Och på tomten härintill lyser morronsolen på en Monetiskt gammalgrå och gigantisk rönn som är proppfull med bär.
Bara tanken på vad alla dessa bär tillsammans månde väga..
Är som belåten då jag inom ramen av ett par dagar hunnit med att både svetsa en traktorskopa och lägga på traktorkättingarna ute i Nyby.
Nu kan vintern eller döden – whichever comes first (som fabrikanten slugt och gärna på ett språk som så få som möjligt begriper brukar uttrycka sig för att fort nog komma undan allt ansvar) – få komma.
Som pensionär kan det annars vara riskabelt att försöka ta sig före mer än en sak per dag. Erfarenheten blir i såna lägen mest till hinders.
Man vet med tiden liksom bara alltför väl vad som brukar strula och det tar tid och kraft att noga betänka dessa saker.
Och då är det redan nästa dag.

En kojdag helt enkelt.
Eller en sådan där dag då man satte in nya pinnar i räfsorna.
Kanske hummande läste tidningen extra grundligt till morronkaffet.
Jag letade då fram en extratröja på morron medan pilfinkflocken med förbluffande samtidighet (som ett fiskstim) for iväg ut ur pelaraspen.
Ja dom sover väl där, kan man tänka. I virrvarret av vargväxta grenar som slingrande söker sig uppåt kring det som kanske kan liknas vid en sorts alla småfåglars och småkommuners turning torsos.