Etikett: JAS plan

Glädjande nyheter, strålande…

Av , , 2 kommentarer 11

Glädjande nyheter, strålande nyheter, det är ju den internationella Glädjedagen, just idag!!


Glädje är inte nödvändigtvis något man skrattar åt, däremot kan det vara någon, man skrattar med. Glädje och lycka, går väl hand i hand. Fast skratt, kan absolut vara en glädje höjare, det med.

Jag såg Farmen finalen igår efter jag kommit hem från jobbet. Och jag blev så glad att Nebil vann. Men ännu gladare av hans lycka och samtal till hans fru. Det blev så äkta, så det var nästan svårt att inte ryckas med. Man kan glädjas åt andra med ☺️

Den här filmsnutten är en bra, kort beskrivning på ren och skär glädje…+ Lycka! Klicka på bilden.

Jag och Mr Rosa (Winstone), gick en sväng förbi VK huset och under järnvägen, igår. Då vi står under järnvägsbron, började det plötsligt låta som om det kom ett JAS plan på låg höjd. Haha, så skumt, det var ett tåg, det lustiga var att man hörde ingenting innan den passerade bron. Kan ju ha varit för att vi stod under, men ändå.

Fotade träd o himmel, tyckte absolut att molnet där bakom, visade ett ansikte. Fast då jag kom hem och kollade bilderna, så såg jag nada.

Kom dock ihåg då jag gick den där svängen, long time ago.

Det enda jag vet, tidsmässigt, är att det var efter, oktober 2012. Eftersom min pappa hade vandrat vidare till andra dimensioner. Tror att det var rätt nybyggt, just den gång och cykelbanan. I vart fall, rätt ny för min del. Det var eftermiddag och skymningen började göra sig påmind. Gatlyktorna var tända. När jag kommer upp på höjden, innan man går över bilvägen, så slocknar plötsligt en gatlykta, precis framför mig. Och då jag passerat, tänds den igen.

Jag lyfter på ena ögonbrynet men tänker inte mer på det, förrän jag kommer fram till nästa gatlykta, och samma sak händer…igen. Då rynkar jag säkerligen på dom där ögonbrynen och tittar bakåt. Och vet ni vad, det fortsätter ända fram till bron. Då började jag istället fnissa för mig själv och jag tänkte på min pappa.

Vem vet? Antingen är det så här vi gör då vi inte kan förklara saker, och minnen av dom vi en gång haft oss nära, gör sig påminda på lustiga sätt. Jag kan inte heller svara på varför jag kom att tänka på honom, just i det ögonblicket, men nånting var det. Det vet vi ju också, att vi ofta säger då oförklarliga saker sker, att det är en hälsning.

Så kan det vara! Det kan också vara att vi vill bli påminda om saker för att hålla dom vid liv. Vår hjärna är ju mer komplex, än vad vi vill erkänna, och tro. Jag hade väl aldrig heller förr, förknippat Winstone, med min pappa. Winstone kom ju till oss, först 2013, så min pappa fick aldrig träffa honom.

Men här minns jag att Winstone kom till mig, jag kom honom väldigt nära då han ville bli omklappad. Och hela han, luktar pappa. Haha, ja, det låter ju jätte dumt, men.. Winstone luktade skog, barr, och kåda. Jag minns att jag sa det högt till Åke. Min pappa jobbade ju hela sitt liv, i skogen, så att jag förknippade doften med honom, var inte alls så konstigt. Det luriga var, vart Winstone kunde ha fått den doften ifrån. Ingen skogsvandring i alla fall. För vi var här hemma.

Oförklarligt, men hjärtligt och glädjande att människor lever kvar, oavsett, vart dom, eller vi, befinner oss.

Ha en underbar, glädjefylld måndag, mina vänner!

Ett bil dilemma…

Av , , Bli först att kommentera 13

Vi funderar lite…har ett typ av dilemma. Ni vet, bilen vi sålde, Amazonen. Den såldes ju lika fort som JAS planen flyger, och pengarna sattes in, samma dag, men…

Bilen står fortfarande kvar på vår gård. Hm…vi har inte hört en bokstav från köparen, som antydde att han skulle komma och hämta den, på nån vecka, och den veckan har passerat med råge. Det var i alla fall 6 veckor sedan…jojo.

Undrar om man kan sälja den vidare nu, och skriva: ”på grund av oseriös köpare, säljer vi nu bilen vidare.” Hahaa…

Alternativet kan ju vara att skicka nån typ av faktura på hyresplatsen som nu utnyttjas på vår gård, inget är väl gratis. Blir lite tufft också då snön kommer. Vi skottar över den!

Jag hälsade på en kollega igår, och hon undrade vad eller vem, Linus på Linjen är, nu var jag tvungen att återuppliva gamla minnen och kollade lite på youtube, här får ni också se och minnas…ljudet är ju också en viktig del i det hela 😀

I övrigt hände inte så mycket igår, jag sålde en till tröja igår, via FB, men idag åker det mesta ut på bås loppisen. Jag och Nicco satt och prismärkte saker igår kväll. Sen får man väl fylla på vartefter prylarna försvinner.

Jag önskar er alla en trevlig lördag!

17555335_1342103972545121_1958534195_n

Larmet står på 12.45…

Började gårdagen som brännbollspublik i Vännäs, alla 1:or och 2:or på Liljaskolan hade det på schemat, sista skoldagen. Niccos klass, vann första omgången och åkte ut i den andra…lite ojust domare, anser Nicco, som tyckte att han måste halvsovit då han missade, bränningar och lite annat, nå, det gick ju skapligt ändå. Synd bara att det skulle dåna på och blåsa, annars hade det varit riktigt skönt där borta.

Foto2239 Foto2240 Foto2241 Foto2242

Tur sedan för alla som skulle gå röda mattan till balen, att det slutade storma, och solen fortsatte att skina. Mats Alfredsson stod på plats och fotade:

11391244_10205746338276714_9165174950241067441_n

Det tog ungefär en kvart från hörnet på busstationen, ner till Lottas, men vi kom ju fram 😀 och det var ändå snyggt ordnat, ingen kaos direkt.

Kaos måste ju däremot killen haft, som höll på backa inne på Västerslätts centrums parkering, igår eftermiddag. Till slut backade han ut Mercan från parkeringen, och fortsatte backa till rondellen och ut på Timotejvägen där han försvann i horisonten, med ett tiotal bilar bako…framför sig, han måste ju haft fel på växellådan, eller kanske någon annanstans 😀

Idag har jag ställt larmet på 12.45, jag ska nämligen stå utomhus 12.50, då JAS planen kommer att ha överflygning i Umeå. Helt sjukt vad dom planen kommer upp i för hastigheter, upp till 2500 kilometer/timmen, håret reser sig i nacken då ljudbangen kommer, jag älskar detta 😀

Och inte är det konstigt att man förflyttas till stugan i Malå, somrarna då man var liten och Draken planen passerade över udden, ibland så nära marken att man såg alla detaljer under planen, man var så fascinerad av dom.  Kommer ihåg att mamma ifrågasatte om dom verkligen hade lov, att flyga så där lågt, och med dom minnesbilder man har, så vet i tusan, men kul var det 😀

Idag blir det nog en liten genomgång av bussen, ta ner sånt som ska tvättas upp, till källaren och kanske dammsuga och torka av golvet därinne i bussen, så är det inte allt kvar att göra inför midsommar resan. Önskar er alla en fin lördag!

Foto2238

Maria Lundmark Hällsten