet och kompetensutveckling. I vårt avlånga och transportberoende land är alla branscher och verksamheter beroende av just lastbilen till någon del, inte minst i norr. Flera av näringarna vi och vår välfärd är helt beroende av bygger på vägtransporter. Idag är det väldigt ont om mekanikerna, något som inte bara drabbar verkstäderna, utan så många fler branscher i allt högre grad. Inom de fordonstekniska yrkena räknar branschen med att det behövs anställas över 200 personer i Västerbotten bara fram t.o.m. 2015.

Arbetsmiljön kan vara tuff när man är ute på fältet, men verkstäderna och hjälpmedlen ser idag helt annorlunda ut än för några årtionden sen. Bilarna också. Bara de senaste åren har IT-utvecklingen i dem tagit gigantiska steg. Motorer, avgasrening, styrning och bromsar, allt är digitalt styrt. Det behövs bra bakgrundskunskaper för att ta hand om det hela.

Utvecklingsmöjligheterna efter utbildningen är inte alls dåliga. Många branscher rekryterar folk som har mekanikerutbildning. Det blir inte en större andel människor som har handens kunskap, men behovet av dem finns alltid. I hög- som lågkonjunktur. Det är inte bara de som lockas iväg till Norge eller blir sina egna som kan ha en god löneutveckling, även om verkstäderna i gemen kanske måste spotta upp sig en del lönemässigt. Att kunna gå in i arbetslivet utan studieskulder är en klar fördel och som läget är nu kan man nästan lova att den som tar vara på gymnasietiden och vill ha jobb får det. Det borde vara hyfsad kö till en sån utbildning kan man tycka.

Det finns många andra yrken som företagen har svårt att rekrytera till. Hoppas att vårens Yrkes-SM i Umeå kan kasta lite ljus mot de praktiska yrkena och skapa mer intresse. Skulle det bli så kommer vi förmodligen bara för det att ha betydligt lägre ungdomsarbetslöshet om några år.

 

 

Arbetskraftsbrist och framtid

Av , , Bli först att kommentera 5


Det är frustrerande med både betydande arbetslöshet och arbetskraftsbrist.

Även om ungdomsarbetslösheten inte är så stor som den ser ut är den alldeles för stor. När man sen läser om hur företags tillväxt begränsas (även då som arbetsgivare och välfärdsfinansiärer) för att man inte hittar utbildad arbetskraft, då blir man beklämd.

I den här artikeln i SvD tar man upp löneutfallet vid högskolestudier och jämför dem också med studier vid Yrkeshögskolan. Det skrivs mycket att reflektera kring, två ord fastnade särskilt hos mig. Relevans och karriärväxling.

Det behövs fler ”relevanta” utbildningsplatser som likt Yrkeshögskolan (YH) svarar mot existerande behov. Inom YH finns stark koppling mellan arbetsmarknad, företag och utbildning. Inom högskolan, och även gymnasieskolan, skulle man önska att relevansen kunde växa. Det är betydelsefullt för både ungdomar och samhälle.

Karriärväxling är en annan viktighet som försvåras i onödan. För att mota att ekonomi och samhälle bromsas måste den underlättas. Allt fler förstår vad som sker när fler lämnar arbetslivet än som kommer in. Fler ska försörja färre = svår ekvation.

Många utanför arbetsmarknaden har ofullständig eller mindre relevant utbildning och det är betydligt svårare att hävda papperslösa kunskaper och färdigheter, även där de finns. Åtskilliga upplever sig inlåsta och vågar inte byta yrke i en tid då man kan anses för gammal innan fyrtio. Allt pekar på att fler måste jobba längre, samtidigt som vissa företag fastnar i trender som skulle kräva ålderskonservering. Sånt fungerar inte, dagens 35-åring blir 50 om mindre än 5 500 dagar. Vi åldras och måste på grund av demografi m.m. ha möjlighet till uppgradering och karriärväxling längre än förr.

Oavsett vilka som sitter vid makten ska vi bereda oss på arbete längre upp i åldrarna, det är enkel matematik. Alla kan inte jobba längre, men samtidigt som vi måste se till att fler unga söker och finner relevanta utbildningar måste de som vill och kan kunna jobba fler år. Samhället, skattesystemet och välfärden behöver det. Det behövs också att fler nyanlända blir anställningsbara och får jobb, men det blir en egen text framöver.

Det måste bli lättare att hitta omställningsutbildningar där man lär nytt eller fräschar upp sin utbildning. Mekanikern som lämnade lastbilsverkstaden för 20 år sedan, blir arbetslös och har 10-20 år kvar till pensionen, måste kunna hitta en utbildning där man får det som saknas – t.ex. hela den gigantiska digitala utvecklingen.
Ska vi fortsätta att vara ett kunskaps- och höglönesamhälle i framkant på hundratals olika områden måste vi få fram utbildade lärare. Det måste alltid gå att lägga till pedagogiken m.m. till ämneskunskaper och erfarenheter man har för en lärargärning i grundskola och studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram och inom VUX. Om inte, hur ska vi få fram de mängder av lärare som fattas 2020? Det finns ett gigantiskt behov av andra karriärväxlingar som måste göras. Vi behöver t.ex. ett stort antal olika tekniker, inte nödvändigtvis civilare.

Det är hög tid att tänka till, komma överens, kavla upp ärmarna och sätta igång.

Färgstarkt regionsamarbete

Av , , Bli först att kommentera 4


Det är öppenhjärtlig och färgstark atmosfär när företrädare för Umeåregionens historia och samarbete vädras på KS-seminariet i Övik. Mycket intressant för en som bara varit med i politiken ett par perioder.

Nyss påpekades att den som är stor måste vara snäll. Gäller för Umeåregionen att vi inte upplevs för dominanta i övriga Västerbotten.

20131121-110206.jpg

Ungas jobb och Sveriges framtid

Av , , Bli först att kommentera 5

Det var väldigt roligt att hitta detta pressmeddelande i mailboxen idag. Mycket står på spel för både enskilda och samhälle när mycket av grundläggande kompetenser ser ut att kunna saknas i vårt land i morgon.

Hinner inte skriva mer om saken nu, men har skrivit ett och annat tidigare och kommer nog att skriva mer. Sen finns det en del att läsa här nedanför….

 

 

Region Västerbotten

Pressinbjudan onsdag 2 oktober: Branscherna siktar högt inför Yrkes-SM 2014 i Umeå

Region Västerbotten – 2013-10-01 11:22 CEST

Onsdag 2 oktober samlas branscherna i en kick-off inför Yrkes-SM 2014 i Umeå samtidigt som Skolverket publicerar en rapport om att allt färre elever väljer yrkesprogram i gymnasieskolan.

– Att färre elever väljer yrkesprogram kan få konsekvenser för länets arbetsmarknad, då rätt kompetens saknas för de arbeten som behöver bli utförda. Det visar bland annat den rapport som Region Västerbotten tagit fram inom ramen för kompetensplattformsuppdraget, 39 000 anställningar till och med 2020, säger Hans Lindberg, (S), ordförande för utbildningsdelegationen, Region Västerbotten.

Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset och rekryteringen till moderna yrkes­utbildningar. Skolverkets rapport visar att andelen elever på yrkesprogram har minskat från 35 procent 2010 till 29 procent 2012. Intresset minskade redan innan gymnasiereformen 2011 men inte i samma takt.

Yrkes-SM är därför en unik möjlighet för besökande elever att få impulser inför sitt framtida studie- och yrkesval. Pedagoger och studie- och yrkesvägledare får en chans till kompetensutveckling. Nu är det klart med ca 25 yrkeskategorier som kommer att delta i Västerbottens jobbigaste evenemang.

Välkommen till pressträff med branscherna.

Tid: Onsdag 2 oktober 2013 kl.9.30

Plats: Nolia, Signalvägen 3, Umeå

Inom följande yrkeskategorier är ca 25 redan klara för Yrkes-SM 2014.

1.Bilskadeteknik
2.Fordonslackering
3.Lastbilsteknik
4.Personbilsteknik
5.Telekommunikation
6.Elinstallation
7.Grafisk design
8. IT Nätverk Systemadministration
9.Webbdesign
10.Yrkesförare
11.Hamnarbetare
12.Skogsmaskinförare
13.Hudterapeut
14.Målare
15.Plåtslagare
16.Vård och omsorg
17.Hotellreceptionist
18.Visual merchadicer/Window display
19.Murare
20.Plattsättare
21.Träarbetare – plastering
22.VVS-montör/ Isoleringsplåtslagare
23.Florist
24.Vägarbetare
25.Maskinförare
26.Mattläggare
27.Frisör
28.Flygplansmekaniker
29.Kock
30.Servering
31.Bartender
32.Barrista
33.Kyl och Värmepumpteknik
34.Tryckoperatör
35.Trädgårdsanläggare
36.Trädgårdsdesigner
37.Gruvindustrin
38.Entreprenörskap
39.Bagare
40.Konditor
41.Guld/Silver smide
42.Dataspelsdesigner
43.Textil och design
44.Hovslagare
45.Jordbruksmekaniker
46.Låssmed
47.Urmakare
48.Möbelsnickare
49.Mekatronik
50.Svetsare
51.Industrielektriker
52.CNC Svarv
53.CNC Fräs

Fakta Yrkes-SM: Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset och rekryteringen till moderna yrkes­utbildningar. Yrkes-SM 2014 går av stapeln på Noliamässan i Umeå. I Yrkes-SM, som arrangerats vartannat år sedan 2004, deltar ca 300 ungdomar i ett 30-tal yrken. Under tre dagar tävlar yrkesskickliga ungdomar upp till 22 år, i en mängd olika yrkeskategorier inom bygg, industri, it, service och tekniksektorn. Förutom att ta medalj i SM har de tävlande också chansen att få representera det svenska Yrkeslandslaget vid nästa Yrkes-EM eller Yrkes-VM. Region Västerbotten är värd för Yrkes-SM 2014 i Umeå och genomförandet sker tillsammans med WorldSkills Sweden, i samverkan med Umeå kommun och Nolia.

Läs mer på http://www.yrkessm.se

Skolverkets rapport:

http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2013/minskat-intresse-for-yrkesutbildningar-1.207780

Region Västerbottens rapport 39 000 anställningar till och med 2020:

http://regionvasterbotten.se/utbildning/utbildning-och-kompetensforsorjning/kompetensplattform-i-vasterbottens-lan/rekryteringsbehov-i-vasterbottens-lan/

För mer information:

Hans Lindberg, ordförande för utbildningsdelegationen, Region Västerbotten, 070 589 01 66

Katarina Sjöström, strateg för utbildningsfrågor, Region Västerbotten,[email protected], 070 377 37 20

Presskontakt:

Ingela Hjulfors Berg, kommunikatör, Region Västerbotten, 070-231 93 22, [email protected]

Region Västerbotten har det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län. Med landstinget och länets alla 15 kommuner och i nära samarbete med andra parter inom och utanför regionen skapas utvecklingskraft för att göra regionen till en ännu bättre plats att bo, leva och verka i.

Pressbilder på regionstyrelsens ordförande, vice ordförande samt regiondirektör hittar du här: http://www.regionvasterbotten.se/pressrum/pressbilder.html

Läs på Mynewsdesk

Pressinbjudan onsdag 2 oktober: Branscherna siktar högt inför Yrkes-SM 2014 i Umeå

Resurslänkar

Om Region Västerbotten

Region Västerbotten har det regionala utvecklingsansvaret i Västerbottens län. Med landstinget och länets alla 15 kommuner som medlemmar, och i nära samarbete med andra parter inom och utanför regionen, skapas utvecklingskraft för att göra regione…

Besök nyhetsrummet »

Presskontakt

Thomas Hartman

Kommunikationschef
[email protected]
+46706664995

Blogg Mikroblogg Socialt nätverk

Mariann Holmberg

Kommunikatör
[email protected]
+46722227343

Ingela Hjulfors Berg

Kommunikatör
Innovationsslussen Västerbotten, Regional tillväxt
[email protected]
070-2319322

Mikroblogg

Reflektionsdagar

Av , , Bli först att kommentera 4

Sitter och ser igenom anteckningarna från två intensiva skoldagar utanför skolan. Närmare bestämt från ”Aktuell skolpolitik” i Piteå där jag var med som politiker.

De senaste årens erfarenheter från olika delar av skolans värld gör att ännu större del av sådana här dagar väcker tankar och reflektioner. Som alltid upplever man inslagen olika, men helheten var absolut värd tiden. I halvtid började en förkylning fungera som ett sorts släpankare, men jag tog in även den andra dagen. Återkommer kanske med några glimtar.

Så här såg programmet ut (Får fortfarande inte till länkandet fullt ut i nya plattformen):
http://www.bd.komforb.se/download/18.2784b4fe13e5927e5f75f1/i-akt+skolpolitik+130829.pdf
Men det blev mycket skolprat och nätverkande även på övrig tid.

Nästa år ordnar Region Västerbotten dagarna i Umeå i samband med Yrkes-SM då elever på yrkesprogram tävlar med sina kunskaper. Intressant.

http://regionvasterbotten.se/utbildning/utbildning-och-kompetensforsorjning/yrkes-sm-2014/om-yrkes-sm-2014/

Varje bondgård en skattkista

Av , , Bli först att kommentera 11

En av de sista glimtarna från Mötesplats Lycksele handlar om integration på svensk landsbygd.

Djamal Hamail började sitt svenska liv i Norrland i en by med tre hus där två var tomma. Han träffade få människor, men säger att de han träffade räckte väl för hans integration. Det blev en mycket speciell resa där han "byggde upp sina integrationsmuskler" så han kunde "öppna de stängda dörrarna i samhället". Erfarenheterna räckte till att inspirera många invandrare att flytta till Valdemarsvik när han blev flyktingsamordnare där.

Svärföräldrarna var bönder och han såg varje bondgård som en arbetsplats – som de ju är. Han kontaktade LRF och presenterade sin idé för många jordbrukare, bland annat på marknader. Flickor, pojkar, män och kvinnor från olika länder – och Stockholm – togs emot i Valdemarsvik, flera på jordbruk. Många har blivit kvar på landsorten och landsbygden, vissa som företagare i andra branscher.

Några av Djamals ordspråk är: "En muskel ska användas", "Bättre vara ett lejon i en by än ett lamm i en stad" och "En kan inte hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon".

En film man gjort om integrationen i den lilla kommunen Valdemarsvik visades på slutet. Filmen ska dubbas till en mängd språk och publiceras i höst. Hoppas den blir spridd, den berörde och inspirerade.

Vägar till utveckling

Av , , Bli först att kommentera 9


På upploppet till Mötesplats Lycksele tar Katarina Norlin och Tomas Boman från högskolan i Gävle upp problematiken med att särskoleinskrivna inte får studera vidare efter gymnasiesärskolan. Man har haft ett projekt där inskrivna elever fått gå en högskoleutbildning under ett par år.

Problemet kanske verkar väldigt teoretiskt, men är inte det. Bland annat för att så många som uppåt 40 % av särskoleeleverna kan ha varit felinskrivna genom åren. En annan orsak är att vårt samhälle behöver ta vara på alla sina resurser, främst människorna. Särskilt när befolkningspyramiden ser ut som den gör i västvärlden. Det kommer att saknas människor som är utbildade och villiga att ta många nödvändiga arbeten.

Orsakerna till felinskrivning kan vara många. Man kan t.ex. vara extremt sen i sin utveckling. Själv glömmer jag inte när jag fick höra om en flicka som var aktuell för särskoleinskrivning, men som till slut blev läkare. Föreläsarna beskrev hur många elever utvecklats fantastiskt bra under sin högskoletid.
Jag skulle vilja se ett mindre fyrkantigt utbildningssystem när det gäller funktionshindrade. Det borde också bli lättare att som vuxen få sin inskrivning prövad.

Liten och stor

Av , , 2 kommentarer 7


Dagens frukost avåts vid ett bord där det bland annat fanns en statlig tjänsteman. Vi hann prata en del om en för många kommuner mycket aktuell fråga. Förutom några nya insikter i den frågan blev en annan sak synlig igen.

Ibland talar vi om ”kommunsektorn” och får det att låta som det fanns en stor likhet där. För många centralt i staten träder det kanske fram en hyfsat homogen bild av kommuner med några små på kring 10 – 15 000 ute i kanterna. Många beslut och modeller tas fram med den här bilden för ögonen. Det välmenande ursprungsförslaget om lärarbehörigheterna sägs t.ex. passa kommuner kring 90 000 invånare ganska bra.
Men så ser inte alla kommuner ut.

På Åland och på Island kan man hitta kommuner på 50-125 invånare, men på dem ställs inte samma krav. När stat och politik i Sverige stiftar fastställer kravnivåer och stiftar lagar borde man i vissa fall kunna tänka sig en anpassad ”lightverson” för kommuner under exempelvis 10, 7 eller 5 000 invånare. Det skulle göra tillvaron och administrationen betydligt rimligare på många håll.

Lösningen ligger inte i att göra små glesbefolkade kommuner till något större glesbefolkade kommuner. Skillnaden blir inte dramatisk.