Eldar.
Ett par renar har passerat mellan snöskyffeln och nedersta steget på farstubron i natt.
De runda hovliknande avtrycken och släpspåren i snöytan (som vadade dom i vatten) avslöjar dem. Behövs ingen verkstol för renens del, nej. Det idoga grävandet efter föda och det flitiga flyttandet rundar småningom av klövarna kan man tänka.
Bakspåret berättar att dom antagligen vittjat efter vatten i dammen. Men den är tillfrusen nu och har lagt locket på i väntan på varmare tider. Dammen samlar överskottet ur en ytvattenkälla som antagligen fanns där långt innan man mätte upp avstyckningen i ”quadratref” och timrade upp det första huset på 1870-talet.
Det mindre huset ”unnataget” lär vara ditflyttat kring år 1900 från byn Degernäs längs vägen upp mot Öredalen.
Det största huset är byggt på 1930-talet och har takhöjd för högskåp och rum för mer än en generation.
Toalettutrymmet har, kanske inte helt ovanligt för bostäder från det tidiga nittonhundratalet, byggts in i efterhand då man länge förutsattes ha skam i kroppen att icke som kreaturen göra sitt tarv på samma plats som där man åt och sov.

mott å mal
skrev man
som om he vo värst

dem gå no helst
te prästkappa
tänk ja

ikorrn varä
som åt opp stoppninga
te traktorsitsn

Satt med mössa och vantar på (för bivackkänslans skull) och kikade på en monokrom version av Okänd soldat (1955) medan elden tog sig i spispannan.
Kurosawa-klass på den filmen!
Men vilken massa snö vi fått under natten. Den nådde över stövelskaften fläckvis.
Och sur som bara den. Släppte bara motvilligt med hjälp av en spade skopans insida.
Just i detta nu ser dock snöfallet ut att börja avta.

Nu när vintern är som värst kan man ju börja längta efter motorcykelföret.
Har varit ut på Nyby och eldat på morron.
Minns att när vi bytte ut den gamla (gulemaljerade) Norrahammars-spispannan så var stigarledningen dragen rakt över rökrörshålet.
Alltså, man mjölkade på det sättet konstant av rökgaserna en gnutta av den slutliga värmen innan den donerades åt kråkorna.
Det var energibesparing baserad på beprövad erfarenhet.
Rörmokaren blev stående stum en stund med rörtången hängande, som drabbades han av en plötslig uppenbarelse. Sedan sa han helt kort ”men att det har hållit så länge”.
Den spispannan hade installerats i början av femtitalet och byttes ut i senare delen av åttitalet. Det var heller inget direkt fel på pannan när den byttes ut.

mycke snö
men nu ärä unnastyrt
värstä i alla fall

dä ä som vä mat’n
ös dem för en
no håken ät man opp

Även utan sina löv är hon närvarande.
Ge henne några hundra år till så når nog ingen henne om livet.
Apeln inunder pressar hon till att sätta åtminstone några frukter åt husfolket.
Men många blir det aldrig. Oftare inga alls än det tiotal som sågs hänga där i höstas. Så gudabenådat äppelår som det ändå var.
Läste apropå ekar att Rumskullaeken dött som nära tusenårig.
Tänker att ekar nog dör ytterligt långsamt. Växer i några hundra år och dör sedan under lika lång tid.