Hästar på tunet idag. En brun och en vit.
Eller en mörkare och en ljusare som farmor nog närmare bestämt skulle ha sagt.
Samtidigt som hon kisade över glasögonen och hällde det som blivit över i avkokspannan.
Den ena av dem, den bruna med hovskägg, behövde nog en 3:ans sko, medan den andra kunde klara sig med mindre.

Längesedan man såg något liknande trafikera gården.
Senast var nog när svärfar släppte ut grisarna för att genom en sorts exponerande KBT-terapi invagga dem i säkerhet och visa dem att det inte alls var förenat med livsfara att bli utdragen ur lagårn.
Annat skulle de så småningom bli varse.