Etikett: tak över huvudet

Det tjoppar hela tiden, tjopp tjopp så var det gjort!

Tjopp så var det gjort! Tatueringen alltså 😀 Nicco följde med, inte bara som moraliskt, stöd utan även som fotograf. Detta ska in i en Lystra tidning…förstås, bra reklam 😀

Här kommer lite bilder från det, kan ju nämna att 213 är mitt anställningsnummer, siffrorna får komma igen, eftersom det står 4480 under Linus, vilket är mitt startnummer 😀

thumbnail_Lystra tatuering 001 thumbnail_Lystra tatuering 006 thumbnail_Lystra tatuering 008 thumbnail_Lystra tatuering 017 thumbnail_Lystra tatuering 019 thumbnail_Lystra tatuering 052 thumbnail_Lystra tatuering 054Sen hade jag tur, Camaron ska ju få dekaler, och firman som var tillfrågad visste först ingenting, sen kom det följdfrågor, för att jag slutligen fick veta att dom hade ingen tid förrän om 2 veckor. Jojo!

Så jag svängde förbi Eco Reklam & Repro, som ägs och drivs av Wille, killen som gjorde vår Linus på linjen.

35928795_10156380424736585_7370120238773305344_nJag frågade om det var nåt han pysslade med. Nu hade jag tur…Wille gör det inte men han hade besök, en annan kille som stod därinne och som gick ut då jag kom. Han sysslar med sånt.

Wille for ut genom dörren och stoppade honom så vi fick snacka ihop oss, han kommer hem till oss på måndag och sätter dekalerna, tjopp tjopp så var även det avklarat 😀

ny Modern logonMidsommaraftonen ser lite grå och våt ut, tycker jag. Så jag är glad att vi har tak över huvudet. Nicco drog till Malå igår, och dom som är där, kan faktiskt klara sig från regnet, hoppas det. Det är ju ännu tråkigare om man är i stugan och måste sitta inne.

Jag tog ut en semesterdag idag, så vi kan chilla, jag, Åke och djuren. Känns helt ok med inga måsten. Så nu avrundar jag med att önska er alla en mycket trevlig och glad midsommar!
35971095_10156380422886585_3696021758541824000_n

Till min stora fasa, hade…

Av , , 3 kommentarer 12

Det blev tvärspännande igår, jag skulle iväg och hälsa på Helena, startade Jeepen, för att få upp lite värme på rutan, i samma veva ringer det, jag ska skicka ett sms och kommer på att jag glömt glasögonen inne, så jag slår igen dörren på bilen och springer in. Kommer ut igen efter en halvminut och till min fasa, har Jeepen bestämt sig för att låsa dörrarna.

Man får lite lätt panik, då något sånt där oförhappandes inträffar, och givetvis hinner det passerar ett x antal hur, vad och varför i mitt huvud, medan jag rycker i dörren, går till nästa och rycker och trycker, tar den tredje, samma sak…låst, men så, den sista dörren, på passagerare sidan, den är öppen, PUH!!!

Ni vet, det är ju aldrig bara ett, på ett järnspett. Jag har nämligen bägge nycklarna till bilen på samma knippa, eftersom den ena nyckeln funkar bland, och den andra, på andra dagar (fråga mig inte varför). Men hädanefter, kommer en nyckel ligga i ena fickan, och en andra i nästa ficka…sådeså!

Vi åt kalv entrecote till middag igår, och jag tänkte nämna bearnaisesåsen, och att jag egentligen, föredrar den gamla vanliga, Blåband såsen som man vispar ihop, framför den kalla som finns i en mängd olika skepnader. Men jag säger inget…

Fast då tar Åke upp det, en minut in i middagsätandet, och vi hamnar i ett ”bearnaise memory lane”.

När kom den där kalla såsen egentligen? Ja jag vet då när vi åt den första gången, det var innan jag tog dragracing licensen, så gissningsvis 11-12 år sedan, och vi hade hakat på Brälla till hösttävlingen i Piteå. På kvällen dukades det upp en massa bord mitt i depån, det skulle bli surströmming, fast inte för oss, jag hade med mig en köttbit och dagen till ära, hade jag då införskaffat en sån där kall sås. Nu skulle den testas.

Jag kommer ihåg att vi rynkade lite på näsan, men jaja, den gick an, och under bussresor och utflykter passar den ju alldeles ypperligt, då man oftast, såna gånger, vill slippa så mycket disk som möjligt. Sen har vi väl fastnat i det där beaträsket med kall sås, knepigt..då man ändå föredrar någonting annat.

På restaurangen inne på Lycksele djurpark blev vi serverade en sur bea, och på Åkes farbror Bertils storkalas, bjöd han på en egenhändigt ihop vispad bea, jättegod, men så undrar jag, varför sparar hjärnan på sånt där, va, vem bryr sig om vart och när man åt en beasås??? 😀

Julafton, och rutan är blöt, Åke säger att det snöar, ja, fast det liknar ändå mest regn. Vi har det i alla fall bra, tak över huvudet, ström i ledningarna, kaffe i kopparna, risgrynsgröt i kylskåpet, samt andra godbitar som kommer att komma fram under dagen. Och med det, så önskar jag er alla en mycket God Jul i alla bemärkelser. Winstone hälsar, han med, han gillar ju renar…men med viss modifikation 😀

IMG_2793 13835808_10153620687765863_192993931_o.pngJohan Fredriksson knäppte bilden då The Warrior drar iväg efter renen.

Otack, världens lön!

Av , , 6 kommentarer 9

Nu vet vi…vart det nya ljudet i Jeepen kom ifrån, mm…och jag är så glad att det finns ett uttryck som man kan använda en sån här gång, ni vet, Otack, är världens lön!!!

Tycker att jag varit snäll och skötsam, donat och brytt mig om andra, pratat med en vän, så vi två ska köpa varsitt par tygskor på skopunkten och ge bort det tredje paret till en som behöver dom, sen handlade jag på Kvantum igår…kommer genom kassan och får syn på det där kylskåpet som står där, där man kan ställa in matvaror man betalat för så gå det till dom hemlösa, jag känner mig givmild och lägger in 2 paket bacon, klappar mig själv på axeln och åker hem.

Sen läser jag utskicket från Djurmagazinet, som medlem får man köpa ett allergifoder, mycket billigare än ordinarie pris och jag vet ju av ett djur, som verkligen behöver det där, så jag tar bilen och åker ut på min mission, att införskaffa det där fodret.

Kommer till Mariedal, då lyser plötsligt en röd lampa med texten: Check Gages, jag slänger ett getöga på alla mätare på instrumentbrädan och ser att den inte laddar överhuvudtaget. Ringer upp Åke som säger: Stäng inte av bilen, åk direkt hem. Jag passerar, precis då, infarten till Djurmagazinet, surt kan jag säga, och vänder tillbaka hemåt.

Åke öppnar huven och det är blött överallt. Stänger av bilen…startar den igen och det rinner vatten under…mm, det var den vattenpumpen det. Och jag undrar i mitt stilla sinne NÄR, man någon gång ska få tillbaka det där extra man väntar på. Ni vet, gör för andra vad du själv vill att andra ska göra för dig. Allt gott du gör kommer du att få tillbaka, även om det kanske inte blir från just den personen du gjort det för…blablabla…

Åke kör bilen till Brälla som ska fixa den idag, vi käkar middag och tar Mazdan till djuraffären och slutför mitt uppdrag, vidare ut till Stilservice och köper ny vattenpump och sedan hem och tar det lugnt.

Ja, vem vet, ena dagen kanske det händer, det där extra, eller så blir vi belönade varje dag ändå, utan att vi tänker på det. Vi har tak över huvudet, mat på bordet, ett arbete att gå till och vänner runt omkring oss, faktiskt inte alla förunnat, och man behöver väl inte begära mer än så…om man tänker efter 🙂

Önskar er alla en toppen dag!

Foto1444

Maria Lundmark Hällsten