Med risk för att bli stämplad som ’likke vis’ vad gäller helg och söcken (och därmed möjliga tidningsutgivningsdagar) var jag nyss ut och la tillbaka locket på komposttunnan. Misstänker att metmask och mikroorganismer betackar sig för ett lager senkommen snö.
Fast å andra sidan kan det väl inte bli naturligare nedbrytning än då elementen får fri och fullständig tillgång till komposttunnans innehåll.
Tunnlocket hade blåst av under den gångna natten och låg där på uppfarten som ett nödlandat UFO.
Annars speglar utsikten för närvarande mest bara omöjligheter. Stålsparken – som man sa innan materialvalet blev självklart – är oanvändbar, liksom skorna med broddar inunder. Och bilen står där någonstans mitt emellan dubbat och odubbat.