Etikett: toalett

Det borde vissla då han pinkar…

Av , , 2 kommentarer 4

 

Jag undrar över en sak… det här med hanhundar, och varför dom ska måsta skvätta överallt, varför? Jag kan förstå att det handlar om ett revirtänkande, men det är ju sällan dom lever i flock, idag, utan vanligast är väl att dom är ensam.
Har dom då ensam tänkt muta in områden som är större än Umeå om man jämför med våra tomter vi äger och har, och sedan försöka upprätthålla sin makt över dessa revir? Det är ju omöjligt, med tanke på alla hundar som finns idag och som rör sig i samma områden, dom får ju förbaske mig inte göra annat än att skvätta.
Min chef har nämligen en hund, och ja, det är en hane. Hon fick den som valp ifjol, och från början verkar det ju inte som om detta med revir och småskvättande finns i deras beteenden, men sedan… då dom lärt sig att lyfta på benet.
Jisses, ibland tycker jag att det ska vara så tomt i urinblåsan så det skulle vissla då han försökte sig på en märkning. Och varenda liten planta i skogen som är högre än hans bakben, ska besprutas, och det är inte bara 2-3 stycken, det är en djungel därute.
Och varför gör inte honorna på samma sätt? När det gäller katter så är honorna mer revirtänkande än hanarna. Men ändå är det hanarna som skvätter. Och varför en hona kan vara mer aggressiv är just därför att det är ju hon som får ungarna.
Sen tänkte jag på detta med att det ligger i generna, för ingen har lärt denna hund att pinka så där. Men är inte det samma sak som med vissa saker man ärver, att i efterhand kan detta försvinna eftersom dom egentligen inte har någon användning av det? En vildhare eller vildkanin äter ju inte potatisblasten eftersom den är giftig, men en tamkanin, kan göra det, för dom vet inte bättre.
Nå, det är ju tur att detta inte gäller vi människor, vilken syn om killar/män sprang in på varenda toa i stan, varenda dag dom var ute bara för att märka upp sitt revir 🙂 Jodå, jag vet, dom skulle förmodligen inte använda sig av toaletterna utan pinka där det behagades, usch då ba`. Och med detta pinkinlägg lämnar jag er och önskar er alla en fin måndag!

Kravallstaket kan behövas

Av , , 2 kommentarer 8

 

Mina föräldrar var på ett årsmöte med HSB och där hade dom bjudit in Umeva för information om vattnet. Dom fick frågan om dom visste ur mycket vi betalar för vattnet i kranen, min pappa gissade på 4 öre/liter, och det var nästan rätt, 3 öre kostar det… nu i alla fall, sen kommer det ju att höjas, om jag förstått det rätt.
Nå, tänk er då hur stora förtjänster dom gör sig, dom som säljer vatten på flaskor i olika storlekar och smak, det är otroligt. Vilken smart affärsidé dom kommit på.
Mer förunderligt kan jag tycka, är att någon ska få göra sig en förtjänst på det som finns i vår natur. Vatten, ok i kran och toalett, det kostar ju någonting att rengöra och distribuera, men mineralvatten som dom påstår kommer från olika kallkällor, hm… Och detta gäller ju även dessa företag som tar hit bärplockare för att dom ska plocka bären och säljas till dom som gör sig en rejäl slant på bären som växer vilt. Jag förstår det inte riktigt, men det är ju så det är, man kan ju alltid få undra i alla fall.
Någonting bra, kom då från att jag fick ett pris på vattnet, nu snålar jag mer, för jag kan inte låta bli att försöka räkna i huvudet då kranen är på, hur många ören just det vattnet kommer att kosta oss 🙂
Idag ska blåbärsbuskarna få komma i jorden, det har varit så mycket annat i vägen. Men dom klarar sig ju fint i krukan, någon dag extra, men nu så.
Ja, jag kanske skulle kunna sälja lite vatten härute i sommar… om jag häller upp vatten i tillbringare och låter dom stå väldigt nära buskarna så kan jag ju också säga att det är vatten, med en hint av blåbär, eller hur 🙂
Eller så kanske vi måste bygga kravallstaket runt buskarna, vem vet, det kan ju komma en bärplockare och tro att det är fritt fram, här också.
Näpp, nu ska jag göra nåt nyttigt… eller…. Nja, vi får se. Önskar er en fin lördag!
 

 

 

Varsch jer du?

Av , , 2 kommentarer 8

 

När man pratar om tiderna som var förr så förs man automatiskt back to memory lane, vet inte riktigt hur man säger det på svenska, minnenas väg/gata, nå. Saker poppar upp, dofter, händelser, kompisar man hade och vad man gjorde.
Annica och hennes familj, som jag skrev om igår, hade ju en sommarstuga en bit utanför stan. Där var dom ju varje sommar, precis som vi alltid var uppe i Malå. Vi ringde ofta till varandra men det var inte alltid så tvärenkelt.
Vi hade en telefon, i storstugan, det hus där ingen vistas i på sommaren, förutom då det ska duschas eller gås på toaletten. Så ringde man dit var man tvungen att hitta av då någon var därinne. Sedan skulle denne någon lokalisera vart den andra människan var, som hade telefon. Och det var inte alltid heller, så himla lätt. Det finns stora ytor att vara på och det kommer ni väl också ihåg, det var inte speciellt billigt att ringa. Man fick inte prata hur länge som helst.
När man sedan skulle ha tag på Annica, så hade inte heller dom någon telefon i deras stuga, utan man fick ringa till hennes farfar, som hade huset en hundra meter därifrån, tvärs över potatislandet. Sedan fick man hoppas att han iddes gå och hämta henne, eller så fick man ringa upp, senare.
En gång då jag ringde dit och han svarade, så hörde han inte riktigt vad jag sa: Jer e a Annica? Frågade han och jag kunde nästan se framför mig hur han lutade sig fram och plirade med ögonen. Nejnej, sa jag, det är Maria, är Annica där? Sedan följde en kort stunds tystnad så sa han: Varsch jer du? Ja, jag är i Malå, svarade jag. VAA, Jer du i Malå???
Ja, då begrep jag att han fortfarande trodde att han pratade med Annica så jag höjde volymen och förklarade igen att jag inte var Annica, utan Maria, aha sa han, men det gör ingenting, jag kan prata med dig i alla fall (*suck* kan ni ju tänka er att en 12 åring tänkte). Hahaa…
Idag jobbar jag 14-21, det vill säga ett lättare arbetspass men lite tråkigare tider. Man kommer hem lagom för att höra vad familjen gjort och sedan får man gå i säng. Men å andra sidan, jag har ju sovmorgon och lite tid innan jag ska iväg och det är också skönt. Jag hoppas och önskar er alla en fin torsdag, och hallå, ta det försiktigt på vägarna, vid sladd, frikoppla och styr i vägens riktning!

Tema string

 

Snart har det gått ett år sedan, Åke kvaddade Camaron, jaja, kvaddade och kvaddade, bilen misshandlades lite lätt. Men vi har fortfarande inte hört ett ljud därifrån, konstigt. Inga böter, ingen faktura som dykt upp…tänk vad kul om det har ramlat mellan stolarna någonstans 🙂 men tillåt mig tvivla. Lika säkert som ett brev på posten, kommer detta att dimpa ner då man minst anar det, och då man som mest, behöver dom pengar man har.
 
Janne tyckte att dom kunde införa ett litet rabattsystem, även här. Ni vet, gör tre förseelser, betala för två, typ. Så då har ju Åke en innestående som det ser ut just nu, med tanke på hans lilla fortkörning med lastbilen. Men det är nog ett önsketänkande, det med.
 
Vi hade en hel dag i huset igår och kom hem strax efter åtta. Jag ser bara stringhyllor och glas framför ögonen då jag blundar, kanske inte så konstigt då det finns några stycken av dom. Åke hade hittat en mindre stringhylla, alltså själva sidorna, det svarta järnet, var en 30cm kortare än på en ”normal” hylla, den fick komma sig upp inne på vår toalett, där passade den som en smäck.
 
Sedan ska vi ha varsin stringhylla på sidorna av sängarna, en stringhylla i tv rummet och en ska sitta därupppe, i hallen, tillsammans med telefon bänken, som även den påminner om temat string. Vi har också en gammal skåp, med grammofon spelare och radio inuti, den ska rensas och sedan ska det få bli vår dataskåp istället. Så det enda man behöver se är skärmen som ska stå ovanpå, det kommer att bli hur bra som helst.
 
Nu ska jag iväg och jobba om 40 minuter, efter arbetspasset ska jag in på Ohlssons och se om jag kan hitta nåt lämpligt tyg till gardinerna som ska sitta i köket, och till hallen ska det även upp en stump. Önskar er en fin måndag!
 

ljus eller hus, psalmbok eller handduk?

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Läste återigen en inskickad, sann historia i Hemmets Journal, där det handlade om två kära vänner som samtalade i telefonen. Dom var båda två strax över 80 år och brukade talas vid på telefonen med jämna mellanrum.
 
Den ena vännen sa då att nu var det minsann dags, nu skulle hon köpa hus. Nämen, hallå, tyckte den andra vännen, är du inte lite väl gammal för det, det är ju jätte mycket att göra och rätt så tungt. Tänk på att du är över 80 år.
 
Då fnös väninnan och sa, vadå, det är väl ingen sak…och röda ska dom vara.
 
Den andra vännen övervägde nu på allvar, att hon skulle måsta ringa upp väninnans släktingar och tala om att det hade brunnit och att dom skulle behöva ta ett snack med väninnan innan hon gjorde något dumt. Nu uppfattade hon dessutom att hon inte bara tänkt köpa ett hus utan flera. -Säger du att du ska köpa flera gårdar, frågade hon??? Vadå gårdar, jag ska väl inte köpa några hus…jag ska stöpa ljus.
 
Haha…den där var ju riktigt bra, och där ser man hur lätt det kan vara att höra fel och missuppfatta vad någon säger. Nu har jag ju en tendens att lätt bli distraherad av annat och igår var det en sån kväll…tydligen. Nicco dansar ju street dance på torsdagar och hon pratade om detta, och sa att imorgon är det ingen dans kväll utan då skulle dom göra annat, alla ska ta med en psalmbok. VA??? Sa jag, och kisade med ögonen åt det håll där hon stod, en psalmbok, vad ska ni göra med den? –Åhhh, ingen psalmbok, en handduk, svarade hon…lätt irriterat.
 
Jag var absolut tvärsäker på att jag hört psalmbok, men Åke kunde intyga att hon sagt handduk så det var bara att ge sig 🙂 Vet inte heller om det låter så likt, psalmbok – handduk, nä, jag fattar inte vart jag fick det ifrån.
 
Inte heller vet jag hur jag bar mig åt i måndags då jag dundrade iväg till bilen, på väg till jobbet. Greppade två vantar i förbifarten och begav mig ut, efter en stund då jag ska sätta på mig vantarna upptäcker jag att jag fått med mig två högervantar *suck*. För att slippa sömmen i mitten av handen så vände jag då ena vanten avig, och det funkar ju, fast man kände sig som ett barn som klätt på sig för första gången.
 
Igår så skulle jag och Åke, träffas uppe på k-rauta för inköp av toalett, duschhörna, badrumsskåp etc. Jag tittar ordentligt på vantarna, innan jag tar ett par, samma mönster och färg på sidan så nu blev det ju rätt…trodde jag ja. Återigen, halvvägs till bilen, så upptäcker jag samma fel, två högervantar har jag fått med mig, snacka om det.
 
Idag, trodde arbetarna i huset, att badrumsgolvet skulle kunna läggas in, så nu händer det saker. Jag åkte också en sväng på färg affären igår och tittade ut tapet och färg till köket, så nu är det klart. Vi valde även en bänkskiva som ska vara däruppe i köket, det fanns en som ser ut som en perstorps skiva, och det ville jag ha, för att behålla den gamla känslan.
 
Idag få ni hålla en tumme för mig, ska nämligen besikta stor ”sata cheven” och det kan ju bli kul…eller nåt sånt. Sen börjar jag jobba en halvtimme tidigare för vi ska ha ett litet personalmöte i eftermiddag. Ska även komma på någon lämplig middag till Nicco, Åke kommer att få en typiskt torsdags rätt, ärtsoppa, men det äter inte Nicco (förvånad jag blir då, eller inte). Nå, nåt blir det väl i alla fall, även jag bör ju ha med mig en middag till jobbet. Ni får ha en bra torsdag, det tänker jag ha!

Vart, hur och varför?

Av , , Bli först att kommentera 4

På vägen söderut, ni vet, då vi skulle ner till Järlåsa och en kylarslang börade läcka. Då svängde vi in på en rastplats som ligger söder om Sundsvall och heter Armsjön.

Åke grejade med att fylla på vatten och jag gick runt och kollade runt i omgivningarna. Mot toalettväggen stod denna tavla lutad:

Jag undrade vem stackarn som hade kunnat glömma den där, vände på den och på baksidan stod följande text: Till Annelie på 80 årsdagen från Joel

Hm, ja inte funderade man mindre på hur och vem som lämnat den där. Var det en present som inte föll mottagaren i smaken, hade den ramlat ut från någon släpvagn, har den följt med i ett stöldgods last, ja jag lär väl aldrig få veta, utan får fortsätta fundera över vart den kom ifrån och hur den hamnat på en rastplats intill en toalett.

Maria Lundmark Hällsten