Etikett: Lainejaur

Något saknas…nu vet jag

Av , , Bli först att kommentera 10

Är vi ensamma ägare till en brödrost som ser ut att ha haft härdsmälta runt kanterna? Jag har då aldrig sett en brödrost förut som inte tål värme… seriöst, men den här, som vi har i stugan, kanske är ett så kallat, måndagsexemplar.

Sitter här och tittar ut genom fönstret och inser att det är något som fattas… pappa, givetvis, hade han levt idag hade jag fram till nu, sett honom passera minst 10 gånger på morgonen, iklädd sina blå arbetskläder, sittandes på gräsklipparen, i traktorn, bärandes en kratta eller spade, eller nåt annat i arbetsväg, han satt ju aldrig stilla, någonsin, just sepass han hann dricka en kaffekopp. Han var nog den som satte fart på alla andra också, och blev det ingen fart så fixade han alltihop ändå. Det skulle hända saker hela tiden, och skulle det mot all förmodan inte finnas något som skulle behöva göras, så hittade han på nåt 🙂

Nä, nu ska jag se om jag kan få liv i Nicco, så vi kan åka in till Malå idag… innan dom stänger. Åke frågade förresten i morse, då vi åt frukost, om det var så att Ica och konsum hade lunchstängt på den tiden vi hade ny träffat varandra, och visst var det så. Då gällde det att hålla reda på lunch och stängningsdags, för inte hade dom öppet hela dagarna inte… vad bortskämd man blivit.

Gashäng

Av , , Bli först att kommentera 12

God morgon allihop! Skriver från ett lite grått, men inte alltför kallt Lainjejaur. Gårdagen ska man väl inte klaga på, så länge det är torrt får man vara glad, men mamma tyckte att det drog snålblåst runt benen, men då satt hon inte vänd mot den sol som fanns uppe bakom molnen.

Vi grillade till lunch och kokade kaffet på öppen eld. Emma, Johan, Lars, Svetlana, Niklas och mamma, var ju redan här innan helgen, så vi är några stycken. Sam och André kom också förbi, lagom till kaffet.

Åke fixade dörrfoder på stugan, jag klippte gräs och körde sedan med uppsamlaren, Nicco satt vid datorn och spelade Sims så jag tyckte att det började lukta kabelbrand om hennes dator. Tur då att hon har Winstone, och han vill ju ut med jämna mellanrum.

Idag åker vi in till Malå och köper några altanbrädor så Åke kan spika lite utanför vår dörr, här ligger bara några plankstumpar som inte ens sitter fast, så ibland vågar man livet… precis som när man tvättar håret i sjön 🙂

Jag hade en sån lustig dröm, jag körde en Volvo som vi ägde, jag kom på Mariehemsvägen och plötsligt får jag gashäng, bilen dundrar iväg i 150 blås, jag försöker lägga ur växeln men det går inte, däremot funkar det då jag vrider av tändningen.

Där hade jag ju kunnat vakna men… nu skulle ju någon få skulden för detta gashäng och han hette tydligen Fasedéns i efternamn. Brälla och Lena kom förbi och skulle hjälpa oss med pappershanteringen och jag sa till Lena att det var ett konstigt efternamn, påminde om Saédens.  Ja sa hon, men det är det då inte. För det har jag hetat förut… och då vaknade jag 🙂

Ja vart får man allt ifrån? Ord man hör och lägger på minnet, händelser som man pratar om och folk man träffar, sen kokar man ihop nåt då man sover och får det till en liten story. Önskar er alla en fin måndag!

Idealisk badplats, jojo!!!

Av , , Bli först att kommentera 11

 

Jaha, så var det bara att ta fram snöskyffeln då… eller nja, så farligt var det ju inte, det lilla puder som kom igår kväll. Och det var så lite så man kan undra om det verkligen var lönt. Men ajaj, jag vet ju vad som brukar hända då man säger sånt där, om man inte passar sina ord så ligger det väl en halvmeter på backen till imorgon, så jag dementerar genast detta stycke 🙂
Det blev prat om att bada ute i kyla och sånt där, och då kom jag ihåg en kall sommar uppe i Malå (ja, då jag var liten, även om det inte var på dinosauriernas tid, så var det kallare än det är idag). Min mamma till exempel, skulle gå simskola i Lainejaur sjön och där borta i den badviken, var det ju inte mer än 13 grader varmt… så där kan man snacka om att snabblära sig simma.
När jag var runt en så där 7-8 år så blev jag och min kära kusin Anna, frukantsvärt badarsugna, men vattnet i sjön var inte speciellt mycket uppvärmt, men vi hittade en annan plats där det var varmt och skönt, till våra föräldrars stora förskräckelse.
Vi råkade väl gå ner i diket med barfötterna (man var ju alltid barfota på den tiden) och kände hur varmt och skönt det var därnere, diket var fyllt upp till bredden med vatten och rätt var det var så satt vi där och plaskade runt, testade några simtag och hade det hur bra som helst, tills mina föräldrar kom ut på trappen och undrade vad sjutton vi höll på med… bada i dyngvattnet, där det fanns råttor och annat otyg, ja, så var den lilla badarstunden över och gjordes aldrig mer om, heller.
Vi tyckte nog det lät lite äckligt med råttorna, men vi klarade då oss från sjukdomar och annat, om det nu inte är något som kan poppa upp, så där en 37 år senare, förstås, hm… kanske därför man är som man är, men det lär vi aldrig få veta 🙂
Önskar er alla en fin lördag!

Det bara dammade ur munnen

Av , , 2 kommentarer 7

 

Jaha, så hade halva februari passerat, rätt så obemärkt, kanhända för att det går så fort, man gör det man ska och tjopp så var det gjort. Noterar just nu att det snöar… nämen vad roligt (skrev hon och hade ett skevt leende på läpparna).
Jag satt och tänkte på somrarna då man var ung… eller i alla fall yngre 🙂 och som alltid, tillbringande man hela sommarlovet uppe i Malå, i stugan på Lainejaur udden. Där satt man inte inne mer än nödvändigt, man var ständigt på jakt efter nya äventyr, det spelade som ingen roll hur dagen såg ut, man hittade alltid på något.
Jag träffade en kille för 6-7 år sedan, vars föräldrar hade och har fortfarande stuga därute, han kom upp och frågade mig vart han kunde hitta mask… ehh, nja, det vet jag inte, svarade jag. Vi ska nämligen ut och fiska och du Maria Marushka (som han brukade kalla mig) vet ju vart allting finns på det här stället, du som har vänt på varenda sten och varit runt på alla omöjlig ställen.
Nä, sa jag, mask vet jag inte vart man hittar, vi fiskade ju alltid med mjärde eller kastspö, däremot hade jag kunnat visa dig vart det finns grodyngel, men det var han inte intresserad av 🙂
Jag och kusin Anna hade alltid något på lut och var ständigt sugna på något gott. Nu hade vi inte obegränsat med pengar, det var ju lördagspeng som gällde på den tiden, så för att mätta vårat sockerbehov, så kunde vi gå in i storstugan, huset som ingen bodde i på sommaren men som vi hade toalett och dusch i och där morsan ibland hade saker man kunde äta, som hon sparat där till vintern.
Vi hittade en gång ett paket med sockerkaks mix, mjuk pepparkaka, var det. Och det var första gången jag sett något sådant. Nu skulle ju detta blandas ut med vatten, för att bli sockerkaks smet, men vattnet i storstugan, dricker man inte, det smakar järn, men inte var vi så noga inte… vi åt pulvret precis som det var, hahaa… det bara dammade ur munnarna på oss, snacka om det.
Idag är jag ledig och jag har inte heller missat att det är alla hjärtans dag, vi ska upp och fika hos morsan ikväll, och dessförinnan, vet jag inte vad jag hittar på, men alltid poppar det upp något. Ni får ha en fin tisdag, och tillika alla <3 dag!

En hemlighet att avslöja

Av , , 2 kommentarer 2

Något som jag har undvikit att tala om, vad det gäller cheven och dess låsanordning som fryser hela tiden, är att jag inte har låst förardörren när jag har åkt bort och detta enbart av den anledningen att jag inte har velat bli utlåst. Jag har inte lämnat några värdesaker i bilen och inte heller bilnycklarna, jag har räknat kallt med att inget skulle bli stulet, inte heller bilen, och vi har klarat oss undan.

 
Nu kan jag skriva detta då Åke har uppfunnit ett hopkok som han har hällt i låsena och se, nu fryser dom inte längre. Kanske borde söka patent på smörjan?
 
Det roliga var då jag och Jennifer for på Maxi, då jag hade parkerat bilen sa jag till henne att inte låsa dörren, jag gjorde det med centrallåsningen och drog upp knappen på min dörr så den var olåst. Då vi kom tillbaka till bilen var knappen nere och alla dörrar låsta…??? Jag muttrade och var bergsäker på att jag inte tryckt ner knappen men men, jag fick vara glad för det var inte tillräckligt kallt för att låset skulle ha hunnit frysa på den korta tid vi var borta.
 
Nåväl, i tisdags, då jag skulle iväg så hade inte motorvärmare med kupévärmare hunnit gå så länge och jag var tvungen att skrapa rutorna. Jag började med att starta upp bilen och sedan klev jag ut för att göra mitt jobb, när jag var klar och skulle in igen så var dörren låst…ännu mer??? Men då visste jag att jag inte hade haft fel, jag hade lämnat dörren olåst på Maxi men bilen har ibland eget liv och den låser alltså dörren själv, då den känner för det.
 
Nu hade jag sån extrem tur att jag hade låst upp alla dörrar med centrallåset och bilen hade bara låst förardörren så jag tog mig in i alla fall. *suck* tänk vilken dag det annars hade blivit, jag utlåst från en bil som stod och puffade på, dessutom nytankad för 400:-. Jaja, som sagt, det är väl bättre att det händer saker hela tiden istället för att livet skulle vara jämngrått och trist.
Enya, en högst motsträvig katt som inte vill finna den rätta julstämningen, luvan får hon slippa och även katterna ska få go´maten idag.
 
Nu vill jag önska er alla en riktigt God Jul med fina klappar, god mat och trevligt sällskap! En speciell hälsning får gå till Järlåsa och dottern Theresé med sambon Anders, ha en bra Jul så ses vi om en vecka och hälsa Järlåsa borna från oss.
 
Sen, inte att förglömma, så är det inte bara julfirande för oss, jag och Åke firar också förlovningsdagen idag, 24 år sedan i teverummet uppe hos min farmor och farfar i Malå/Lainejaur. Jodasåatt…
 
Maria Lundmark Hällsten