Man borde väl ha sett till att få med sig åtminstone ett av dem när man slutade.
Helst fullskrivet och förbrukat. Cirkulerat så mycket som möjligt.
Hela historien finns ju på dem.
Och den börjar alltid uppe i vänstra hörnet på den sida som är fullskriven.
Att första namnet skulle finnas nere i högra hörnet är fullständigt otänkbart.

Ibland kan man följa händelsekedjan när den spänner över en grupp av namn, och ärenden vandrat fram och åter. Ana när tonen och trycket på pennan hårdnat.
Och stundom kan namnet inte tydas alls. När det alltför ivrigt överstrukits, utplånats, som på gamla artefakter när kulturer i nedan ersatts av nya.
Men ibland har namnet skrivits sirligt och med omsorg, liksom kärleksfullt.

Och plötsligt brister kedjan och allt börjar om på nytt.
Det är t.ex. när vaktmästarens namn finns på raden ovanför högste chefens. De kommunicerar icke med varandra via internpost. I alla fall inte om det rör jobbet.