Regn, och regn i lagom mängd och i rättan tid.
Måtte markberedningsgropar och andra håligheter i naturen där t.ex. grodyngel ävlas fyllas till minst hälften och måtte svamp och lav dricka sig berusade.
Den arma porslinsblomman i fönstret blommar.
Jo, den är både arm och porslinsblomma. Även om den över tid fått finna sig i att bli sorterad in under diverse andra namn. Så småningom kom någon in och tilltalade den lite lågmält med rätt namn.
Tidvis ser den ut som lyft ur ett stilleben. Lite plastigt tjock i bladen och konstgjord. Men bäst vad det är sätter den överraskande några vita blommor, liksom sprungna ur en from önskan om att bli sedd.
Man behöver förresten bara titta på den så inser man varför den kallas just porslinsblomma. I alla fall tänker jag mig att det är på grund av att de till att börja med klart vita blommorna efter några dagar antar en svagt gulaktig ton – just som åldrat porslin.