Etikett: Hibiskus

Kort men förhoppningsvis lyckligt liv

Av , , Bli först att kommentera 15

Fikade med min kusin Anna igår. Hon hade införskaffat en massa växter och blommor. Visst är det kul då man får inreda med grönt och vad mycket en kruka kan göra för helhetsintrycket.

Jag är dock van vid att mina plantor inte brukar vara bestående, utan dom får oftast ett kort, liv, men förhoppningsvis lite lyckligt ändå, haha. Man kan väl låtsas, i alla fall.

Den enda roliga blomman just nu, är fortfarande min hibiskus. Snacka om att se ledsen ut i bladen, men glad i blommorna. Och nu har den två blommor på samma gång.


Fick veta för längesedan att då en blomma blommar, är det egentligen ett skrik på hjälp, den är döende. Om det stämmer så har den där stackaren fått ett långdraget, plågsamt liv. Den har skrikit så högt att rösten har tystnat. Nu försöker den visa, syn-mässigt, att den är i en krissituation.


Fast nej, det stämmer nog inte på alla blommor. Men kan köpa att vissa behöver vila från vattningen för att sätta fart med att blomma.
Pelargonian har inte gett upp helt, den kämpar på, och purjolöken jag har i glaset. Sparade roten och byter vatten en gång per dag, och den växer…från ingenting, knepigt.


Den här är min favorit, både krukan och blomman, som jag inte vet vad den heter.


Trodde att den givit upp, då bladen plötsligt blev väldigt bleka, den genomgick också ett ohyreanfall, som kom med några nya växter jag införskaffade. Men så planterade jag om den och nu börjar färgen återkomma…så jag hoppas den klarar sig.

Slog på stort och bakade bullar fyllda med blåbär och återigen en hemkokad vaniljkräm. Denna var något lättare att koka än den jag gjorde sist, och ja, nu undrar jag varför man ens köper sås man vispar ihop 🤔 Gör den själv istället, vettja.

Nu finns det bullar i frysen, och blir det en Järlåsa resa nästa vecka, så kan det tänkas följa med en påse eller två.

Visste ni, apropå ingenting, varför vi har en lilltå? Jo den är till för att kontrollera att alla möbler i huset, står på rätt plats. Här vill jag tillägga att den även kan kolla, att dörrposter och trösklar, sitter fast som dom ska.

Ha en fin onsdag, allihop!

Detta hade nästan, kunnat vara legitimt

Av , , Bli först att kommentera 18

En liten arbetsdag blev det igår, med både gräsklippning, blåbärsplockning, tvätt av kläder, lite plock ur bussen och siesta, i den varma solen. Jodå, vi cruisade lite också, mitt i alltihop. Tog faktiskt en mjukglass uppe på Kvantum, bara för att vi kunde.

En liten bägare kostar 15 kronor… är det här en liten bägare, sa Åke efter att vi stått och fått både brain freeze och snudd på ont i magen och ändå var inte glassen slut.

Kan ju inflika att sist jag köpte en mjukglass, är några år sedan, men det var lika gott som jag minns. Även om den bästa glassen ever, aldrig mer kommer att gå att få tag i, den där med blåbärssmak man köpte på torget.

Jo jag vet att det finns blåbärssmak idag med, men, nä, det är inte den man kunde köpa då. Vet inte om Åke kommer ihåg rätt, men han gissar att stället hette KB grillen. Rätta honom om han har fel. Det skrev jag men sökte i gruppen Umeå stad-gamla fotografier på Facebook, och den som söker finner, en bild, tadaa. Tyvärr stod det inget om fotografen.

Jag vet i alla fall att 1984, så fick vi köra starten av Lövångersrallyt, förbi KB -Grillen, och i väntan på vår tur att få åka iväg, sprang jag dit och köpte en parisare åt oss var. Jo, på den tiden var parisarna verkligen något att stå efter, inte idag, tyvärr.

Vi åkte ut en till sväng efter middagen. Visst passar det med en bild Mats Alfredsson tagit förut, men som han la ut på Instagram för några dagar sedan. Här har ni även hans namn på Insta, om ni vill följa en kille som lägger ut en massa fina bilder på bilar.

Och en bild han knäppte för 1 år sedan, tror det var Gammlia 2.0, Hissjö rundan, med cruising gänget.


När vi svängde in på järnvägstorget, där det ju är enkelriktat, såg det ut så här.


Lite spännande va. Man blev nästan sugen på att se hur människan tog sig därifrån. Jag vet, in facto, att den personen bor i Arvidsjaur (nyfiken, haha, så jag googlade), och det är nästan, men bara nästan så att då hade detta kunnat vara legitimt.

Hahaa… jag vet nämligen att det kan se ut så här på andra ställen, inåt och uppåt i landet. Här snackar vi egna erfarenheter, och vi brukar hänga mest åt dom hållen. Det kan dock bero på bristen av Poliser, jag vet inte.


Så det kan ju även vara så det ser ut överallt i Sverige, då man kommer till mindre samhällen. Man kör mer efter egna lagar och regler än vad som gäller i verkligheten.

Nu har jag arbetsvecka deluxe, framför mig. Så jag laddar för det. Känns helt ok, solen skiner ju och det ger hopp om liv, eller hur.
Apropå hopp, kolla 👀 hibiskusen lever även fast jag har planterat om den och ställt in den i köksfönstret, snopet 😮 Ha en fin måndag, allihop!

*pew pew* 💥

Nicco har, som jag skrivit om tidigare, gått med i pistolskytte och har nu licens. I söndags letades luftpistolen upp, mest bara för tidsfördriv.


Nej nej, hon satt inte och sköt, hej vilt, ute på gården, det var Åke som tagit ut den för att han hittade den. Värst av allt, är att han hittade den där både jag och Nicco letat. Det vill säga precis där vi visste att den var 😮 Mycket märkligt!

Det är en del moment i pistolskyttet, som man ska klara av. En snabbserie, är en av dom, där du har några sekunder på dig, från ELD till du ska ha skjutit 5 skott. Och inte bara det, man ska träffa tavlan också, och få rätt höga poäng.

En tävling i precisionsskjutning består av ett antal serier skjutna mot internationell pistoltavla på 25 m avstånd. Varje serie består av 5 skott avlossade under en tid av 5 minuter. Och om jag förstått det rätt så kan det vara att man ska skjuta 6 serier x 5 skott, på den tiden. Men jag kan ha missuppfattat nåt (inte ovanligt), fast då tror jag att jag får veta det 😁

Här filmade en av ledarna då Nicco sköt en serie. Betänk också, att pistolen väger drygt 1 kilo. Så att träna med hantlar, är ett hett tips från Nicco.

Ett annat tips jag fick, var då jag köpte en hibiskus…igen. Jag brukar inte lyckas med dom så bra, men dom är ju så fina (medan dom är i livet). Jag frågade, tjejen i kassan, om det var nåt speciellt man skulle tänka på, förutom vatten då.

Jo, man ska aldrig, vrida på krukan, utan den ska stå åt samma håll heeela tiden. Annars tappar den blommorna. Och helst av allt, och här var hon tydlig att det egentligen gäller alla blommor, så ska man vattna dom från botten och upp. Men det kan vara svårt utan att fippla med krukan.

Nåja, jag ställde den i köksfönstret, talade om för Nicco vilka förhållningsregler jag fått. Hade den 2-3 dagar, sen flyttade jag den, till teverummet. MEN, jag höll den i exakt samma läge vid överflyttningen. BIG NONO, sa Nicco, nu har du förstört den!!!

Det gick 1 dag, så tappade den blomman som inte ens hunnit slå ut 😬

Jaja jag gav ju inte upp nåt hopp, utan jag har vattnat från botten och den står som gjuten, och nu är det den andra blomman som slagit ut. Dom är ju pampiga, eller vad?

Är nu mest bekymrad över hur och när, jag ska byta jord, utan att fördärva hela skapelsen 🙄

Ha en fin onsdag, allihop!

Likör eller whisky kanske?

Av , , 2 kommentarer 9

Jag städade bussen igår och här bjuder jag er på en liten rundvisning, eller rund och rund, avlång kanske:

022002003007008010011012013015019020018

Och fattar ni, det sitter kakelplattor ovanför diskbänken, hur i hela ”lalalala” kan dom vara hela, med tanke på alla vägar och ovägar vi varit in på, helt otroligt.

 Sen bakade jag en tårtbotten som blev en lätt besvikelse, den botten delar du inte 2 gånger, kan jag säga, utan det blev bara en gång. Vet att det kan vara problem att baka i en ny ugn, men kolla. Pannkakan, den trivdes i nyugnen, minsann:

003

Nåja, tårta blir det, med supergod uppfluffad smörkräm, jordgubbssylt och jordgubbar, nothing more, nothing less. Och tårtan kommer det att bli, av den enkla anledningen att jag fyller år idag, kan ni tänka er.

Jag kommer att köra min sedvanliga inbjudan, vem som helst, är välkommen att joina oss ikväll, säg runt 18.30 tiden. Är det fint väder, sitter vi ute och dricker kaffe, äter tårta, och hey, det är fredag, så jag kan till och med erbjuda en likör eller whisky till kaffet till er som inte kör, nice va? 😀 Och presenter är inte nödvändiga, jag tänker att vi har nog allt man kan önska, ändå 😀 Så känn inget tvång!

Och skulle det råka på vara busväder, så knackar ni på, jag lovar att öppna och släppa in, vem det är må vara.

Jag la ut en gammal bild på mig, som jag hittade i Åkes album, och dagen till ära så kommer den även här, tagen i augusti/september, 1984, det vill säga för 31 år sedan:

020Åke Lundmark är fotograf och kortet är taget i vårat nuvarande tv rum, men på den tiden var det hans rum hemma hos sina föräldrar.

Och min hibiskus, ville också fira mig med en blomma idag.

002Ja Annika ”gamboss”, den här bilden är dagsfärsk så blomman är på riktigt, men den såg ändå betydligt finare ut, då den var nyinköpt 😀

Önskar er alla en toppen dag!

Nära döden…har jag hört

Tyckte det var lite småkul då min ”gammboss” Annika, ringde och hur nu samtalet föll sig så tyckte hon att jag skulle köpa mig ett växthus. Där började jag undra om hon visste hur duktig jag egentligen är på blommor. Jamen du visar ju alltid upp så fina blommor i din blogg, sa hon. Jamen Annika, dom fotar ju jag samma dag jag köpt dom, vad trodde du, haha…

Och mamma som kom hit i söndags dök genast på mina blommor i köket, som är orange i färgen, nöp dom på bladen och tyckte att jag hade fina blommor, men mamma, det där är tyg, sa jag, och hon trodde inte sina ögon. Ja, lite tråkigt med tygblommor är det väl kanske, men dom står sig då bra 😀

Nå, min hibiskus som jag köpte först, har jag nu planterat om, det är en kvist kvar, mot 3 stycken som fanns då jag införskaffade den. Blomknopparna hade ju stått i stiltje i en månads tid, men se, nu, med ny jord och hopp om livet så har den fått en blomma, fast ska jag vara krass, så har då jag hört att då blommor blommar, så är dom nära döden, ett sista skrik på hjälp, typ.

001

Jag köpte mig en vattenmelon igår, jag glömmer nog bort från år till år, hur goda dom är, och Winstone håller med. Det är ok att ge en hund vattenmelon som mellanmål eller belöning, om man plockar bort kärnorna, och det är ju rätt smart att ha med, om man är på utflykt någonstans, en bra vätske-påfyllare.

Och nu fick jag ett indirekt tips från Theresé, hon hade nämligen pinat detta på pinterrest, och den här ska jag testa i sommar, vad gott, en varm sommardag, och lite festligt så där:

01a06d34ad6cd8cb40973742d5861127

Idag ska jag träffa Tina för en sista lunch med dom som umebor, så får vi se vart vi käkar nästa lunch ihop, kan ju bli Umeå, eller söderut, varför inte i Uppsala, kanske till och med i Torrevieja…vem vet 😀

Önskar er alla en toppen dag och det ser ju ut att bli en fin sådan, här i Umeå, i alla fall.

 

 

 

Lärdomar varje dag

Av , , Bli först att kommentera 9

Kände mig lite snuvad på det så kallade ”fina” vädret som det skulle bjudas på, igår, jo, solen kom ju, men det blev ju inte förrän där vid 13-14 tiden. Och då åkte jag iväg och hälsade på Ullis i deras nya lägenhet.

Kaffe, prat och sedan gjorde vi en roadtrip till Plantagen, och Ullis är ju lite av en expert vad det gäller plantor, blommor, jord och gödsel och nu valde hon ut ett fint exemplar av en Hibiskus, som jag köpte. Inga blommor hade den, men många knoppar, och idag ville den ge sig tillkänna:

001

Min andra, fina Hibiskus som jag köpte, har blivit väldigt konstig, lite som mumifierad, den är grön, den har knoppar (dom har suttit där nu i säkert 2 veckor) men den är fruktansvärt ledsen och glåmig. Och nu fick jag ju höra nåt som jag aldrig vetat om, ja, kanske man hört det lite flyktigt så där, men inte lagt på minnet.

Alla blommor du köper dom där fina, blommande färgsprakande växterna är ju i affärerna, lite övergödslade och framdrivna att ta sig snabbt, när du kommer hem med dom så byts denna miljö ut till den ”vanliga” vardagen, där det kanske inte bjuds på så mycket näringstillförsel, och jorden är inte heller den mest ultimata att stå i.

Så Ullis sa, att hade nu detta varit hennes Hibiskus, så hade hon låtit den stå i samma kruka, cirka en vecka för att den skulle få vänja sig med nytt klimat, och sedan byter man jorden. Dessutom berättade hon att man gärna vrider och vänder på Hibiskusen, vartefter den dras till solen, men, har man otur då den bär knoppar och blommor så kan dom knäckas, jodå, så nu ska det bli kul att se om jag klarar den här blomman.

Fick också tips angående vår rabatt på kortsidan av huset, så den ska jag åtgärda, så snart som möjligt, kanske till och med idag, vi får se. Ute ska jag då vistas, om det nu blir i en stol på altanen eller bakom husväggen, det får tid och lust utvisa.

Och nu kan jag berätta att mina försvunna gympadojor har dykt upp, och jag är så glad över det. Skulle rodda lite i skohyllan, vi har 2 stycken, en som används frekvent och en annan som mest fungerar som lagringsplats.

Där hade jag redan letat, men ni vet, bara så där att man kikar ner och kollar ytan, inte hade jag en tanke på att mina skor hamnat bakom Åkes cowboysare, så dom hade jag inte kunnat se annat än då jag som nu, råkade tippa ner en av hans stövlar och se på tusan, där låg mina skor 😀

Ha det fint, allihop och hoppas solen skiner på er alla!

006

 

Undangömt, men nu hittat

Av , , 4 kommentarer 7

Jo jag fick tillfälle at åka ut på Plantagen igår, skulle införskaffa en blomma till Lena, som bjudit hem oss på kvällskvisten, på en kaffe och supergod tårtbit (jo hon fyllde år också). Och då passade jag förstås på att köpa mig en hibiskus, som nu Theresé talade om för mig att den heter. Jag tog en i gult, och sedan köpte jag en annan fin blomma i orange, och jag skulle komma ihåg namnet, tänkte jag, men pytt…rapunckel…ranukel, rapunsel, nej, jag går bet.

Foto1581

Dammsög innan jag åkte iväg på jobbet och vad tror ni jag hittade, alltså…mja. I köket har jag denna lilla vas:

Foto1580

Den står nu där för jag har ingen aning om vart jag annars skulle ha den, nå, i blomman, låg en massa hundmat (kulor). Då fick jag ju börja fundera, gömmer Winstone maten…i blomman, nää, eller tar katterna hans mat och släpper ner den där…inte så troligt, men så…dök det upp en misstänkt gärningstjej…Sally, kanske 😀

Förmodligen, eftersom hon i julas, höll på med hans mat och skulle lära honom en massa trick, hon sprang ju runt och skulle dela ut dom där, som godis, och då kanske hon testade att gömma lite också, och sedan glömdes det bort, avsiktligt eller ej, får jag nog aldrig veta 😀

Winstone har då visat att hans intresse för sin egen mat, inte är särskilt stort, i så fall hade dom aldrig legat kvar där.

Idag får jag besök, Helena ska dyka in och bli bjuden på en liten lunch innan jag ska iväg och jobba, det blir trevligt 😀 Önskar er alla en fin dag!

 

Maria Lundmark Hällsten