Etikett: svordomar

Katten var inte imponerad, överhuvudtaget!!!

Av , , Bli först att kommentera 14

Detta utspelades sig igår, vid halv ett tiden och jag citerar mitt inlägg på FB:

”Är ute med Winstone och passerar lekparken nere på Västerslätt. Noterar en stor, fluffig, svart katt med vit haka. Den ligger absolut helt orörlig, och har siktat in sig på en liten fågel, som intet ont anande, pickar mat från backen. Katten är helt fokuserad på fågeln, fågeln är helt koncentrerad på maten och ingen av dom bryr sig om att vi kommer.

Katten gör sig redo till attack, och jag gör ett högt pussljud så fågeln lättar från backen. Och nu…ni skulle ha sett blicken som denna katt gav mig, haha…katten blir inte rädd för mitt ljud, utan vänder sakta på huvudet, alltså, om blickar kunnat döda, dom där ögonen, kommer att förfölja mig hela dagen, och jag kunde nästan höra alla svordomar som den sände iväg till mig 😀 Önskar jag hade filmat det 🙂 Bilden hittade jag på nätet Foto: Wikimedia Commons” slutcitat

kattenApropå katter, så skickade Theresé den här bilden igår, på Evert, som växer och frodas:

79701007_1548553125282610_1241306970871300096_n

Idag blir det jobbigt! Typ, Ullas kondis x 2. Fast..var det jobbigt, egentligen? Haha…

Ska käka en luchmacka med gammbossen, Annika, och sedan blir det eftermiddagsfika med det omtalade, bastugänget. Dom borde sälja klippkort på kondiset 😀

Imorgon ska jag hämta julskinkan (från den lyckliga grisen, hur den nu kan vara lycklig då den inte lever längre) som jag beställt och får hämta ut på Hansen charkuteri. Har ett annat ärende på kontoret, Nicco ville vara med på invigningen av hängbron och sedan hade jag ju faktiskt, tänkt mig på Avion, så det är fullt upp,  tur att jag är ledig, då.

Nyårs planerar för fullt, och kollar in recept på huvudrätt, vore ju kul att testa nåt man aldrig gjort förut. Fast, så typiskt mig, testa nåt på flera personer, innan man provat att göra det själv, en endaste gång, kan ju bli hur tokigt som helst, om man har otur.

Kommer alla jag bjudit in, så blir vi 18 personer, det räcker, känner jag, och här är det ju bra att vi redan testat att alla gick in, och fick en plats att sitta på. Vi var 18 stycken ifjol också.

49211298_10156830796231585_1806255548669100032_o-1024x768

Vad som är lite skrämmande är hur snabbt det här kommer att gå. Sitter här idag, och vet, att det kommer att swischa till och sedan är vi inne i 2020 och undrar vart tiden tog vägen. Om nån skulle fråga mig hur många månader sedan det var sommar, skulle jag säga 2, känns inte som mer än så. Och då vet jag ju alltså att sommaren som kommer bara är ”2 månader bort”, då vi avverkat december, jojo.

Emma, min lillasyster, hon kan roa sig på fritiden. Hon har nu gjort en liten serie med fina tavlor, kan vi ana ett budskap i dom:

76933389_2570188859683312_8168453624289034240_oOch här, den sista hon gjorde klar för nån dag sedan, och jag stal bilderna från hennes FB, samt texten,
Ut ur rökridån steg cirkusens självutnämnda direktör. ”Nattens konung” – akryl, 50 x 60 cm:

80036998_2623035854398612_1462228565180284928_oJättefina, tycker jag, och skulle kunna tänka mig, vilken av dom som helst, på nån av våra väggar 🙂

Önskar er alla en bra dag, ser ut som om den kan bli klar och fin!
79383967_10157687037726585_4627676984829280256_o

Veckoarbete borta på 5 minuter…

Av , , Bli först att kommentera 12

Åkte taxi i fredags och chauffören berättade att han strax skulle gå av sitt pass och göra helg. Han såg fram emot det, då han är lite av en spelnörd, berättade han, och nu hade han köpt det senaste spelet, och var sugen att sätta igång med det.

Själv vet jag ju att en av våra familjemedlemmar, inte för att nu nämna några namn men, det börjar på N, slutar på O och har två c:n, i slutet och ett i som andra bokstav, och hon har varit helt såld på Sims spelen.

10154050_10152981424107060_550789422182418568_nNi vet, hon lurade ju mig till att testa ett, byggde ett underbart fint hus, dekorerade, inredde, skaffade familj och vad händer. Jo, pappan i familjen ska laga mat, tuttar eld på hela rasket, och jag vet ju inte hur man gör utan allt som återstår av mitt veckoarbete, försvinner på 5 minuter, allt som kvarstår är en hög med svart aska.

Hade du en brandsläckare, frågar hon, med N:et i namnet…njae, svarar jag, hade du en telefon då (fortsatte hon lätt spydig på rösten)? Mjaeej, det hade jag inte heller…vadå? Ja, hade du haft en brandsläckare hade du ju försökt släcka elden, och medan du höll elden under kontroll så hade du ringt brandkåren, alltså, hallå!!!

Jo, och det där spelet har jag aldrig fallit för, efter det. Finns ju små plattformsspel, eller så kan man pyssla på som Åke, med att lägga patiens.

patiensTaxi chauffören berättade också om en kompis han hade, vars farmor var såld på spel, men inga snälla sådana, här snackas det om ”döda alla som kommer i ens väg”, spel. Chauffören ringde kompisen vid nåt tillfälle och hör en massa svordomar i bakgrunden, han frågade vad som hände, äsch…det är farmor som spelar… Haha, jojo, det är lätt att fastna om man börjar med nåt sånt där 😀

Om jag sedan tänker på min farmor och spel, så går det fetbort, hon skulle aldrig ha hållit på med nåt sånt, fast vem vet, om hon hade varit 75 idag, så kanske, kanske…en liten patiens i alla fall 😀

När jag spelar är det mer som avkoppling, att inte behöva tänka på så mycket annat än start och mål. Och därför går alla Sims spel bort och annat som kräver 100% närvaro.

large_f14afa27ded0262c1e9263004bdcf180-1I detta nu, kräver Winstone en prommis så det är väl bäst att göra sig redo då. Och jag önskar er alla en trevlig måndag!
52602506_10156953667491585_7689812414304354304_o

Du hörs inte mest, för att du gapar högst!

Av , , Bli först att kommentera 10

Apropå vädret jag skrev om igår, och alla dessa prognoser. Så här skulle det kanske kunna låta om vädernissarna själva, blev less på att det nästan aldrig blir rätt (och att dom ofta får på skallen av oss som blir missnöjda). Förekommer en del svordomar så ni som blir stött av sånt, kan hoppa över klippet:

Månen syntes klart och tydligt igår men ingen Mars såg jag till, inte ens med kikaren. Så antingen täcktes den av ett litet skitmoln eller så är tiden att kunna se Mars over and done, för denna gång. Möjligtvis, kanske, ett annat alternativ skulle kunna vara att min syn inte är vad den varit.

Har igång teven samtidigt som jag skriver detta och nu är det nån typ av Hollywood fruar i rutan, men jisses Amalia, här kan vi snacka om sandlådenivå. Trodde att det var vuxet folk! *skakar på huvudet* och känner igen barndomens missnöje som ibland kom över en.

Om inte du gör så här så får inte du vara med… och då får du aldrig komma hem till mig…liks…för du sa så där och jag sa så här…*suck*

4def1f90921d11e95ac3ae4819b9b89d

Vad är det med oss människor som gillar så skarpt, att få ha sista ordet?  Jag kan avslöja för er, att det många gånger, slår bakut. Om man istället är ödmjuk, lägger ner då man VET, att man inte kommer att komma nån vart, så sparar man på den energin som den andre precis gjort slut på, i strävan efter att få säga det där sista. Och var det värt det?

Förmodligen inte, den som backade går ur det hela, aningens starkare (energin finns kvar) och det sista du sa, rann ut i sanden. Det är precis som när folk pratar (skriver) med STORA BOKSTÄVER, då skakar jag på huvudet och tycker lite synd om dom.

Många som höjer rösten gör det får dom tror att man lyssnar på den som gapar mest, fast…nej det är då man får selektiv hörsel, eller till och med, kanske, tycker än mer, att man själv har rätt 😀

5087f9be29eb3d1723a518b3f00b85ceNå, tänker inte fördjupa mig mer i detta, har redan bytt kanal, vem orkar lyssna på en massa bjäbbande. Frukost är intagen och dagen ligger framför oss. Hoppas på en bra sådan, för er alla!

46401780_10156732041891585_1617087021241597952_n

Ironi, sarkasm eller satir?

Av , , 4 kommentarer 9

Jo jag fick en passagerare med mig till jobbet igår:

Foto1164 Foto1165 Foto1163 Foto1161

Jag undrar mest vad tjejen tänkte, som jag fick ögonkontakt med, på väg hem, då hon stod vid trafiklyset och väntade på grönt…så passerar bilen och hon kan inte ha undgått att se en glimt av skelettet. Tänkte hon då att hon sett i syne, att hjärnan spelade henne ett spratt, eller insåg hon att det var halloween och ett skämt, hm…ja jag får aldrig veta 😀

Vi snackade, jag och Tina för någon dag sedan, om att vara ironisk, och hon sa att det var inget hon fått lära sig hemifrån, där var det aldrig ironi eller svordomar, och därför använder hon sig inte heller av det…ironi alltså, någon svordom har jag allt hört, passera hennes läppar (sorry Tina J).

Men så funderade jag på det där, jag använder ofta ironi, eller aningens sarkasm, men jag fick aldrig höra sånt hemma heller, så jag har lärt eller fått det från någon annanstans, dessutom tror jag inte att jag använder ironin på ett elakt sätt, däremot som humor, och är ganska lätt att snappa upp.

Sen vet jag inte riktigt skillnaden på ironi och sarkasm, har inte tid att googla på det heller, ska snart iväg och arbeta, men det är säkert något som skiljer dessa två saker, åt.

Sant är det väl säkert, att man ändå ska passa sig då man använder sig av sånt, det kan lätt missförstås, om man inte framför det på ett speciellt sätt, fast själv kan jag tycka att man läser av mottagaren, och ser rätt snart om dom är med på noterna eller om man får säga att man bara skämtar. Fast då säger man skämt…är ironi skämt, eller? Mja, det måste det ju kunna vara, beroende på vem som sagt det eller vad som exakt sägs…är det satir, kanske?

Näpp, som sagt, nu kan jag inte fördjupa mig mer i ämnet, ska göra mig klar för avfärd, så jag hoppas på en fin allhelgonadag för er alla!

 

Kraftiga tag, aouchh!!!

Av , , 8 kommentarer 8

 

Krafttaget ja…det var dit jag var igår för att justera mina armar. Tina följde med som moraliskt stöd (fast hon garvade mest). Vi började med högerarmen, och det finns inte tillräckligt med svordomar i världen för att beskriva smärtan jag utsattes för.
Kändes det som en kniv, frågade Tina, efteråt…ehhh, ja, en j-vligt slö sådan, när jag tänker efter så var det nog en kniv utan egg, som kördes in i armen och vreds om, och när man tyckte att nu kan det inte bli värre… då blev det, det.
Hade jag i då-läget fått välja, hade jag hellre åkt upp på BB och fött ett barn. Detta var en sån gång då man undrade hur man själv är funtad som utsätter sig för något sånt här, och betala för det:
Men…nu sa han faktiskt att det kan dröja ända till söndagen, innan jag känner någon bättring (kan jag mycket väl tänka mig), och en del av mina problem kommer ifrån att jag är överrörlig i lederna, och det köper jag också rakt av. Jag ska fortsätta med hantlarna och han visade även på en annan övning jag kan göra.
Problemen kan också komma från nacken, och det är jag heller inte förvånad över att höra, då man lätt spänner sig då man tar i, och till slut får man betala detta beteende med något annat.
Nå, nu ska jag låta denna behandling få sjunka in och sedan ska jag se hur pass mycket bättre jag tycker jag blev, om jag sedan vill ta vänster armen, men idag tar det emot att tänka så långt… seriöst. Men inget ont sagt om Krafttaget, han vet vad han gör, det kan jag garantera.
Jag satt ute nästan hela eftermiddagen, och vi åt till och med middag ute, vilken dag, det var. Sedan tvättade jag av Camaron lite lätt, och förundrades över hur snygg den kan se ut på bild, men tyvärr inte på närmare håll.
Idag ska jag jobba 3 timmar på eftermiddagen, men dessförinnan åker jag och Winstone, upp på Mariehem oh hälsar på mamma, kanske vi kan sitta ute där också. Önskar er alla en fin fredag!

Kaffe, decibel och goda nyheter

 

Jag tror det blev kaffe för hela slanten igår. Först tog jag med termosmuggen och for på ”gammgården”, sen skulle jag upp till mamma, och där satt vi ute på deras gård, jag, syrran och morsan, sen tillbaka på ”gammgården” där Ingegerd bjöd på kaffe. Och hemma igen så var det dags för 16 trafiken på Timotejvägen.
Theresé tycker att jag kan ha en direktsänd radiokanal från 1:an på västerslätt, där jag kan referera hur tät trafiken är, om det helt plötsligt kommer en bil (som det gjorde igår) och passerar hela kön ända bort till rondellen, genar på vänster sida av rondellen och försvinner Skolgatan ner, tur att han inte fick möte där, minsann.
När hon sa det till mig så råkade jag ju sitta där ute och då, helt plötsligt kommer det en flärpande fjäril och ur min mun hoppade det några svordomar (ni vet ju vad jag tycker om dom där läskiga saker), då ändrade hon sig litegrann, om det här med radiopratandet, inte får man svära och helt plötsligt byta samtalsämnen då man snackar i radion 🙂
På tal om bilar, så dök det upp en lustigkurre igår, på mina föräldrars gård. Den Volvon hade allvarliga problem och om Camaron inte går igenom besiktningen på grund av ljudnivån, så skulle denna bil fått körförbud. Den lät som en folka fast 10 gånger värre, och det var inte bara bilen som lät, utan det gnisslade från bakhjulen, så man trodde att hela bilen skulle falla sönder.
Den försvann efter ett tag men dök upp igen, föraren sprang in i trappen och helt plötsligt slog stereon igång och det var inte måttligt på det ljudet, det dunkade så rutorna höll på poppa ut, och människor som passerade nere vid höghuset, 2-300 meter längre ner, kikade och vände sig om så dom höll på stå på näsan, kanske trodde dom att det var vi som satt och spelade dunkadunka på någon radio. Dessutom noterade vi att det satt en kille i bilen, då föraren kom tillbaka, men han kan ju inte ha varit annat än döv, då vi knappt hörde vad vi sa till varandra trots at vi satt 15 meter bort.
Nåja, kanhända var vi inte bättre själv, i den åldern, det skulle låta om allt, stereon, bilen, och hade man tillgång till en bärbar stereo så kunde man kånka runt på en sån med, bara för att kunna vrida upp ljudet och poppa lite, där man befann sig… skulle jag aldrig i livet göra idag 🙂
Mera kaffe blev det på kvällssidan då jag frågade om inte Jan A hade en decibelmätare i hans mobil och om inte han kunde komma hit och titta på våra blåbärsbuskar… och inte glömma att ta med mobilen. Så han och Ingegerd kom förbi… och tittade på buskarna :), drack en kopp kaffe och sedan mätte vi upp ljudet på Camaron, 90 decibel, och efter att Åke satt dit ett ändmunstycke, 85 decibel, så nu får det räcka, tycker vi.
Och slutligen… när jag ändå är inne på detta med kaffe, min kusin André, ringde för att tala om den goda nyheten att Dungers konditori, i Malå, öppnar igen, i ny regi, med bättre och längre öppettider, det låter ju fint det, så kan man få fortsätta njuta av livets goda på Dungers, i sommar. Önskar er alla en fin tisdag!
 

Knickedick

Av , , 4 kommentarer 5

Att man fick vara nummer ett…hela dagen igår. Jag slog mitt besöksrekord med hästlängder och hade 1919 sidvisningar. Man blir som lite lur att något är fel. Har det brunnit någonstans, har ledningar frusit, har räknare fått skvatt? Men kul är det att iaf att någon, tycker att det är tillräckligt intressant för att sitta och läsa det man skriver.

Nåja, när jag steg upp i morse så hade jag ordet knickedick i huvudet. Det är nämligen ett ord som Åke använde förut och ska betyda ungefär något som, knäppgök eller kuf eller någon som ser lite vilsen ut. Vi åkte upp och lämnade igen borrmaskinen i söndags och stannade för att bussen skulle plocka upp en man och då kom det över Åkes läppar –jaha det var en knickedick där. Det var så längesedan han sa det att jag hade glömt bort just det ordet och det var kanske därför det fastnade.
 
1997, gick jag ju en sån där kurs, och vid ett tillfälle så fick vi till uppgift att skriva upp ”fula” ord om kvinnor/tjejer, respektive ”fula” ord vi använder om eller till män. Och nu varnas det för att det kan komma svordomar och fula ord.
 
Om kvinnor kan vi säga:
*Slyna
*Bitch
*Hagga
*kärringjävel
*Hora
*Fitta
Ja, jag behöver väl inte skriva ner mer, och till männen kan vi höra följande:
*Gubbtjyv
*Gubbjävel
*Gubbstrutt
Sen kan jag inte komma på några fler ord, det finns säkert men inte i närheten lika kränkande som orden till kvinnor och då kan man ju fråga sig varför det är så här? Åke däremot har ju några ord men dom är nog ganska hemmagjorda, som till exempel, just ordet knickedick eller plösjävel men dom är nog inte heller så hemska egentligen.
 
Vi fick aldrig något svar på varför det är som det är men man får sig en funderare (vilket jag egentligen inte behöver, min hjärna arbetar för högtryck ändå :-D).
 
Jennifer, hör och häpna, var pigg och alert igår då jag skulle ha upp henne, hon har längtat till skolan från dag ett, på jullovet. Och det är klart, många kompisar försvinner ju bort till släktingar och vänner och kvar i stan blir inte så många. Tyvärr brukar längtan till skolan avta ganska snabbt efter skolstart så jag räknar inte med några större förändringar vad det gäller väckningen av henne.
 
Idag ska jag iväg hem till Annika och jobba lite, sedan åker jag upp till henne på lasarettet, nu ligger hon på en annan avdelning och jag hoppas att dom kommer fram till vad dom kan eller ska göra. Det är ju tragiskt om hon bara ska ligga där och se tiden an.
 
Ni får ha en bra onsdag och kolla…snart är det fredag igen, otroligt!
Maria Lundmark Hällsten