Att vi lever i glesbygd är nog alla medvetna om, men som alla vet är även det relativt. Faktum är att vi i periferin ibland kallas för ”extrem glesbygd” och det låter ju inte kanske så bra alla gånger. Men även det är relativt och beror ju på vem som lyssnar och vad den har för egna preferenser. Är det så att jag söker mig från storstadens stök och bök kan det låta som en fröjd att komma till oss i Norrlands inland.
Just nu råder det högtryck på våra anläggningar i dalgången där julstöket har städats bort för en sista kraftansträngning innan 2015 övergår till 2016. Nyårsfirandet står för dörren och i nästan varje stuga, inte bara i våra ”befolkningscentra” :-), utan även i våra mindre byar i vår dalgång, lyser det varmt i fönstren. Nyår är en stor helg i fjällen.
Vintersäsongen har pågått nu ett tag där östra delen körde på med sina längdskidläger och strax före jul öppnade backen i Klimpfjäll så även där råder full permitet.
Från byns sida är det positivt med denna beläggning då det ger jobb, då främst då det i denna bransch är främst ungdomar som jobbar inom den. Men sedan har vi även de stugor och hus som växer upp och ett antal av oss i dalgången finner sin försörjning kopplat till detta.
Från företagens sida (ca 1:11:50 in i inslaget) ser man en naturligt samarbete med byn. Om inte byn fungerar blir det svårt med personaltillgång. Byn kan även ställa upp med ideella krafter då det behövs.
Vad man dock får passa sig för är att ta dessa krafter för givna och då det gäller ideella krafter så har det alltid en tendens att bli en grupp som ”roddar” och de kan behöva avlastas ibland. Men om många hjälper till och ”bidrar med lite” kan man undvika detta.
Jag skulle vilja påstå att vi alla som bor i dylika områden endast har samarbete som alternativ. Vi är för små för att börja konkurrera med varandra om de ”resurser” som finns och det är med gemensamma krafter som vi kan göra något bra utav detta.
Lugnt och stilla med klart väder. – 14 grader nu på morgonen.
Senaste kommentarerna