Lage Olovsson

luktärt

Av , , Bli först att kommentera 48

IMG_4442

…zinkbaljan med sin last av luktärter.
Bottnen på baljan är som ett farsarv genomrostad, eller ’grest’ som de tungomålstalande säger. Men blommorna trivs däri.
Hustrun har satt dit några stöd som just icke är.
Fast det är tanken som räknas. Viljan och ambitionen att vara.
Och luktärtblommen ställer sig som en glad och livlig skolklass hörsammast mitt emellan.

Igår fixades bilen som börjat krångla och gå dåligt. Jag hade varit ute och tittat efter blåbär och bars med nöd och näppe hem av en svårt haltande häst.
Trodde det var den s.k. lambdasonden som börjat krångla. I brist på en sådan bytte jag istället luftmassemätaren, och se det var precis vad som behövdes.

i harkrankens tid

Av , , Bli först att kommentera 39

luktart

Besynnerligt kräk, harkranken.
Den har liksom inget ärende.
Föds färdig fast vilsen ur det morgonvåta gräset.
Annat är det med myggan. Där behöver man inte fundera över vad den vill.
Hoppas hinna måla färdigt baksidan av medaljen idag. Fattas bara några timmar där.
Sedan återstår förstås att vitmena fönsterfoder mm.

väderstreck

Av , , Bli först att kommentera 43

IMG_4416

Morgonen dryper av fukt och i den rangligt långväxta klövern semaforerar vattendroppar.
Rundar dungen där almöke och älggräs tävlar om utrymmet.
Älggräset tycks särskilt framgångsrikt denna sommar.

IMG_4421

IMG_4418

Naturligast faller sig att gå längs de nyslagna och böljande åkrarna upp mot stensvattsvägen och sedan grusvägen tillbaka.
Jag vågar inte med en politiker i oppositions gälla stämma hävda att jag går åt norr, eftersom jag fortfarande inte känner mig hundraprocentigt säker på väderstrecken.
Och att dra till med någonting ungefärligt bjuder emot. Men om man tar älven till kompassnål så bör det ju vara någorlunda åt norr.
Det är förresten lite lustigt detta med väderstreck. Longitud och latitud kan man ju leva ett skapligt liv utan att ha programmerat in.
Men väderstrecken…

fallhöjd

Av , , Bli först att kommentera 29

fall

Stod och spanade efter lax nedanför dammen en stund igår kväll.
Och visst finns den där. Bara det att de uppstickande stjärtfenorna föreföll felvända.
Som om fisken stod och längtade tillbaka, mot havet.
Och det är väl på sätt och vis det dom gör. Står och vilar, vajar kraftsamlande, i det svagare bakvattnet som sas rinner åt fel håll vid sidan av den starkare huvudfåran.
Tänkte att det här med fallhöjder är något man lärt sig förädla här i Agnäs.
Först var det kraftverket, vattnet man fångade och tämjde, växlade in till kilowatter.
Sedan röjde man en gata, en kungsådra i utförslandet, åt skidturisten.
Laxen skulle förstås också ha haft nytta av en lift, ett årskort förbi dammen

vägg

Ska försöka hjälpa lite färg upp på det jag kallar norrgaveln idag.
Som vanligt har det regnat litegrann under natten men det är åtminstone fläckvis grundmålat så det bör gå bra ändå.