Hemma i soffan efter tre dagars bortavaro där de sista två dagarna var i Lycksele med PKB, PrimärKommunala Beredningen där Västerbottens 15 kommuner träffas för att lyfta viktiga frågor som ligger inom det kommunala/regionala spektrat och här var det främst två frågor som jag bevakade extra noga.

• Ac-net

Efter att ”gamla” Region Västerbotten gick i graven uppstod ett vakuum med ägandet av de bägge bolagen AC-net intern och Externservice. Här har det rådigt en oenighet hur detta har skötts och hur vi ska gå vidare.

Detta är mycket viktiga bolag för vårt län och som varit i kommunal ägo då det är dessa som ”sköter” den digitala infrastrukturen med vårt bredbandsnät mellan våra kommuner. Andra aktörer har varit Regionen, Skellefteå Kraft och Umeå Energi och Företagarna Service.

Efter en del diskussioner landade mötet i att den särskilda grupp som bildats fått med sig inspel från kommunerna om hur man ska vidare i ärendet. Alla är överens om att det ska bli bra då vi har ett gemensamt mål i att bygga ett bra framtida bredbandsnät för bl.a 5G.

• Västerbottensmodellen med Fjällinjerna

En utvärdering av den sk. Västerbottensmodellen som reglerar kollektivtrafiken i länet.

Här har vi tillsammans med Sorsele och Dorotea tagit gemensamma tag för att få upp de sk. Fjällinjerna (Vilhelmina – Klimpfjäll, Vilhelmina – Kittelfjäll, Sorsele – Ammarnäs och Dorotea – Borgafjäll) på agendan och hur dessa tre kommuner ska ersättas för sin busstrafik till respektive fjällort.

”Medfinansieringen uppgår till 50 % av nettokostnaden för linjerna. Vid beräkning av nettokostnaden ska
samtliga resenärsintäkter medräknas, dvs. även skolkort. Förstärkningskostnader medfinansieras ej.

Utformning av trafiken och beställning av fjällinjerna sker av respektive kommun, liksom finansieringen av
linjerna med bidrag från Region Västerbotten. Detta skiljer de fyra fjällinjerna från den trafik på linje 31 där
Region Västerbotten både utformar, beställer och finansierar trafiken. Linje 31 skiljer sig från övriga stomlinjer
på så sätt att den inte enbart går mellan kommuncentra utan även till Hemavan/Tärnaby”

Sedan tidigare möte i Skellefteå fick vi tre kommuner löfte om en lösning på denna fråga då den var kopplad till en skatteväxtlingsfråga som tidigare trädde ikraft den 1/1-20 vilket jag påminde mötet om.

En ökning av denna medfinansiering är av nöden och beslutet efter dagen blev att skicka frågan vidare där bl.a frågan om medfinansiering ska tas med i modellen eller hanteras separat. I dagsläget bryr jag mig inte om hur man gör utan anser att vi måste se till hela länet.

Imorgon fredag startar dagen med företagarfrukost på hemmaplan då jag kommer att träffa företagare på Saxnäsgården, men även via distans runt vår stora kommun. Brukar vara givande.

I fredags var jag nere på internt partimöte iom att jag sitter med i distriktsstyrelsen för Västerbottens Socialdemokrater. Här sitter politiker från kommun, region och riksdag och även Eu-parlamentet. Mycket bra möten där samtal, information och politik diskuteras på alla nivåer.

En stor del av dagen ägnades åt arbete med de 53 motioner som skickats in till partiet och som ska upp och behandlas på vår distriktsårskongress i början på april.

Vi hade även en gäst, Niklas Karlsson (S) som är ordförande för den parlamentariska Kommunutredningen, en utredning som är av stort intresse för oss alla ute i kommunerna, men främst oss i glesbygden vilket jag tycker i understryks i beskrivningen/motiveringen till utredningen:

”Under de närmaste decennierna ställs kommunerna inför en rad utmaningar, bl.a. till följd av den demografiska utvecklingen och den snabba urbaniseringstakten. För att kommunerna på lång sikt ska kunna möta samhällsutvecklingen krävs att de har en kapacitet som står i proportion till deras uppgifter.”

Han började med att redovisa uppdraget

• Analys av hur utmaningar bör mötas, samt vilka strukturella förändringar som är nödvändiga
• Strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar
• Förslag om åtgärder och genomförandeprocess

Slutbetänkandet finner du här, men det är en diger lunta att läsa men jag tänkte ta några axplock ur det att han berättade och som det blev mest diskussioner om.

• Kommunsammanslagningar

Detta har det varit en hel del prat runt ikring där ytterligare samverkan mellan kommunerna är av nöden och där är vi överens.

Men vi i norr har svårt att se se fördelarna med kommunsammanslagningar(Och min åsikt i frågan är skeptisk), men man måste komma ihåg och ha i åtanke att denna utredning sträcker sig över ALLA 290 kommuner i Sverige och de består sålunda inte bara av stora kommuner i norr. Denna inställning är man medveten om.

• Effektiviseringar

Här anser man att det finns potential inom kommunerna genom digitalisering (något vi kommit långt med i Vilhelmina), men hur stor är osäkert, men lyfter digital infrastruktur, enklare regelverk och kommunstöd som viktiga.

• Försöksverksamhet

Ett område som jag fann mycket intressant där jag lyfte de problem vi har i stora, glesbefolkade kommuner som ska ”lyda” under regelverk som är anpassade till våra motsatser och som många gånger ställer till det för oss och kräver stora ekonomiska och personella resurser som gräver hål i våra kommunala börsar. Denna försöksverksamhet som man måste anmäla in till stat skulle kunna innebära:

• Undantag från lag, förordning eller myndighetsföreskrifter
• I första hand strukturförändringar men öppen för verksamhetsutveckling
• Möjliggöra anpassning efter lokala förhållanden

Naturligtvis blev det även diskussioner kring ekonomi och finansiering då detta är ett av de hetaste ämnena inom svensk kommun/regionpolitik och utredningen har redovisat sina förslag utifrån detta:

• En statsbidragsprincip, likställd med finansieringsprincipen godkänns av riksdagen
• En bred översyn av det kommunalekonomiska utjämnings-systemet initieras
• Löpande förvaltning och uppföljning av utjämningssystemet

Sist diskuterades statens ansvar och närvaro ute i kommunerna vilket är av vital betydelse.

• Sköta sina åtaganden gentemot kommunerna
• Finansiera och utföra sina egna uppgifter i kommunerna
• Finansieringsprincipen måste följas
• På olika sätt vara närvarande i kommunerna

Av naturliga orsaker och utifrån det ekonomiska läge Vilhelmina kommun är i tog jag mig mig en pratstund med ordf. Niklas där jag beskrev våran bakgrund, våra utmaningar, men även våra möjligheter för allt är inte nattsvart och jag vägrar att komma och ”gnälla” över att det bara är ”någon annans fel”.

Sist: Detta är som jag skrivit en bred parlamentarisk utredning där ALLA riksdagens partier varit med och nu lämnat ett slutbetänkande. Vi Sossar i Västerbotten är positiva till utredningens förslag i stort, men vi är även oroliga över att det ska bli med denna utredning som det blev med Landsbygdskommitten 75 förslag. Dvs noll och intet.

Här går det nu inte att börja skylla på varandra utan nu är det upp till ALLA lokala och regionala politiker inom ALLA partier att trycka på sina riksdagsmän att genomföra det som nu föreslås.

Förra veckan skrev en elev till oss politiker i Vilhelmina kommun vilket jag svarade på till hen. Sedan lades insändaren ut i tidningarna varav jag svarade även där. Jag vet inte om någon betalvägg finns i vägen så jag lägger ut både insändaren och mitt svar.

”Vi behöver Malgovik skola, för framtidens generationer. Barn ska känna sig trygga och glada i skolan och inte behöva känna sig oroliga och rädda över att skolan ska läggas ner. Vi har vuxit upp med små klasser och få elever. Vi har räknat ut att den elev som kommer ha längst till skolan i Vilhelmina kommer att ha 9 mil fram och tillbaka. Om skolan stängs så måste många elever splittras från sina kompisar, barn ifrån Malgovik skola kommer förmodligen hamna i olika klasser. Det blir fel att dom yngre i F 1 och 2 ska splittras, dom kanske inte klarar av det så som vi andra äldre barn gör.

Det är faktiskt ganska många genom åren som har bytt från Volgsjö och till Malgovik och då kan ni börja fundera varför? Malgovik skola har allt en skola behöver. På vår skola har vi till exempel träslöjdslokal med alla tillbehör man behöver i träslöjd, syslöjdlokaler och hemkunskapslokal.

Vi har också två klätterställningar, king planer, gungor, sandlådor, fotbollsplaner, hockeyrink, skidspår, men också mycket andra viktiga saker som behövs. Men framför allt så har vi en helt fantastisk skog och natur i anknytning till skolan. Varma dagar så kan vi faktiskt gå ner till Dammvallen och bada. Det är nog inte många skolor som kan göra det. Om man skulle jämföra Malgovik med Volgsjö så har vi en mycket bättre skolgård.

Det är onödigt att stänga ner Malgovik skola när vår skola har hela Vilhelminas kommuns bästa skolgård. Dessutom har vi lagt ner en massa pengar på vår skolgård. Så när man har såna resurser borde dom utnyttjas hellre än att stänga ner allt.

När vi är få elever så känner man sig trygg. Vi känner att man kan lita på varandra och lita på våra lärare. Alla barn på Malgovik.

Snälla politiker och ni som bestämmer, låt vår fina skola finnas kvar!

Från en väldigt besviken 6:a i Malgovik skola!”

Och så mitt svar:

”Jag är politiker, men jobbar även som lärare på skolan i Saxnäs som är en ännu mindre skola än Malgovik. Faktum är att vi har elever som åker ännu längre än 9 mil om dagen. Det är inget bra, men det går och har gjort så under jättemånga år.

Jag kan förstå er oro och funderingar kring detta med en nedläggning av er skola i Malgovik. Detta gäller ju även skolan i Nästansjö. För några år sedan lade ”vi” politiker ned skolan som var i Latikberg och även Musikskolan.

Som politiker önskar man att man bara fick göra roliga saker, men så är det inte och just nu är det många tråkiga och svåra beslut vi måste ta och genomföra.

Dom här besluten har att göra med att Vilhelmina kommun har jättemånga olika verksamheter som vi ska försöka hålla igång. Skola, barnomsorg, äldrevård, snöskottning osv.

Som nu är räcker inte pengarna till allt och vi måste välja vad vi ska lägga pengarna på och då måste vi prioritera vad som är viktigt.

Men är inte barn och skola viktigt då?

Jo. Det är nog det viktigaste vi har, men vi lägger väldigt mycket pengar på skolan i Vilhelmina kommun. Vi har faktiskt 7 st grundskolor i kommunen och vi lägger faktiskt mest pengar av alla Sveriges 290 kommuner på skolan.

Att göra så funkar inte i längden och nu är ”börsen” tom. Vi måste låna pengar för att betala till bland annat lärarnas löner, skolmaten, äldrevård, plogningen, osv.

Vi måste spara och skolan är det område som i dagsläget måste spara mest, då det är här vi har de största kostnaderna.

Just nu jobbar alla skolor (och även alla andra verksamheter för den delen) i Vilhelmina kommun jättemycket med att spara in pengar och för att vi ska ha råd att fortsätta ge en bra skola till er elever.

Ingen (kanske någon) vill flytta från sin skola, för där är man trygg och har både sina kompisar och lärare som man känner. Men oavsett var ni hamnar, på Strandskolan eller Hemberget (För ni går ju i 6:an och börjar 7:an till hösten) så är jag fullt övertygad att ni kommer att få hjälp med den övergången av såväl den lärare ni har nu på skolan i Malgovik eller på er framtida skola. Men även av era föräldrar.

Ni kommer även att få nya/ fler kompisar också. Då det gäller skolgården och skogen är jag böjd att hålla med er att ni har det bra idag, men jag tror att det kommer att ordna sig.

Jag vet att det knappast är någon tröst det jag skriver, men hoppas ändå att ni förstår hur vi tänker. Ha det gott och jag hoppas ni snart får ett skönt sportlov!

Magnus Johansson (S)”

Fast det har vi ju vetat länge….

..inom Vilhelminapolitiken idag?

Ja ska man tro Petter Bergner på VK och Eric Axelsson (SD) så är vi i Socialdemokraterna i majoritet nu tillsammans med Centern, eller som han skriver ”Nu verkar det stå klart att det också blir en sådan majoritet”.

Tommy Streling (PA) redogör i sin blogg i vanlig ordning för den ondska vi Socialdemokrater står för och som ALLTID verkar drabba PA och slutsatsen är att vi är maktfullkomliga (vilket även Bergner antyder).

KD:s au-ledamot i kommunstyrelsen har jag sett påtala hur detta förslag landat på bordet som en blixt från klar himmel vilket jag kan tycka är besynnerligt. Men det är mycket som är besynnerligt i detta.

Redan i slutet på november -19 började en skillnad i budgetar urskilja sig mellan oss i kommunstyrelsens arbetsutskott där Kristdemokraterna stack iväg åt ett eget håll, man var inte beredd att ta ansvar.

Frågan ställdes på sin spets under det extra ks-sammanträde innan fullmäktige den 19/12 där jag ställde KD-ledamoten mot väggen och frågade rent ut om de insåg att deras förslag, som gick tvärs emot det vi börjat jobba fram med Centern, som bl.a. innebar skolnedläggningar skulle omöjliggöra för deras parti att inneha ordförandeposterna i utbildningsnämnden (Ubn) och socialnämnden (Soc)?

På detta decembermöte tog vi ett första beslut om att minska ramarna med 21 resp. 4 miljoner för Ubn och Soc. 25 av 27 röster för detta. Inte dåligt för dessa tuffa beslut, men det kändes som att de flesta var på tåget.

Bläcket hann inte torka förrän KD m.fl började driva en helt annan politik och i konkurrerande Västerbottens folkblad går att skönja att med en Kristdemokrat som ordf. i Soc kommer nog ett tufft uppdrag till att bli näst intill ogörbart med en ordf. som inte tror på vare sig besparingar eller den prislappsmodell vi nu lovat följa (Och här rådde total enighet när vi tog beslutet vill jag minnas).

Ska de två viktigaste politiska posterna inom respektive nämnd driva en budgetpolitik som de i grunden inte tror på, och kanske tom motverka?

Svaret på detta har varit att läget varit ”prekärt”.

Jo, jo. Minst sagt.

I detta läge kan jag tycka (men det är ju jag det) att man inom KD skulle ha tagit ett snack om man inte skulle ha ”tagit sin Mats ur skolan”. Sagt tack och adjö, nu lämnar vi detta för att driva vår politik i opposition, men det gjorde man inte.

Att stuva om i nämndernas presidier pga. detta har sedan tagits upp i olika konstellationer, men i KD verkar allt ha flutit på som om inget har hänt. Varför då?

Att det ”slog ned som en bomb” kan jag förstå då det gäller Bergner och till och med för Eric Axelsson (SD) och Lars Eliasson (M). Men för KD, PA och FI som ”samarbetat” ???? Hur kan detta vara en överraskning?

Ett är säkert och det är att jag som gruppordförande har haft ansvar för min grupp (S+V) och som jag hoppas anser sig ha haft full insyn i detta. Att informera fler partier än så sträcker sig inte mitt ansvar. Jag hade nog kunnat berätta då det inte varit någon hemlighet för t.ex media, men då får man nog lov att ringa mig. Men något sådant samtal har jag inte haft och det är synd då det lätt leder till spekulationer och det behöver vi i Vilhelmina inte i detta läge.

Ett annat är att vi Socialdemokrater sökt samarbete nu pga. det ekonomiska läget där det krävs krafttag. Vi har hela tiden varit beredda att kompromissa då det gäller denna så viktiga fråga som börjar nu med denna budget -20, men som fortsätter med budget -21 och så vidare tills vi fått skutan på rätt köl.

Beslut måste tas och är man inte beredd att ta de nödvändiga besluten finns ingen grund att bygga något samarbete med oss i alla fall. Detta har vi varit MYCKET tydliga med sedan i höstas då budgetarbetet drog igång på allvar.

Och sist. Vilka är majoritet eller opposition i Vilhelminapolitiken?

Enligt KD, PA och FI verkar dom anse att Koalitionen fortfarande är igång, men KD:s lokala ordförande verkar i en Fb-tråd inte kunna svara på vem som är vad.

Och vad säger jag då? Är det fråga om ”Nya Koalitionen” bestående av dessa partier. Vad talar egentligen för att någon ledamot bland dessa partier över huvud taget ska ha säte i något presidium?

Tillsammans representerar dom 5 av 27 mandat i fullmäktige, men tycks ändå tro att man ska ha säte i presidierna. Både Pa och F! sitter via sina tidigare (Koalitions)förhandlingar med Centern på varsina ”Centerstolar” i kommunstyrelsen. Man tycks också ha glömt att en Kristdemokrat har tillträde till den kanske viktigaste gruppen i politiken – som ledamot i kommunstyrelsens arbetsutskott (Ksau)?

Man förutsätter egentligen att den obalans som Koalitionen skapade i samband med valfullmäktige hösten 2018 ska bestå, och det tycker jag nog verkar ganska långsökt. Den fördelning som skulle råda efter fullmäktige den 2 mars, om kommunstyrelsens förslag fastställs, speglar nog bättre hur den politiska situationen och majoriteten ser ut i fullmäktige idag.

Att frågan tas via kommunstyrelsen hör ihop med att själva ärendet om förändringar i presidierna behöver en formell beredning och också att fullmäktiges valberedning får förslaget för formell behandling med förslag till hur presidierna ska sättas samman och med vilka personer.

Jag vet det jag vet. Skåda inte given häst i mun, men ett är säkert och det är att det är först efter den andra mars på fullmäktige vi vet svaret om vem som är vem i Vilhelminapolitiken, men fram tills dess finns det i alla fall en opposition och det är Framtid Vilhelmina (S+V).

It ain’t over till the fat lady sings

Efter gårdagens möte gick min telefon varm med samtal från såväl media som upprörda/förbannade föräldrar. Jag är väl medveten om vilka känslor sådana här beslut vållar, men jag måste se detta ur HELA kommunens perspektiv.

Vi tog tuffa men nödvändiga beslut igår som ska upp till fullmäktige den andra mars. Direkt efter väntar en ny budget, nu för 2021 som blir lika tuff att ta.

Och till dem som nu skriker i högan sky så måste jag be dem tänka till både en och två gånger. Detta gäller speciellt de politiker/partier som nu inte gick på samma linje som oss och Centern. Det duger inte att stå bredvid och ”tycka” utan att kunna presentera alternativ. Alternativ som är realistiska/rejäla och som drar ned på Vilhelmina kommuns kostnader. Något annat duger inte enligt min mening.

Från gårdagen gick följande pressmeddelande ut efter KS sammanträde:

”Under tisdagens sammanträde beslutade kommunstyrelsen att ge förslag till fullmäktige gällande kostnadsbesparande åtgärder. Kommunfullmäktige sammanträder 2 mars.

Gällande skolorna så skickas förslag till kommunfullmäktige att avveckla skolorna i Malgovik och Nästansjö, att flytta årskurs 6 till Hembergsskolan och göra organisationsförändringar vid Volgsjö skola samt Hembergsskolan. Förslaget är att avveckla byaskolorna till höstterminen 2020 och att flytta årskurs 6 till Hembergsskolan hösten 2021.

Förslaget lyder även att avveckla förskolan Vågen samt från och med höstterminen 2020 införa heltidstaxa oavsett omfattning i förskola och fritidshem. Även Malgomajskolan får i uppdrag att genomföra kostnadsminskande åtgärder omfattande 10 miljoner.

Kommunstyrelsen godkänner socialnämndens förslag om en besparingsåtgärd innehållande höjda intäkter och minskade vikariekostnader. Kommunstyrelsen ger också förslag att ge socialnämnden i uppdrag att sänka personalkostnaderna med 3 miljoner under 2020.

Kommunstyrelsens egna nämnd ska även utreda förändringar i personalorganisationen samt minska kostnaderna med 3 miljoner inför budget 2021.

• Det är många kommuner i Sverige som lever under tuffa ekonomiska sparbeting, och Vilhelmina är inget undantag. Vi är medvetna om att detta kommer att ge konsekvenser, men vi måste genomföra åtgärderna för att ta vårt ansvar för kommunens ekonomi och utveckling, säger kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande, Annika Andersson och Magnus Johansson.”

Jag tror på att vi tillsammans kan vända detta och gå en ljus framtid till mötes, men då krävs det att vi hjälps åt.