Till avdelningen för besynnerliga ting;
En (eller kanske en hel hop) brunkrös, Phaeotremella foliacea, enligt verkställd bildsökning.
Lite amöbig i konsistensen och växer på en gammal gråal.

Det regnar. En kojdag blir det nog.
Känner med takläggarna som ju inte som många andra kan välja att jobba hemifrån (sorry, på distans ska det givetvis vara).
Dom kan i alla fall glädja sig åt en rejäl ställning att trafikera och behöver inte dras med någon ranglig bambuhistoria hophållen med buntband i korsningarna.
På Nyby är det tämligen krattat och lövträden står där liksom lite snopna.
Såg att jag borde ha klippt plätten där svärfar hade sitt jordgubbsland en extra gång innan jag styrde in klipparen. Gräset där liknar håret på en gammelmännisch. Lite tunt och fjunigt och fogligt sådär. Tycker det liknar sånt gräs som väg- och parkförvaltningar håller sig med, och som växer upp på en eftermiddag

Inget sätter som COOP:s varmt gröna butiksskyltar färg på bjurholmsnatten. Ära vare de.
Släck dem och se att det som återstår är några självbelåtna fasadbelysningar av tveksam magnitud.
Har begynt kratta ihop löv ute på Nyby och gläds bl.a. åt att traktorn är så himmelens lättstartad. Eken producerar väldiga volymer av läderartade blad som gladeligen blåser kring för att till sist samla sig på ställen där varken vind eller räfsa kommer åt vidare bra om man inte tar sig själv i kragen och krattan i hand omg.
Väntar man till våren blir det etter värre. Så därför så.

Fin dag på berget mellan vägarna.
Här kan man stryka omkring i timtal utan att bli less och blöt om fötterna.

…och så den här.
Vad det nu är.

Bägarlaven, den bara är.
Och bra nog överallt på magerlandet.

Den påminner starkt om ventilgummi.
Rätar upp sig på exakt samma sätt när man tar upp en och sprätter till den med fingret.
Den färgar också av sig med ett svagt grönaktigt mjöl.