Perfekta bröst…???

Av , , 4 kommentarer 8

 

När jag kom hem igår låg det ett brev, adresserat till mig i brevlådan:
Jag såg inte poststämpeln först och trodde att det var en inbjudan av något slag, med tanke på den sirliga texten. Men där bedrog jag mig, kolla vad som låg inuti:
Det var från Eilert, som kommenterade mitt inlägg för några dagar sedan, om att skriva spegelvänt. Måste ju säga att han verkligen har talang, inte har han bara lärt sig att göra det ”bara för att”, utan han kan även göra det med bägge händerna. Dessutom skriver han ju jättesnyggt, inte så vanligt för en kille.
Han undrar om vi kan skriva till varandra, spegelvänt och jag får väl försöka mig på det, inte för att det är svårt, men det gäller väl att hitta den där tiden att göra det. Jag skriver sällan, numer, för hand, man gör ju allt med datorn. Så Eilert, om du läser det här, ett brev kommer, men det kan dröja några dagar.
Jag fick mig ett nytt batteri till Jeepen igår, Åke var och shoppade två stötdämpare till Mazdan och batteriet till Jeepen. Jag har fått ladda det ibland och det känns som osäkert då man ska iväg tidigt på morgonen, för vad gör man om man inte får igång bilen och har en kvart på sig, och bilen får för sig att inte starta, mja, då sitter man nog där.
Inte skulle jag hinna med någon buss och inte ens en taxi skulle köra så fort. Men med ett nytt batteri borde den ju rimligtvis bli lite piggare.
Åke zappade precis förbi en kanal där dom gör reklam för bh:ar, den har ni säkert inte missat. Ja, ni kanske inte har kollat in hela, vem ids göra det? Jag har i alla fall haft hört den reklamen så pass att jag hörde att människan sa att man skulle få dom perfekta brösten om man köpte deras bh.
Hm… och med tanke på att dom vill att alla ska ha en sån där borde det betyda att ingen faktiskt har perfekta bröst och vem i hela världen har då hittat på hur dom perfekta brösten ska se ut. Usch då ba, nu blev det mycket att fundera på 🙂
Önskar er alla en fin lördag!
 
 

Något makabert, eller?

Av , , 4 kommentarer 10

 

Efter tandläkarbesöket igår så for jag och mamma ut en sväng, kollade in Ohlssons tyger och sedan åkte vi på vaniljdrömmen, Marieberg, och fikade. Mamma cyklade så hon drog iväg lite före mig, när vi kom fram berättade hon att det ramlat ner en fågel där hon knatade uppför den branta backen nedanför Mariebergs kyrkan. Den bara damp ner där och såg allmänt förvirrad ut.
Frågan blev ju hur stackarn den lyckats med det konststycket, för något fönster hade den då inte kört in i. Hm… undrar just om en fågel som sitter på ett tak eller en gren, kan halka, precis som vi gör på isen? Har jag då aldrig någonsin sett, och då borde dom rimligtvis hinna fälla ut sina vingar, men kanske inte om den från början är utmattad av hunger eller annat, nå, vi lär förmodligen inte få veta vad den sysslade med.
Sedan åkte jag ner på strömpilen och handlade, så skulle jag slippa göra det idag. Jag köpte bland annat gravljus:
Och marschaller, kan ni tänka. Men kolla in hur lång brinntid det är på gravljusen och VARFÖR i all världen kan dom inte göra marshaller med samma brinntid och framför allt med samma pris? Gravljusen är ju jättebilliga om man räknar på tiden dom brinner. Men nej, där har vi ju också en sån där grej vi betalar men tänker kanske inte alla gånger på vad vi betalar för. Och här skulle det ju egentligen stå, istället för styckpris… ett pris vi betalar/brinntimme.
För att köpa och ställa ut gravljus runt gården kanske skulle se något makabert ut, eller hur?
Dom här tofflorna köpte jag till Nicco, sist jag handlade på Maxi:
Och igår hittade jag ett par till mig med, inne på KappAhl och jag ångrar inte en sekund, inköpet, guu´vad skön och varm dom är, jag hasade runt i dom heeela dagen igår.
 Jag hade ett par duntofflor jag köpt på Expo för hundralappen, men dom åkte i soptunnan igår kväll, hur kul är det då dessa dunpinnar sticker ut ur tofflorna och sticker en i fötterna med jämna mellanrum, näpp, dom tofflorna var verkligen ett nerköp, men dessa rekommenderas varmt.
Nu vankas det frukost och sedan 7 timmars arbete, önskar er alla en fin dag!

Lika säkert som…

Av , , 6 kommentarer 6

 

Gick och tänkte på att man säger att saker kommer som ett brev på posten. Men ett brev på posten kan ju ibland dröja flera år, så därför är ju detta uttalande lite flexibelt och skulle kunna tolkas på olika sätt.
En sak som jag vet, 100 % säkert, är att räkningen från Radiotjänst i Kiruna ALDRIG, och då menar jag verkligen aldrig, har missat vår brevlåda. Så man kanske skulle säga istället för lika säkert som ett brev på posten, lika säkert som räkningen från Radiotjänst.
Hm, nu är det visserligen posten som delar ut dessa räkningar men likväl, har ett sånt brev, aldrig behövts efterlysas eller att vi fått en påminnelse om det. Alternativt, med dagens användande av datorer, så skulle detta brev istället kunna vara ett mejl i mejlboxen, det är nog till och med väldigt svårt att misslyckas med det om man nu inte råkar skriva fel mejladress.
Så slutsats: istället för uttalandet: ”Lika säkert som ett brev på posten”, kommer jag hädanefter att säga: ”Lika säkert som räkningen från Radiotjänst” eller ”Lika säkert som ett mejl i mejlboxen”.
Sen har jag inte gått och funderat på så mycket mera 🙂 Jag blev ledig idag, i alla fall, så jag har ett att göra, 10,15, sedan får jag göra vad jag vill, härligt. Och se, imorgon har vi fredag, igen, bara så där. Ska packa ner julgranen i helgen, julsakerna från köket och tv rummet är bortplockat redan. Så kan man säga att allt återgått till det ”vanliga” igen.
Önskar er alla en fin dag och… ett nytt blogginlägg kommer, det kan ni vara lika säkra på, som att fakturan från Radiotjänst, ena dagen dimper ner i brevlådan!

Om ni vill vara lite eljest

Av , , 4 kommentarer 8

 

Niccos kille, Rickard, åt middag med oss igår och vi började prata om gipsade ben och armar (fråga mig inte hur vi kom in på det). Och givtevis kom vi ju ihåg då Nicco brutit benet i foten, för andra gången, men inte samma fot. Nu vet jag att jag skrivit om detta förut, men det kanske inte alla har läst eller kommer ihåg.
Nå, vi var i alla fall uppe på akuten, Nicco hade blivit placerad i rullstol med hennes mamma Maria, som 1:e rullstolsförare. Jag kommer inte ihåg om hon då fått en gipsskena på benet, eller så var det innan dess.
Vi skulle i alla fall ut från en korridor där en massa läkare sitter, och in i väntrummet igen, och där mina vänner, satt minst tjugo pers, alla med sina anleten riktade mot dörren där vi skulle ut.
Maria (dvs jag) tryckte på dörröppnaren, och försök nu själva hålla i en kexchoklad och burk med läsk samtidigt som du ska manövrera rullstolen och dörr eländet åker in åt andra hållet, med andra ord helt oväntat, och givetvis smäller dörren upp på rullstolen där det stackars offret satt för jag hann inte få bort hela henne dessutom kläms rullstolen fast mellan dörren och väggen. Hahaha… detta tillhörde en av dom gångerna jag skrattade så tårarna rann och inte kunde jag sedan se vart vi gick. Jag undrar vad folket där i väntrummet tänkte… kanske, vilken tur att den där människan inte har detta som yrke 🙂
Men då visste dom inte, precis som jag inte heller visste då, att det är precis vad jag gör idag. Styr runt på en rullstol. Men nu har jag ju lärt mig att ALLTID kolla åt vilket håll dörrar öppnas, innan jag trycker på någon knapp.
Men min chef har inte varit besparad mina missatag heller, hon har ju ibland en elrullstol och det är stort otympligt åbäke. När vi assistenter kör den så fungerar den som en självgående gräsklippare, ungefär. Man håller ner ett handtag och den åker framåt, och drar upp handtaget för att backa.
Nu vet ni ju alla hur det ser ut inne på en vanlig matvarubutik, inte har du världens största utrymme mellan hyllorna, och att sno den där stolen gör man inte på en femöring. Jag fick fast handtaget i dipmix stället och där spann vi sedan loss på golvet innan vi var fria igen, ja ni, det är inte lätt alla gånger. Men för all del, ni skulle få prova på själv detta med att styra runt en rullstol… det kan ni göra om ni vill vara lite eljest. Se Theresé, där fick jag med ordet eljest 🙂 Moahaha…
Vi berättade dessa episoder för Rickard igår och det gav exakt samma effekt som då det hände, jag skrattade så jag började grina, även Nicco hade svårt att hålla igen.
Nä, nu ska jag ha frukost, ska vara på ett möte halvnio och det börjar ju på dra ihop sig. Ha en fin dag, allihop!
 

Fasta skruvar…

Av , , 4 kommentarer 8

Det var vad chefen ville ha till middag idag… fasta skruvar,med ostsås. Då såg Maria aningens konfunderad ut och frågade: Fasta skruvar??? Ja, svarade chefen, med ostsås.

Då klickade det till, aha… du menar pasta skruvar med ostsås, det var en viss skillnad.

Så kan det gå om man står i andra tankar eller kanske om man känner sig utslut…bägge två är tänkbara anledningar 🙂 Zzzz!!!!

Tänk om man för en liten summa…

Av , , 4 kommentarer 6

 

Tänk om man kunde betala en liten liten summa pengar och bara få stänga av alarmet på morgonen och somna om, det skulle ju vara helt underbart, men rent praktiskt, ej genomförbart, synd! Annars hade jag nog utnyttjat den tjänsten idag.
Satt ju för tusan i soffan igår kväll, vid åtta, och höll på somna, det är inte riktigt likt mig. En av assisterna är dessutom hemma i veckan så jag får inte mina två dagars ledighet, imorgon och på torsdag, men lite sovmorgon blir det i alla fall då jag har vissa planerade möten på morgonen, bägge dagarna.
Idag ska chefen och jag på biblioteket och höra om vi får fortsätta låna boken, åtminstone två-tre veckor till, vi har väl ca 120 sidor kvar, och det tar sin lilla tid att läsa. Det ska ju passa in, jag bör vara på jobbet (vilket jag är tre dagar i veckan) och sedan går det inte lika snabbt då man kör med högläsning.
Och nu håller jag dessutom på vara sugen på att läsa GW Perssons bok som jag köpte långt före jul. Den ligger här uppe på hyllan och lockar men jag har lovat chefen att jag ska läsa den för henne så jag får fortsätta vara sugen ett tag till. Jag tänker då baske mig inte läsa den två gånger på raken.
Annars har jag inget planerat idag, kanske åker direkt hem och går i säng, vem vet, då kanske man återfår lite energi. Näpp, nu är det dags för frukost, så jag åtminstone har klarat av dagens första uppgift. Ha det gott, allihop!

Grymt bra :-)

Av , , 2 kommentarer 13

Fick en liten historia av Theresé, läs och begrunda 🙂

 

En ateist satt bredvid en liten flicka på ett flygplan. Han vände sig mot henne och sa: "Vill du prata en stund? Flygresan går snabbare om man pratar med någon." Den lilla flickan, som just börjat läsa en bok svarade den främmande mannen: "Vad vill du prata om då?"

 

Åh, jag vet inte, vad sägs om att det inte finns någon Gud, himmel, helvete eller liv efter döden?" sa ateisten med ett finurligt leende.

 
"OK", sa flickan. "Det skulle vara intressant att prata om det, men låt mig ställa en fråga först: En häst, en ko och ett rådjur äter alla gräs. Varför bajsar då hästen klumpar, kossan stora blöta blajor och rådjuren små hårda kulor?"
Ateisten, uppenbart förvånad över den lilla flickans intelligens, tänker ett tag och säger: "Hmm, ingen aning!"
Flickan sade: "Känner du dig verkligen kvalificerad att diskutera om Gud, himmel och helvete och livet efter döden om du inte vet ett skit?"
Och så återvände hon till sin bok.

Hjärnsläpp eller?

Av , , 6 kommentarer 8

 

Så fick man läsa om pappan som lämnade sin son för att få gå hem, 7 mil, för att han inte presterat tillräckligt bra på innebandy matchen, och man ryser in på bara skinnet.
Det första som slår mig är i alla fall att hade nu detta varit en ”bra” pappa, som ställt upp för sin son och engagerat sig i sonens intressen, så hade han aldrig gjort på detta viset, annat än om han möjligtvis ramlat i trappen och slagit skallen, helt plötsligt blivit utbränd och faktiskt inte ens vetat vad han gjorde, eller bara fått hjärnsläpp, utan närmare förklaring.
För inte kan väl en ”normalt” funtad människa göra så här annars??? Jag hoppas nu att dom kollar upp det här in och ut, och ser hur pojken har det hemma, och givetvis, så hoppas jag innerligt att det visar sig att han inte tidigare blivit utsatt för liknade behandling… hoppas kan man ju alltid.
Theresé spelade ju fotboll då hon var yngre och jag minns så väl en match dom hade uppe i Sävar, dom var gissningsvis i 10-11 årsåldern och vi stod där och hejade på laget. I högen av föräldrar står en pappa som helt plötsligt börjar gapa och skrika om hur dålig hans dotter är, är hon är så jävla dum osv… man bara häpnar.
Vad säger man, vad gör man, vad tänker man. Usch vilken människa, och hur tror en sån förälder att barnen sedan ska tycka att det är roligt att hålla på med fotboll, eller vad det nu kan handla om för sport?
Det kan ju inte bli annat än motsatt effekt, ingen längtar väl då till matcher och cuper, om det enda dom får höra är hur dålig dom är. Jag undrar också vart det där ”roliga” prova på, tog vägen? Det ska vara så mycket prestige i allt och alla ska vara bäst.
Ja usch vilket roligt blogginlägg det här blev då, så här på måndags morgonen, man får hoppas och önska att dagen blir desto roligare. Jag jobbar då i alla fall, men slutar klockan två, och det är sista dagen på jullovet så man kanske skulle ha koll på att Nicco tar sig upp något så när under morgontimmarna, försöka kan man ju alltid. Önskar er alla en fin dag!
Maria Lundmark Hällsten