Lage Olovsson

igår

Av , , Bli först att kommentera 62

Tror det går halvknackigt med det här bowlandet man försöker odla upp här i Bjurholm. Det lockas och pockas på frikyrkovis mest varenda dag i media och det brukar vara en säker indikation på att det är si och så med intresset.
Men vem trodde väl ens nåt annat. En sorts vackervärsboule för fisförnäma är ju vad det är.
Och igår var vi till Vännäs.
Jag vet inte vad det är för fel på Vännäs, men nåt är det. Det skulle kunna vara farthindren som känns sådär fientligt höga.

hotelldöden

Av , , Bli först att kommentera 47

Kommunerna är överallt och i alla tider rätt lika varandra. Särskilt här i norr.
Säg hotellet och det går ett sus genom församlingen.
Bjurholm har ett. Eller åtminstone hade vi ett som man trots flera försök aldrig helt lyckats avhelga.
Åsele har ett, ett som just i dagarna är svårt på tapeten.
Storuman, Lycksele och Vännäs likaså.
Och namnen på hotellen sitter som gamla testamentets profeter i människors omedvetanden.
Men man bör väl inte undra på. Gäller få folk att stanna åtminstone över natten.

ladan

Av , , Bli först att kommentera 57

Möjligen anar vi slutet på den här kommunala kommersen nu när själva ekonomibyggnaden, den lilla grå ladan som länge stått och tigit i centrum av samhället, ska till att säljas.
Den tör väl komma ut på Hemnet bäst vad det är.
Annars kunde man kanske bereda plats för den på hembygdsgården.
Lite tematiskt, någonstans i närheten av Sista styvern.

rivningen

Av , , Bli först att kommentera 48

Det är inget större ståhej kring rivningen av Arrendatorn.
Snarare så verkar man nästan nöjda och glada.
Nu är ju jag är inte härifrån och särskilt lokalpatriotiskt anfäktad.
Och ingen annan heller vad det verkar.
Men precis varenda en kan väl inte ha kommit med mjölkbilen.
En och annan borde kunna dra sig till minnes att det faktiskt är Bjurholm kommuns första kommunhus (efter separationen från Vännäs) som man nu med illa dold förtjusning låter grävmaskinen tugga sönder.

pilfink

Av , , Bli först att kommentera 42

Pilfinkparet syns vara tillbaka. De satt i solen på sörsia pelaraspen igår och putsade sig sakta och omsorgsfullt som efter en längre resa.
Ja man kan ju aldrig vara helt hundra på att dom varit borta egentligen, och isåfall hur långt. Osynliga har dom i alla fall varit, och undan har dom sig hållit.
Mest bara kommunfolk som krupit in och ut där ’oppa ranen’ på det anrika värdshuset, precis som om där fanns ett bofast orakel att konsultera i svårare frågor.
Men det är pilfinkens domän. Den bor där och är väl inte mindre välkommen tillbaka än matserveringen våningarna inunder.

frihet

Av , , Bli först att kommentera 44

Som högtidligt att hojföret äntligen börjat tina fram.
Stråk av blottlagd asfalt brer vällustigt ut sig framför bilen.
Ja, än är det förstås lite för tidigt och bilden ljuger någon månad men oljorna är bytta så det sitter då inte i det.
Hojåkning handlar egentligen om att kunna, att ha möjligheten om och när alla bitar fallit på plats. Först och främst gäller att ha nåt att dra ut ur garaget och sätta sig grensle över. Sen kan det regna om det vill – och gör det också med stor sannolikhet. Eller kan det vara för kallt, eller så in i skinnstället varmt att det är mer eller mindre omöjligt av den anledningen.
Men just bara detta att kunna, idag eller en annan dag, utan att vara minsta tvungen.
Det är väl det som är frihet.