Etikett: katt

Är det ingen som vet, lär jag inte få svar 😁

Av , , Bli först att kommentera 14

Jamen idag får vi väl säga grattis till Nicco.. på Jennifer dagen. Hon döptes ju till Jennifer Niccolina, för lite drygt, 23 år sedan. Men tyckte inte själv att hon var en Jennifer, så hon ringde eller skrev till skattemyndigheten och ändrad följden på namnen.

Av den anledningen är det Nicco som tilltalsnamn och Jennifer i andra namn. Fast det finns kvar, så hon kan faktiskt fira det idag.

Fick några gamla kort av mamma, som pappa tagit för en herrans massa år sedan. Och lite bilder på Nic… Jennifer.. Nicco, finns med.


Min pappa var fascinerad över hennes hår, som på den tiden, i ett speciellt sken från solen, såg ut som rent guld. Och det är det han försökte få till här..


Och här var jag med på en bild, kan inte säga när den är tagen, och guess what, jag kan inte heller säga något om katten. Ingen jag känner igen 🙈😹


Nu har vi testat maten på Rökstugan BBQ.

Valmöjligheterna avtar ju längre på dagen du väntar med att gå dit. Så vi fick ta pulled porke, och som tillval tog vi cole slaw och smasched potatoes. Med på tallriken fanns picklad rödlök och egeninlagd gurka, samt bröd.


Jag må säga att deras pulled porke, var hur bra som helst, så det var absolut inte sista gången jag går dit. Vi fick med oss det som blev över, hem. Och därmed vet jag vad som ska serveras till lunch, här hemma idag. Jojo..

På vägen dit låg en björk på backen. Inte nåt vidare hårt virke i det trädet, inte. Fattar inte hur den kan ha gått, rakt av.


Ingegerds hembakade rullrån, går minsann inte av för hackor dom heller. Hon och Jan A bjöd ju på fika efter maten. Ibland har man ju den där berömda matjorden i fickorna.

Nicco har problem med sin bil, den startar inte. Kan vara ett jordkabel fel. Så detta har det pratats om, dom sista dagarna. Hon har också lånat Åkes bil, för att kunna ta sig fram och tillbaka från jobbet.

Nå, så satt jag och Åke vid middagsbordet igår och jag frågade lite om det hör med att jorda saker. Jag kan absolut nada, noll ingenting, om sånt där. Men om jag hade förstått det rätt, så kan man kolla om det finns ström om man tar ena sladden eller kabeln och jordar den mot metall.

Blir inte den saken strömförande då, frågade jag. Mja… kanske inte på det sätt jag tänkte. Min fråga kom, på grund av min metallplatta jag har över tanden som ska fixas. Ja, sa jag, tänkte att jag kunde vara ambulerande jordföremål ifall man inte har nåt i närheten som leder ström.


Haha… jo jag drev, som vanligt. Men sa jag, visst faan är det konstigt, att metall mot metall, i munnen känner man av. När jag kommer med gaffeln mot metallen så känner jag det i munnen. Precis som back then, då vi hade amalgam fyllningarna och tyckte det var kul att testa att tugga på ugnsfolie. Alltså why?? Fast ännu mer, why/varför blir det ens på det sättet 🤔

Det händer ju absolut ingenting om jag tar 2 gafflar och slår ihop dom på min tunga. Men jädrar i min lilla låda om jag sätter in dom mot tanden 😳

Jaja, jag förväntar mig att ni som vet kommer att tala om det för mig. Och får jag inget svar, så är det ingen som vet, enkelt va 😁

Hoppas på en lugn och stressfri onsdag, för er alla!

Är inte helt väck, men på god väg 😆

Av , , Bli först att kommentera 14

Fick en läkartid på fredag, för min rygg. Att förklara för nån annan, hur man upplever smärta, är inte det enklaste. Jag sa att ibland känns det som ett invändigt köttsår, och andra gånger, som om det hänger en katt på ryggen.


Hm, hur många kan relatera till en katt som hänger med sina klor i någons rygg Förmodligen inte så många, inte jag heller, faktiskt, men jag föreställde mig känslan. Hahaa, nej, det är jättesvårt. Jag underströk dock, att jag inte sitter och grinar, utan jag är mer osäker på, om jag klarar av mitt jobb, som läget ser ut, just idag.
Nåja, nu ska ju nån kika på det, i alla fall så får jag väl ett utlåtande, hoppas jag.

Tog Winstone på en kvällsvandring, innan mörkret hade lagt sig på riktigt. Han tittar på mig, högst motsträvigt då vi är ute och jag kallar på honom. Det är precis som om han tror att jag ropar på honom för att det kommer nån. Så man får vara snabb på avtryckaren.


Vi gick industrivägen ner och sedan Västerslätt, utmed Tvärån. Och apropå Tvärån, så läste jag en insändare i vk igår, bra skrivet, tycker jag. Och ni som inte läst eller sett insändaren, kan få läsa här.


Satsade 110 kronor igår, på V86, ser inte på loppen, så där helhjärtat. Men vet, att på dom 3 bongar jag har, har alla satt 5an som spik.
Åke kommer in, han frågar om jag spelat, jajjemen. Jag hör att hästarna kommer in på upploppet, jag kikar upp på teven och ser ju att femman går om hela högen och jag säger…jamen se där, femman vann i alla fall.


Fast nää, Maria, läs jag, vänder på allt utifrån och in (inte inifrån och ut). Det var precis tvärtom, alla sprang om femman och den kom sist.

Jag kanske bör tillägga, att det inte var på själva live loppet, jag såg fel, utan rutan därnere, där dom visar tecknade siffror i en ruta, som jag såg galet. Jag är inte helt väck i skallen…än 😆

Faktum är, att detta är inte första gången det händer, då jag ser på V75, eller V86. Var tvungen att fråga Åke, efteråt, om dom verkligen visar loppen åt rätt håll. Är det för att jag skulle vilja att dom sprang medsols och inte tvärtom, som jag tänker fel..

Men nu fattar jag varför jag som barn, förundrades över månen, pekade på den och sa…tänk, där bor vi. *SUCK*

Livet som tvåhänt med aningens dragning till höger…ibland. Tur att jag vet att höger är handen där tummen pekar åt vänster…eller 🧐😜

 

Ha en fin torsdag, allihop!

Uttråkad och fängslad

Av , , 2 kommentarer 14

För någon vecka sedan, satt jag hos mamma och samtalet föll in på gungstolar. Dom hade en gungstol hemma då hon var barn och bodde i Malå/Jockmock. Hon berättade om ett specifikt minne.

Hennes syskon var borta, förmodligen i skolan och av nån anledning var hon hemma. Antingen sjuk eller så kanske hon inte börjat gå i skolan än. Hon tyckte det var långtråkigt, och la sig i gungstolen med ansiktet mot ryggstödet. Och då fick hon känslan av att hon var i ett fängelse.

Visst är minnen knepiga ibland? Varför kommer man ihåg en sån sak, är det för att det är förknippat med en känsla? Nå, det roliga var att dagen efter jag varit där, så kom denna bild upp som minne på fejjan. Och jag skrattade för mig själv. Undrar om Eloise också var uttråkad.


Och ännu roligare, dagen efter ramlade även denna in, som ett minne som Tina taggat mig i.

Hahaa… mycket stolar och ansikten vända mot ryggstöden.

Nu händer det äntligen saker på Västerslätt. På fredag öppnar nämligen Rökstugan BBQ, och dom hittar ni på Industrivägen 10. Klicka på bilden för att komma till deras hemsida.


Hoppas det går såpass bra för dom att detta kan utvecklas till nåt mer än en lunchrestaurang. Jag vet ju att det finns många med mig som hade önskat att det funnits en lokal restaurang med tillhörande pub. Ett ställe att träffas på som ligger på gångavstånd. Detta kan ju definitivt vara en början på nåt sånt. Håller mina tummar för det.

Önskar er alla en bra dag!

Det kommer ALLTID bättre dagar!

Av , , 2 kommentarer 11

Så blev det aprilväder, först höll man på koka i solen, där jag satt igår, tittade jag framåt på detta.


Sedan slängde jag ett getöga bakåt, på detta.


Ulla kommenterade på FB att det gällde att vara positiv, och jag svarade… japp, man ska alltid titta framåt och om det ser svart ut, kom ihåg, bättre tider kommer alltid, oavsett. Ibland kommer dom dock senare än förväntat, men dom kommer…😊

Orosmoln, tråkigheter,sorger och besvär, slipper nog ingen, men det är sällan nåt som är beständigt. Då är det bättre att trösta sig själv och andra, att det kommer att vända, på ett eller annat sätt. Det gäller bara att vänta ut det som känns jäkligt.

Såg en hund bland molnen, mest ansiktet då.


Plötsligt hade den fått ben, och ställde sig upp och skällde.


Jo, sen brakade det loss efter ett tag, och vi gick in i stugan, för vårt altantak håller inte undan då det blåser samtidigt som det regnar. Blixtar och dunder, men fick ingen blixt på bild. Här en filmsnutt på nedfallet. Ses bäst med volymen på.

Det torkade ändå upp efter ett tag och Åke tog på sig röjsågen och kapade lite i dungen och jag tog gräsmattan ett varv. Och det får man väl säga var lite positivt då, för nu slipper vi ju klippa och röja idag 😁

Vi ska åka in en sväng till Malå, så vi får handla lite mer planerat. Sist, blev det som så hastigt och lustigt och inte så genomtänkt. Idag har vi då inte 41grader i bussen.

Apropå att se saker i moln och annat, så såg jag en katt, då vi åt middag hos Siverts, den stirrade på mig från altangolvet…stackaren.

Hoppas på en fin fredag för er alla och om ni inte vill blöt, håll er inomhus. Jag gissar att vi klarar oss från större skyfall, häruppe, men man ska ju aldrig säga aldrig.

Svart, svart och svart, vilket mörker 🌚

Av , , Bli först att kommentera 14

Det var någon, i nån av alla grupper jag är med i på fejjan, som berättande att han sett lite fel. Killen kom ut från badrummet, nyduschad och såg sin svarta katt, sitta därute på altanen och ville komma in.

Han gick och öppnade altandörren och frågade då om kisse ville komma in. Katten såg tämligen förnärmad ut och rörde inte en fena. Nähänä, strunta i det då, sa killen och stängde dörren.

Han fortsatte göra sig klar, på med kläder och sist av allt, glasögonen. Sen gick han och kollade om katten fortfarande satt kvar vid dörren, och guess what… Den gjorde det, det var nämligen ingen katt, utan en svart vattenkanna som stod därute vid dörren. Hahaaa….

Där kunde jag ha läst detta, skrattat och gått vidare med mitt. Men så var jag och Winstone ute och gick, dagen efter detta inlägg. Vi rundade lekparken härnere och jag hade Winstone några meter ifrån mig. Så fick jag plötsligt syn på en stor, svart katt, som låg längre bort och hukade sig.

Jag saktade ner stegen och tittade både en och två gånger. Detta måste ju vara en raskatt av nåt slag, så mycket päls som den hade och storleken.

Trodde jag skulle få en bättre bild av den, men den låg blickstilla. Jag blev orolig att den skulle attackera om den tyckte att Winstone kom för nära, så jag kallade in honom och vi gick med raska steg, vidare.

Igår hade jag glasögonen på mig då vi gick. Och hör och häpna, katten var kvar i lekparken. Men detta var inte heller nån katt, haha, utan en svart hink. Jisses, jag behöver verkligen glasögonen om jag ska se nåt på håll.

Igår blev det att jobba utomhus. Jag klippte gräsmattan, rensade ogräs, drog långgräs med bara händerna, krattade barr till förbannelse. Den största tallen vi har på gården, måste ha gått in i höst mode, och fick en jädrans massa döda barr som blåste ner. Fick ihop 5 säckar, och då har jag kvar 2 stycken högar som jag inte hade säckar till. Varav en befinner sig på vår grannes tomt…jo det blåser ner där också.

Gjorde ett nytt myggnät till takluckan i bussen, inte så lätt som det kan låta. Det ska ju sitta fast också. Har sprutmålat handtag till några luckor, vi fick upp den nya krok anordningen för ytterkläder, och paraplystället är åter på plats. Bilder kommer sedan.

Nu funderar jag på att göra ett hänghörn till Sally, på sovloftet. Mjuka filtar och en drös med kuddar, kanske. Det här loftet är rätt stort ändå. Har en bredd på 140cm. Men det används inte längre, då Nicco har slutat åka med oss. Fast vem vet, in the future, vid tävling, kan det vara gott att finna en extra sovplats, så den ska då inte tas bort.

Den här bilden dök upp som 1 års minne idag. Om 5 dagar sitter vi i stugan igen och jag hoppas på ett superbra väder, detta år också. Önskar er alla en fin söndag!

Huggtänder i marsipan och svart/lila prickiga vingar eller…🧛‍♂️

Theresé, Anders och Sally, har sitt hus, placerat i ett litet Zoo. Djurlivet är bokstavligt talat inpå knutarna. I förrgår skickade hon en liten film på en ekorre, som studsade runt och till slut bestämde sig för studsmattehäng.

Den dök upp igen, igår, ser ut att be om lite nötter.


Så skrev hon och jag citerar: ”Har varit djurpark här idag… fem svanar, en katt, en trana, en ekorre, nötskrika, ett gäng svalor för första gången i år och en drös änder.”

Hon ringde igår och vi pratade på, så plötsligt får hon syn på en nalta eljest pippi. Ingen som kändes som om den var i sitt rätta habitat. Hon skulle se om hon kunde kolla närmare på vad det kunde vara. Hon skrev sedan att det förmodligen var en nymfparakit. Och ja, då är den nog på rymmen från sitt hem, i guess.

Lillsyrran Emma Hällsten, projekterar på en ny tavla. Ska bli kul att se det färdiga resultat. Tycker dom blir superfina.


Idag ska Åke få sin första vaccinspruta, får se ikväll då, om det vuxit ut huggtänder i marsipan, och svart/lila prickiga vingar på ryggen. Jojo, man vet ju aldrig. Det finns ju dom som på riktigt tror, att alla som vaccineras, förlorar sina själar och kommer att bli styrda genom 5G masterna.

Mer korrekt är väl att det finns dom som kan få biverkningar, men övervägande delen av befolkningen, kommer inte att känna av den alls. Jag lägger ingen värdering i hur ni resonerar, jag kan förstå att några är oroliga, andra vägrar och väldigt många väljer att tro att den fakta dom sett, nånstans i nåt flöde i världen, är den enda rätta.

Medan jag undrar hur det kan komma sig att dom VET, att den faktan är den rätta och inte den som kommer från dom som jobbar runt Corona och dess vaccin, dagligen dags.


Nåja, mina vänner, här kommer vi då att ta sprutan. Och tänka att vi gör det för en god sak, för alla dom som kanske inte kan, ta den, av olika orsaker. Det är min tur imorgon…🧛‍♂️🧟‍♀️

Avslutar med bild jag knäppte igår kväll och önskar er alla en underbar onsdag!

Snor den, rakt av…

Av , , Bli först att kommentera 18

Snor syrrans bild, rakt av från fejjan. Här har hon ( Emma Hällsten), målat några katter.


Benny, 17 år, är kanske inte modell för alla, men ska jag gissa vilt, att det är han som står framför sig själv 🙂

Jag hittade en bild nere i källaren igår. På lilla Enya, tror att detta var en av dom första bilderna på henne, hemma hos oss.

Och i samma låda, fanns bilden på Kisen. Niccos första katt. Som hon trodde, att pappa Åke, döpt till Fisen. Men det var bara ett hör fel, hahaa… Bilden där han ligger å fönsterbrädan, har Theresé tagit. Och den andra, gissar jag på, att Nicco tog.


Jag har i några år försökt hitta hands free som jag kan använda. Men mina öron är inte som alla andras. Det går inte…dom spottar ut det man stoppar in, och det gör ont och känns otrevligt.

Men nu, finally, har jag hittat nåt som känns bra. Nämligen dessa, som ligger mot tinningen.


Kan inte påstå att jag trodde att dom skulle funka, men det hörs jättebra, och nu har jag använt dom lite sporadiskt och än, har ingen klagat på ljudet. Snopet, för det sitter ju ingen mick framför munnen.

Det enda jag kan klanka ner på, är själva utformningen på det som ska sitta bak på huvudet. Den svängen, är lite för stor, eller….hm, så kan ju mitt huvud vara för litet. Hahaa…


Och ok, det köper jag. Jag vet nämligen, att bara för att det är litet, innebär inte att innehållet kan vara enormt stort. Kolla bara utvecklingen på datorerna. Jodå!

Ha en mycket trevlig fredag, allihop!

Ovärd grej, men nostalgisk på sitt sätt

Av , , 2 kommentarer 14

Nu borde det vara legitimt att börja säga, dan före dan före dan före dopparedan Och jag tänker att det är städat, framplockat, kaos, undanplockat, najs, och återigen kaos. Var och varannan dag.

Nicco frågade om jag skulle gå igenom en påse uppifrån lägenheten. Jodå, först hade jag tänkt strunta i det, men så gjorde jag det, i alla fall. Why not, då är det ju det mindre, den dagen man ska röja igen.

Problemet är att jag har svårt att säga vad som ska vara kvar, av nostalgiska skäl, vad man kanske kommer att använda och VART TUSAN man ska förvara det, samt, komma ihåg att man har det, den dagen man önskat att det funnits just den grejen 🤭

Jag tyckte den här ovärda saken, pengamässigt sett, var nostalgi.

Tyvärr, så här långt, fanns det bara denna. Men det kan poppa upp fler 😁

Lock till kaffeburkar finns att tillgå.

Synd att det inte var Gevalia lock, dom där större. För nån sån burk tror jag ska finnas däruppe. Då hade jag lätt kunnat återinföra den typen av kaffe förvaring.

Rivjärnsmackapärer

Samt en grej jag inte listat ut vad man ska ha den till. Vet dock att den är ett hjälpmedel för dom som har problem med händer eller fingrar. Nån av er, kanske vet Taggarna åker in då man trycker på dom, men man kan inte trycka ner den över en flaska för att skruva upp korken. Jag trodde själv, att det kanske hade varit nåt sånt.

Lökhackare och kaksprits…med vev 😮

Kakformar, struvjärnsform och flottyrslev

Mitt i all detta, så bakade jag en saffranskaka med äpplen. Använde inget vetemjöl, utan bananmjöl, kokosmjöl och mandelmjöl, funkade suveränt bra. Och dessutom kokade jag knäck, nästan den klassiska varianten, men jag bytte ut mandeln mot hasselnötter. Det fick bli vårt adventsfika.

Ser ni katten i teverutan, som kikar ner på Winstone, haha, det såg jag inte förrän jag skulle sortera vilken bild jag skulle spara.

För 3 dagar sedan var det ändå lite vinter

Men nu är det jämngrått och blött igen. Det bästa med det, är att man i alla fall har fäste under skorna. Men tråkigt för alla som är i behov av ljus för deras mående. Och kanske ännu mer beroende idag, med tanke på att vi inte ska socialisera oss med så mycket folk. Utan hålla oss på vår kant.

Den där utlovade solen, kom då aldrig fram här i helgen, men Tina i Torrevieja lägger ut bilder från deras lilla stad och jag lovar, solen har inte ramlat ner. Den finns, men lite längre söderut än här. Tjuvlånar 2 bilder, tagna av Tina Andersson Florin.

Hoppas på en fin måndag, för er alla!

Satte klorna i kulpåsen 😲

Av , , Bli först att kommentera 14

Apropå julhälsningen där Åke fanns med, som jag la ut igår. Så blev det lite småroligt, då jag skulle förklara för Nicco, att han var med i denna hälsning. Jag beskrev den och sa: Ja, alltså, hjultomte med H.

Tystnad, sedan…vadå tomte med H? Ehh…ja, hjultomte, med h i början. Då började hon skratta och sa att hon såg ordet bara ordet tomte, och undrade vart f-n h:et skulle in, typ, tomteh. Annan möjlig stavning, Thomte. Haha…

Så här avslutades foto sessionen jag hade med Winstone igår morse, då han ville ha betalt för jobbet

 

När jag nu ändå är inne på tomtar, och djur, så kan man glida över till julkulor, och kulor, finns i olika varianter. Så läste jag en kommentar på fejjan igår, och där handlade det om julkulor och katter. Det ena leder alltid in på nåt annat.

Så nu, apropå tomtar, katter och kulor 😁

En god vän till oss, vars karl på den tiden, alltid klev upp ur sängen på morgonen, och vandrade runt i huset spritt språngande naken. Kommer in i köket, ställer sig bredbent i dörröppningen för att sträcka ut sig ordentligt och gäspade.

Och katten tycker då att det är läge att leka med kulorna som hänger och dinglar. Varpå den tar sats och sätter klorna i kulpåsen så karln (vill inte nämna några namn) ser katten komma upp mellan benen som om den svängde sig i en lian. 🤣Han överlevde, ja katten med, för den delen, för det var karln som berättade det för oss då vi var där och hälsade på…jisses 😬

Nicco kom förbi igår, inte som Lucia, men man ser onekligen vissa likheter mellan henne och frihetsgudinnan, eller vad.

 Vi,  jag och Åke, fick en julklapp av henne. Tungt, så förbenat, trodde att hon lagt en stor sten i påsen. men det var det här.

Ett tyngdtäcke filt, på 6 kilo. Jag la den över Åke som så påpassligt låg soffan, och han somnade efter 5 minuter, eller så gav han upp försöken att ta sig upp.

Jag har inte testat att sova med nåt sånt, jag tror att jag skulle bli nojig, jag vill j knappt ha täcke på mig i vanliga fall. Im a free spirit, inget ska hålla mig nere
Men jag kan ju ändra mig, och jag kan ju att den på mig då jag bara softar. Fast jag tror att Åke kommer att nyttja den mer än jag. Snygg var den då i alla fall, och kan användas som sängöverkast.


Jag och Winstone stötte på patrull, på vår morgonprommis längst björkallén, jämte Inudstrivägen.


Och sen ramlade jag över den här.


Såg den på håll och trodde att dom ställt ut en STOR fågelmatare, haha…men det var en frisbee korg.

Lillasyster Emma håller på med ännu en tavla i hennes lilla serie som jag visat er tidigare. Den här tavlan är inte klar än, men jag ger en hint, jättefin, tycker jag.


Och med den avrundar jag dagens inlägg och önskar er alla en fin måndag!

Spöken 👻 eller…

Av , , Bli först att kommentera 12

Tog en sovmorgon idag, eller ska man säga tog 🤔  Hm, nä, jag fick en sovmorgon. Det är inte alla gånger jag kan somna om, då jag vaknar. Och jag vaknade 5.45 av ett metallprassel rätt i örat.

Det var som vanligt, nada, utan måste ha kommit från nån dröm. Eller…tadaa, spöke 👻 Det är inte första gången jag vaknar av metalliska ljud som jag inte kan förklara. Nå, det gjorde ingenting. Jag somnade om igen.

Kommer osökt ihåg våra katter, och kanske speciellt Enya, som hade dille på att slicka på plastkaschar.


Nu låg väl inte dom, kasharna och drällde i lägenheten eller huset, men det kunde finnas nån i bussen.

Så vaknar man mitt i natten av ett jäkla prassel och man fattar absolut inte, vart det kommer ifrån. Man måste kliva upp och leta, så hittar man Enya under sängen, där det ligger en kasch med saker vi ska ta upp till stugan. Och hon slickar förtvivlat på den. Jisses 😳

Apropå katter, som jag saknar ibland, så fick jag två bilder av en tok katta som en gammal kompis till mig, äger. Dom bor utanför Burträsk och här fångade Annelie Wallmark, katten ”in action”


Hahaa…ja, den ser kanske inte så vild ut, just här, mer knasig, kanske 🤣🙃

Finns mycket roliga saker, filmer, foton som handlar om djur. Älskar ju dessa vovvar:

Och kolla in den här lilla elefanten:

Nåja, vi har vår Winstone, och han räcker till.


Vi har varit ut på prommis, ser ganska fint ut, efter snöfallet. Det här tog jag igår:


Jämför med den här bilden, tagen på samma ställe och det är förstås Tvärån, som rinner här:


Aningens smalare va?

Och snön ligger kvar, idag med. Blev julkänsla i ett nedfall. Undrar dock om snön ligger kvar, jag gissar ju nej, men jag kan ha fel.


Hoppas ni får en fin fredag, allihop!