Etikett: skjuts

Jag bara visste att jag visste 🤘😁

Av , , Bli först att kommentera 11

Jag insåg att jag faktiskt är ett proffs på att känna igen fåglar

 

Ok, säger Åke, vad är det där då?

Jag svarar på en nanosekund: Fåglar, förstås. Se, jag visste det! Vilken talang!!

Handlar det om arter, mjae, en skata, sibirisk nötkråka, duva, sädesärla, domherre eller flamingo, japp, då vet jag. I övrigt skulle jag nog inte svära på att jag vet, men jag kan ju alltid gissa. Eller bildgoogla 😁🤘

Mamma och pappa har alltid haft ett intresse av fåglar, och ägde en del böcker och uppslagsverk. Kan väl dels bero på att pappa jobbade i skogen och där lär han ju sett både den ena och den andra fågeln. Var dom osäkra på vilken fågel dom såg, slog dom upp det. Nä, jag kommer aldrig att bli nån expert på fågelarter men jag tycker dom är fascinerande att se på.

Väldigt många tror nog att vi är intresserade av Rallyt som pågått några dagar nu. Fast nej, inte egentligen. Därför har många frågat om vi ska dit och kolla, svar nej. Jag tyckte mest det kändes jobbigt. Fast jag ska väl ändå säga att det är omöjligt att inte, vända sig om och kolla då en rallybil närmar sig.

Så kom då frågan från Nicco, igår eftermiddag. -Ska du inte följa med till Redbarn och rallyt på kvällen? NEJ, det tänker jag inte, svarade jag. Och förberedde mig för en kall kväll utomhus. Åke skjutsade dit oss och jag sa att det är då första gången i mitt liv som jag sätter på mig en mössa för att gå och köpa en öl ute i minusgrader. Se, öltält, visste jag att dom hade, minsann.

Vi placerar oss vid det största hoppet, och även fast vi är där 30 minuter innan start (det skulle vara en snabb skogssträcka från 120 skogen), så var det rätt mycket folk och ingen plats vid kanten. Hade ingen möjlighet att få med bilarna på film, då lampor tändes varje gång en bil kom flygandes över hoppet. Men en liten TikTok på området, och nån stackars filmsnutt, fick jag till, som jag la ut via youtube. 

Sen måste jag tillägga att detta är definitivt en upplevelse ändå. Första bilen som kommer och flyger över hoppet, och jag tjoar som om jag står där ensam. Man får det där som kan liknas vid ett biobesök. Man taggar varandra och man förstärker upplevelsen gemensamt genom hurrarop, skratt eller skrik (beroende på vad man ser, förstås).

Största minuset ever…jag har för lite kläder på mig, även om jag har satt på mig extra saker. -6 grader men lätt blåst och att stå direkt på snö i 3 timmar är inte nåt som värmer. Ölen då… nä, vet ni vad. En kall öl då man står och fryser och kön ringlar sig så låååång att det känns lika avlägsen som planeten Pluto, gjorde att vi struntade i den.

Nå, vad tyckte du då, frågade Nicco. Ja dom första bilarna, kan ju knappast jämföras med dom efterkommande. Nä, sa hon det är ju som då du tävlar, din bil VS dom stora klasserna. Jodå, det fattar ju jag med, fast, sa jag, då sitter ju jag själv och kör, där har du ju självaste grejen. Jag vill ju köra inte stå och kolla, haha. Fast, sa jag, blir det nån fler gång, så ska jag bara mer preppad, gärna gå dit en timme ännu tidigare. Ha med både fäll och annat som gör att man dels får en bra plats, och kan härda kylan.

Man kan ju också gå runt på området, köpa mat, korv, och kolla in andra kändisar

Själv blev Nicco taggad på att bli kartläsare. Jösses, sa jag, det är inte tvärenkelt.

Kartläsarens uppgift i ett rally är att ge föraren instruktioner i hur han eller hon ska köra. Det kan låta enkelt, men det ligger mycket kompetens och arbete bakom minuterna i rallyt.

Innan rallyt får föraren och kartläsaren åka så kallade besiktningsrundor. Under dessa skriver kartläsaren ner anteckningar om hur vägen går, hur skarpa kurvorna är, om de går över krön och vilken växel föraren bör ligga på vid olika tillfällen, för att ge några exempel. Dessa anteckningar används sedan under tävlingen, då föraren och kartläsaren kommunicerar via ett system som är inbyggt i deras hjälmar. Läs mer om kartläsarens uppgifter HÄR

Man får ofta sitta i bilen 10-16 timmar/dag, oh my guard. Körinstruktionerna kallas för noter, jag vet inte om det är för att dom skrivs med speciella tecken, jag gissar det. Det blir nog för mycket att skriva en hel novell, för en sträcka. Men gissa vad, när jag skrev det så kom jag på att jag kunde ju googla för tusan. Så här ser noter ut. Klicka på bilden för att se källan. Och för mig blev det som att läsa kinesiska, fattar nada.

Det skulle i alla fall, definitivt INTE, vara något för mig. Ser ni framför er hur jag tappar kartan i bilen, vet inte vad jag skrivit, höger, och vad tusan heter nu det där tecknet, eller njaää jag tror att det är nästa sväng, eller….jo nu vet jag…och där åkte jag ut ur bilen och föraren fortsatte själv.

Nu är det uppvärmningen på gång så ljudet har vi här hemma. Och vill vi se bilarna kan vi kika ut genom fönstret

Hoppas på en fin söndag för er alla! Jo ja just ja 😊👌

Apropå på att shoppa loss…

Av , , Bli först att kommentera 13

Håkan Lundgren la ut den här bilden för några dagar sedan. Jag lånar den och lägger ut den här. Samtidigt som jag tycker att det är absolut, helt förkastligt och förbannat, milt sagt, att det ens ska behövas.


Vad är det, som är så svårt, att man inte kan tänka på nånting mer, än en själv. Varför ens ta med hunden om den ska lämnas i en bil, ute på en parkering? Enbart för att du ska in och shoppa loss på nån ÖoB…ish. Nä fy… 🤬

Apropå shoppa loss. Det gör ju många numer, på nätet. Och det är inte alla gånger bilden stämmer med verkligheten.


Så hamnade jag i ett samtal med Theresé igår. Jag satt och googlade på belysning som man kan ha bredvid en spegel. Så hittade jag nåt som verkade helt ok…på Rusta till och med. Nära och bra, fast… Kolla måtten 🧐


Nopp, det måste ju vara ett skrivfel, en sån liten grej ska alltså väga 1,5 kilo och rymma 5 glödlampor. Jag tillåter mig själv att asflabba 😂

Thord, grannen, kom förbi en tvärsväng igår förmiddag och fick en kopp kaffe. Jag har ju inte bakat nåt på rätt länge nu, så han fick hålla tillgodo med en cholkadbit jag trollade fram från frysen. Fick nämligen godis på jobbet, men eftersom jag tänkte hålla mig undan från det så frös jag ner det, hehe..

Kanske borde fixa nåt till kaffet idag. Jag blir ju 56 imorgon, och vet inte ifall det kommer förbi nån. Borde nog fråga mamma idag, om hon vill komma hit idag, på en fika utomhus, hm…

Nicco ville ha skjuts igår. Hon skulle till Lotta, en kollega till henne, som bor på Ersboda. Jag blev helt oförhappandes, bjuden på en förrätt. Jättegod! Det var räkor på en smördegsbotten, med tångkaviar och annat.

Nu vet jag inte vilket märke på den vegetariska kaviaren hon hade, men den var otroligt bra. Ska fråga vid tillfälle, vart hon köpt den.


Winstone blir bättre, dag för dag, men man ser ändå att han lägger sig ner, försiktigt, och rullar inte runt som han brukar. På onsdag ska han äntligen få sitt hundbad. Jag längtar… När han gjorde illa sig, var det ju riktigt skitväder ute, och efter det har vi inte kunnat hålla undan. Man är ju rädd att göra illa honom.

Dom ska få förhållningsorder om vad han kan göra och vad som ska undvikas. Det går säkert bra. Här kommer en somrig bild på honom, från ifjol, och med den, mina vänner, ha en fin söndag!

Permanenta skador!

Av , , Bli först att kommentera 11

Såg ett klipp med en Simon Sinek, en som talar, håller föredrag och peppar om det mesta. Detta klipp handlar om vårt mobilanvändande, det är dock nerklippt, så man missar lite i början.

Där säger han att tester har gjorts på möss som fick multitaska, och växla mellan att se på en dataskärm och en mobiltelefon, vilket många gör, även jag, ibland. Och det tog 3 gånger så lång tid för dom mössen som utsattes för detta, att lösa en labyrint, och skadorna dom ådrog sig, var pemanenta. Scary!

Här kan ni se en del av det klippet, och visst känner man igen sig.

Jag tänker att nästa gång jag ska ut och fika med nån, så stänger jag av ljudet och tar inte fram mobilen, möjligtvis för en bild om det är nåt vackert där i början, men inte under vår träff…ish. Känns som en utmaning men å andra sidan, jag är ju lite så, i början  på mina dagar.

Jag slår inte på ljudet, det första jag gör då jag kliver upp, om jag nu inte väntar ett samtal av vikt.

52065952_10156920206761585_7618750836067270656_nHar skjutsat upp Åke på NUS, han ska kolla ögonen, för lastbilskortet. Sen tog jag och Winstone en sväng ute i kylan, -13,5 har vi just nu, -4 har dom lovat så det ser jag fram emot.

52082325_10156920180091585_2397782857268330496_nOch här en bild, samma väg, fast tagen igår kväll och åt andra hållet:

51737937_10156919021086585_1559906871794466816_nVäntar på att åka och hämta upp honom igen, han är ju billös, just nu. Fast han får inte köra bil ändå efter en sån synundersökning. Han blev tvungen att beställa ett nytt tändningslås till Volvon, och det gick tydligen inte med såna man kan köpa eller beställa billigt på nätet.

Nej, Volvo fick ta hem ett från Tyskland, a´ 3500:-, dom säger att det sitter ett chip i nyckeln, vilket gör det omöjligt att använda ett annat lås. Fint, tack för det Tel…Volvo!
Nå, ska det jäklas så ska det ju jäklas. Vi är van!

Hoppas på en bra dag för er alla!

51751337_10156920180291585_6297191318938451968_n

Ett mysterium löst, ett annat kvarstår!

Av , , Bli först att kommentera 11

Det blev inte så mycket att sitta still igår, både det ena och det andra skulle uträttas. Fick in smset från Bo-Lage att flaskan med Vodka choklad, hade anlänt till Strömpilen, så jag satsade på att hinna hämta ut den innan kaffedejten med Helena skulle gå av stapeln.

51984887_10156913538826585_8433174040952176640_nOch den kom ju alldeles lämpligt till kvällens festligheter, har bjudit in till kaffedrink, och denna finns det recept till 😀

Extremt dåliga vägar, var det, gropigt och jäkligt, men det kan jag inte ha varit ensam om att uppleva. Och bussar i kaos som sedan ställdes in. Helenas buss var nästan 25 minuter försenad, men det är väl sånt vi får räkna med. En kaffe på Brobergs hann vi då med:

51329030_10156913258556585_5497971452172828672_nSen var det att ta sig hem, trolla fram en middag, tur att Tina ringde lite tvärt och hann berätta vad dom skulle äta, så då fick det bli nåt liknande här, veg chiliburgare, snabblagat och gott.

Nicco fixade skjuts så vi tog oss till brorsan och där blev jag kvar till halv två i natt, typ.

Det bjöds på kex med olika toppingar, och annat gott. inpå natt timmarna kom det fram ett hemsnickrat spel, Udden (där vi har stugor, allihop) och ja, spelet har potential, men kan också förfinas lite, Eva blev nattens vinnare.

51493029_10156915615036585_1551666800943431680_oSivert försökte käka upp penntoppen i tron om att det var en lakritsbit, men insåg misstaget:

51760229_10156915618541585_7685888682506584064_nJohan reste sig upp för att hämta nåt i köket, och därute ropade han plötsligt nåt, vi tittade allihop på varandra och hann tänka att han alltså har lite konstigheter för sig som vi aldrig hört eller sett förut.

Han kom tillbaka, helt oberörd, som om inget hade hänt, och vi fick fundera en stund till vad han egentligen pysslade med, nästan så att vi började undra om vi hade hört fel. Men så dök det upp en gäst, det är nämligen portkod på dörren, och Sivert hade inte hört att han ringt, så han kastade snö på fönstret och Johan hörde det, öppnade fönstret och ropade och frågade om han ville komma upp, och sedan siffrorna. Så ja, Nicco, inget mysterium, vi vet nu vad han gjorde 😀

Vi kan dock inte förklara varför Sivert trodde att penntoppen var en godis, så det får förbli, kvällens mysterium, hahaa…

Ha en fin lördag, allihop!

51672202_10156915615611585_7509689581923467264_n

Men så gulligt…eller…

Av , , 2 kommentarer 44

Jag såg det här klippet på FB och visst är det för gulligt…

Men egentligen, tycker jag det är lite lustigt, då det är så vi känner, när vi ser sånt här. Fast det är inte naturligt, detta innebär ju att dom haft dessa djur i fångenskap. Det säger sig självt, för ingen björn kommer att rusa fram till dig, mitt skogen och börja lattja lite och sedan krama om dig.

Ingen apa, eller lejon heller, sorry to say. Och därför är tycker jag kanske inte att det är helt hundra, jättegulligt med dessa klipp. Och gud förbjude, att nåt av dessa djur, plötsligt är tillbaka i sitt vilda liv, i tanken, och anfaller eller biter, för det är deras instinkt…ja, då är det djuren som gått överstyr och ska skjutas för det.

Sen har ju vi människor en tendens att vilja förmänskliga, våra djur, hunden är inte en hund, utan det lilla barnet, som vill sitta med vid matbordet…typ, fast egentligen mår dom allra bäst av att veta sin plats. Och där kommer våra känslor in…tycka synd om, man tänker nog lite på hur vi själva skulle tycka om att bli hänvisad en plats. Jag vet själv hur svårt det kan vara…

Nicco ville bjuda på en Mojito igår, enbart för att hon kunde, och gissa vem som tog plats vid våra fötter…

18119026_10155198035736585_5894389445421698011_n 18155815_10155198036931585_4951747239470335706_oMen han fick inget, stackars Winstone!
Tidigare på dagen satt han på soffan, och stirrade upp på väggen…igen, kolla bara, vilken koncentration:

IMG_3511 IMG_3512 IMG_3513 IMG_3514 IMG_3515 IMG_3516 IMG_3517 IMG_3518Och nej, jag har inte satt in samma bild, flera gånger, utan han sitter så där, blickstilla. Nicco kom ner och försökte ta bort saker från hyllan, i tron om att det var grejerna han fokuserade på, fast nej, hans blick for ändå dit upp…intressant.

Hoppas på en fin dag för er alla!

Godsaker!

Av , , 2 kommentarer 21

Jag skrev om dom där 5 öres kolorna (eller vad dom nu en gång i tiden, månde ha kostat), Åke hade en burk i hans rum, då vi träffades 1984, och den var full med dessa kolor. För några dagar sedan, fick jag upp ett sånt där ”letaril”, då jag stod och kollade i överskåpet i köket, och se, jag hittade hans burk och döm om min förvåning det fanns en kola kvar i den också 😀

IMG_2971Och här kommer nu en jämförelse med dagens sådana kolor

IMG_2970Oj vad dom har krympt, med hälften, för att vara exakt!

Och med godis i tankarna så minns man lördagspengen, veckans viktigaste händelse i ett barns liv, förut. Vi köpte oftast vårt godis på Svampens livs, och givetvis över disk…fem såna, tre såna, två surisar, fyra tefat och blandat för resten.

Och uppe på centrum, i kiosken, där fanns annat godis. Dom hade hårda, pinnar, kanske 20 centimeter långa, med lakritssmak eller jordgubb, supergoda. Där handlade man genom luckan, och sedan utökades tjorran till att bli en sån där liten butik, man fick gå in i, sen försvann den…

Det finns mycket gott, och nu råkade jag se en liten musikvideo som min kusin Gunnar, delat på FB, och med dammsugare/filmrullar i förgrunden (Niccos favoriter) kan jag inte låta denna försvinna i flödet, utan delar den med er…den var faktiskt kul 😀

Jag smsade Jan B igår, och frågade om han kunde tänka sig att skjutsa ut mig till flyget imorgon, och ja, det kunde han, vilken tur, Jan A, för annars tänkte jag att jag hade kunnat fråga dig om cykeln går bra… 😀

Han gjorde sig en sväng förbi hit igår kväll och överlämnade en liten present, kan ni gissa vad detta är…inte katten dock:

IMG_2974Man hänger den på glaset, fyller upp den till kanten med vodka eller vad man föredrar att ha i glaset och vet därmed att man har precis 4cl av alkoholen, med andra ord, lite koll på hur starka groggar/drinkar man blandar…tack för den! 😀

IMG_2979Önskar er alla en fin tisdag!

IMG_2957

Maria Lundmark Hällsten