Etikett: Umeå kommun

Frågan kvarstår…???

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 augusti 2016 kl 10:21, Bli först att kommentera

Jag vet att jag skrev om gräsklippning ifjol, men frågan kvarstår, även i år. Varför klipper dom på detta sätt?

Vid ån…nu…ingen människa går dit ner, för det är sankt, blött och ogrejdigt, men det går tydligen fint att klippa där. Fult blir det också, då dom lämnar så där långt gräs, och bara låter det komposteras, på plats. Då hade det varit bättre att låta det vara oklippt.

Och så har vi det här promenadstråket, där det då faktiskt vistas människor, här klipper vi inte. Även om det skulle ge ett sånt mycket bättre intryck av Umeå, ni vet, det passerar ju en hel del bilar här, och det är i stan. Ska man inte hålla efter då?

Apropå gräsklippning, hittade en bild på nätet, med texten bredvid: En av anledningarna till varför kvinnor lever längre än män…kan ligga nåt i det 😀

Och HÄR kan ni hitta fler bilder på varför det är så 😀

Åke kämpade på med balkongen igår, och nu är det som färdigt. Det är en bräda han inte var nöjd med, då han avslutade jobbet för dagen/kvällen. Men visst blir det snyggt med en vit balkong istället för den röd/bruna vi hade:

Och nu är det vår balkong härnere, som är kvar att fixa. Kommer att bli så bra då det är klart. Synd bara att dom inte gjorde den rakt under Niccos balkong, så hade vi haft mer glädje av den. Nu ligger ju den på baksidan och sol har vi bara en timme på kvällen. Men dom hade säkert balkongerna till för att vädra sängkläder och damma mattor på, inte så mycket annat, förr i tiden.

Eloise fann sig ett nytt ställe att chilla på, och snopen såg hon ut, då jag öppnade ytterdörren:

Fast både hon och Enya är lite fega på utelivet och det är väl nog så bra, har dom inte varit utekatter på 11½ år, så är det dumt att dom ska bli det nu. Och vad orolig man skulle vara för all biltrafik, nä, dom får allt stanna inne där dom är van att vara. Det hade varit nalta eljest om vi bott på landet.

Hoppas på en fin måndag, för er alla!

Vi är nog för snälla, många gånger

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 juni 2016 kl 08:33, 2 kommentarer

Vi köper hushållsost, och har gjort så, i många år. Nu har vi upptäckt att vissa av dom där, behagar att falla sönder då man hyvlar dom. Först trodde vi att osthyveln, blivit slö. Har nu testat åtskilliga, och det blir inte bättre.

Så satt vi en kväll vid köksbordet, och retade upp oss på den förbenade osten, filma, sa jag till Nicco, och det gjorde hon, sedan gick hon in på deras FB sida och la ut den med frågan om det verkligen skulle vara så där. Dom tyckte att det skulle reklameras, vilket jag gjorde i förrgår. Fick svar igår och vi ska kompenseras 😀 Det är service!

Sen tänker jag att vi svenskar, är säkert för snälla såna här gånger. Man ids inte, man tror inte, man vill inte vara till besvär, felet kanske är ens eget, och så vidare. Nä, reklamera, om det är fel på det du köper, oftast går det ju att göra via nätet, enkelt och snabbt.

Nåt som inte var enkelt och snabbt, var en ansökan vi skulle göra igår, på jobbet, via Umeå kommun. Sitter och besvarar frågor i en kvart, dessutom bör tilläggas, att det var dom dummaste frågorna ever…kommer till sista sidan, och nej…man ska skriva ut skiten, eller signera med bankid (svårt då det varken finns det ena eller det andra). Går inte ens att spara det ifyllda dokumenten, gahhh…såna gånger är det svårt att behärska sig.

Så, nu är det ogjort, och ska göras om, men nu med utskrivna papper och fylls i för hand.

Såg den här bilden på pinterrest, vilken hårding:

Vi har ju vår Winstone också, och påmindes om en bild jag tog för 2 år sedan…den la jag ut på bloggen, men här kommer den igen, kolla vad lik dom 😀

Önskar er alla en trivsam tisdag!

Är detta chabby chic?

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 augusti 2015 kl 08:16, Bli först att kommentera

Jag skrev ju om den dåliga gräsklippningen innan Nolia drog igång, och vi trodde väl att gräset skulle klippas just innan, men inte då. Det ser rent ut sagt, för taskigt ut på sina ställen. Jag förstår inte varför?

Har Umeå kommun inte råd, finns det inga arbetsvilliga, är detta det nya chabby chic då det gäller gator och parker, jag bara undrar?

Här är en del av vårt promenadstråk:

Och så här såg det ut 2013:

Och idag:

Man ser definitivt skillnaden. Borta mot Storgatan är gräset, en del av det, över 1meter högt, jag känner mig liten då jag går där, kan lätt leka kurragömma i alla fall, om man ska se det från den positiva sidan 😀

Nicco bakade den godaste pajen jag ätit…ever, igår kväll, och faktiskt, vi var alla osäkra på om detta var en god paj, så vi tog en bit till…och jag tänker att det var bara en dålig ursäkt för att få äta lite till av den, underbart god.

En vinbär och äppelpaj, och jag som inte ens gillar röda vinbär. Ni ska få receptet här, men vi är lur på att det finns ett fel, då det står 125gr mandelamassa + 50gr, på två ställen, så Nicco använde bara 175gr totalt (jag har därför plockat bort den raden i receptet också) och det blev superbra. Istället för ”vanligt” socker, så användes det rörsocker, och inga svarta vinbär, bara röda samt äpplen.

Pajbotten

100 g smör

0,5 dl strösocker

2,5 dl vetemjöl

1 st äggula

1 st pajform, ca 25 cm i diameter, gärna med löstagbar botten

Fyllning

1 dl strösocker

1 st ägg

0,5 dl vetemjöl

2 krm bakpulver

2 st äpplen

125 g mandelmassa, + 50 g

175 g vinbär, röda och svarta

1. Pajbotten: Blanda smör, vetemjöl, socker och äggula i en matberedare och kör snabbt ihop till en deg.

2. Tryck ut degen i botten och upp på kanterna i en pajform. Ställ kallt ca 30 min.

3. Fyllning: Skala, kärna ur och tärna äpplena. Lägg dem i en kastrull med socker samt eventuellt 1 msk vatten. Koka upp och låt sjuda ca 2 min. Lägg i vinbären och låt dem precis börja koka.

Dra av från värmen och låt svalna.

4. Sätt ugnen på 200° och förgrädda pajskalet ca 10 min i mitt i ugnen. Riv 125 g mandelmassa och vispa samman med ägg, mjöl och bakpulver. Bred ut massan i det förgräddade skalet.

5. Fördela äppel- och vinbärsblandningen ovanpå. Om det bildats mycket spad så försök ta med så lite som möjligt av det.

Riv resten av mandelmassan överst på pajen och grädda den mitt i ugnen ca 30 min.

6. Servera gärna pajen ljummen med glass eller vispad grädde.

Vi åt vaniljglass till, kunde inte bli bättre 😀

Hoppas på underbar fredag för er alla! Och sist men inte minst, ett Stort Grattis till lillebror Lars som fyller 42 år idag, från oss alla till dig!

Vad är detta?

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 juli 2015 kl 07:49, Bli först att kommentera

Dagen gick så fort på jobbet igår att jag inte hann med allt jag borde ha gjort, bästa med det är att man uppenbarligen haft roligt, och sämsta är väl att det som inte blev gjort igår, får man göra idag, plus annat som ska åtgärdas. Nå, jag fixar nog det också 😀

Sämre verkar det vara med underhållet som Umeå kommun bör stå för, då det gäller gräsklippning. Alltså vad är det här? Det var oklippt innan vår semester, och det har baske inte blivit klippt efteråt heller.

Ser det snyggt ut med gräsbeklädda viadukter, gräs som är meterhögt, och här ska man passa sig för fästingar i högt gräs…ja, vart ska hunden sätta sig då, på asfalten? Och sen ska man kliva in i det där gräset för att plocka upp det också, huvva!

Tycker att detta borde vara utmärkta sommarjobb, att hålla efter och göra snyggt, men vi vet varför det ser ut som det gör. Dom lägger allt krut på Nolia, vänta bara, dagarna innan grindarna slås upp så kommer dom att jobba med högtryck för att snygga till vår lilla stad för att göra ett gott intryck, fast jag tycker att vi kan göra det även om det inte är mässa, det måste ju passera en hel del semesterfirare under sommaren.

Något annat som passerade, i gräset…var älgen och kalven, då vi var uppe i stugan, och Theresé Hällsten, lyckades fånga både älgen, Gustav och Sally, på bild:

Lite skrämmande kunde det nog ha varit, men Sally ser då obrydd ut, till och med uppspelt, hon tyckte nog det var kul 😀

Idag ska jag iväg på nåt kul, ska träffa ett par gamla kompisar från det man var ung…yngre 😀 Men innan dess, ska jag iväg på ett ärende, gå ut med Winstone, och göra i ordning så Nicco och Åke har middag, så jag sätter fart nu. Ha det gott, allihop!

Nya inkomster

Av Maria Lundmark Hällsten, 6 februari 2015 kl 10:07, Bli först att kommentera

Fick ett tips av ”Kul-Janne” som jag skulle kunna ha på Jeepen, tänk så perfekt att ha till exempel då man ska ut på jobbet och det är oplogat 😀 Kanske Umeå kommun kan bidra med en extra slant då, så får jag dessutom betalt, för att ta mig till och från arbetet…PERFEKT!!!

Kunde ha slutat illa

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 december 2014 kl 09:12, Bli först att kommentera

Jag och Nicco åkte ner på stan igår, hon skulle kika på kläder. Sen blev det som lunchtajm, så jag föreslog en macka på NK. Det kunde ha slutat illa, enligt Nicco, så hittade hennes fantastiska mamma av, den enda plattan i hela stan, som är något upphöjd över alla andra (på gatan förstås).

Och det var ju inte så konstigt heller att just jag, skulle köra in skon i den och hålla på göra en faceplant, men hey…jag klarade mig…igen 😀 Fick bara skratta lite, det hjälps inte, på något underligt vis, är det roligt då man snavar, fast det är klart, så kul hade det inte varit, om man nu verkligen landat på näsan. Då hade jag stämt Umeå kommun, sa jag, och gick in på NK.

Jag köpte ingenting åt mig själv, däremot världens dyraste långkalsonger till Åke, som nu bara får använda dom väldigt sparsamt. 400 spänn, alltså man kan ju smälla av, för mindre. Ja, det var ju nåt fint med dom, designade, men vart springer man och visar upp sina kallingar då? Han kanske får införa nytt mode och sätta dom utanpå sina jeans, varför inte, det var ju så poppis ett tag att tjejerna skulle ha sina underkläder, utanpå, hahaa… fast snäppet värre, dom hade väl bara sina underkläder och inget annat.

Det föll en del snö igår, och då jag var ute med Winstone, sista svängen, så var det ren och skär glädje från hans sida. Önskade att jag haft en kamera med mig eller helst en fotograf. Han sprang och gjorde skutt rätt upp i luften med öppen käft, precis som man gjorde som barn, och försökte fånga snöflingorna i munnen. Vilket snödjur vi skaffat 😀

Önskar er alla en toppendag!

Vilket mörker!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 7 november 2012 kl 08:11, 6 kommentarer

Man kan ju undra vad dom håller på med… seriöst. Ni kommer ihåg att jag skrev att dom kapat av björkarna som planterats här utanför… ja, ren stympning alltså. Och igår fick jag ett mejl från en undrande ”Kul-Janne” vad som nu försiggick med björkarna. Jag kan tyvärr inte skryta med att jag noterat det (kan bero på mitt förvirrade tillstånd), men hör och häpna (och kolla in korten jag tog), nu har dom plockat upp björkarna och ställt dom i högar runt på området:

Ehhh…ok, har dom ångrat sig eller vad? Passar också på att tacka Janne och Ingegerd för kaffet igår, tack tack!

Kolla nu in vart vi bor, huset till höger alltså, vilket mörker:

Det finns ingen lyktstolpe på cykel/gångbanan utanför oss, och kommer man hem på kvällssidan så är det ju totalt mörker som råder, så länge vi inte tänt brolampan, man kan ju tro att vi bor i ödemarken.

Här är ett kort taget i vårt grindhål, till höger, och sen vänder man sig om och fotar andra hållet –OJ, vad ljust och fint det är, (skrev hon lätt ironiskt).

Jag undrar jag, om dom på kommunen låtit en lyktstolpe ramla mellan stolarna (i detta fall, kanske i en vallgrav). Det ser ju ut som dom haft planer på att plantera en stolpe här, för detta finns fem meter ut från vår grindstolpe:

Ser ju definitivt ut som ett hål, lagom till en stolpe, och kabeln sticker upp ur hålet… men så där har det sett ut i snart två år nu, så det kanske vore dags att åtgärda hålet… eller stolpen eller vad dom nu har tänkt sig. Det är då inte speciellt kul varken för dom gående eller cyklisterna som färdas här i mörkret och inte heller för vår del, då man ska backa in på gården i totalt mörker och det kommer folk som varken har reflexer eller lampor tända.

Jag träffade ju Anna igår, vi åkte på Victoria och tog en macka där, då hon tyckte att ett glas vatten på ”Donken”, lät för billigt. Det var trevligt, om än tiden blev aningens för kort. Sedan åkte jag upp till mamma en stund innan jag fortsatte ner på Dressman, där jag köpte både skjorta, slips, och byxor till Åke. Jodå, ska det vara så ska det vara.

Hittade en tröja till mig själv, som jag tänkte ha på begravningen, jag noterade lite glitter på framsidan, men tänkte inte mer på det. Provade den där och jag tyckte den blev perfekt, när jag sen kom hem och provade den igen så får jag se vad det är för glitter… stjärnor. Alltså, till er som kanske missat det, så har jag skrivit att just stjärnor, får mig att tänka på pappa. Han var intresserad av stjärnor, och det är till och med så att han pratade om en viss stjärnbild då dom var här i augusti, han vänder sig till mig och frågar om jag vet vilken det är, och nu ska ni veta att jag kan absolut, ingenting om stjärnor, förutom Karlavagnen, den kan jag ta igen.

Och jag säger Cassiopeja, och det är just den han var ute efter. Vart jag fick det namnet ifrån den gången, har jag inte den minsta aningen om, men det gör att jag kanske ännu mer, förknippar just stjärnorna med honom. Önskar er alla en fin onsdag!

Ja, JAG VET, Ja, JAG VET…

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 februari 2012 kl 14:15, 3 kommentarer

Ja, JAG VET, bor man i hus får man sköta snöskottningen, ja, JAG VET, dom kan ta bort plogkanter i mån av tid, ja, JAG VET allt det där, men hur ligger det till egentligen, vem vet det?

Kolla här, så här ser det ut där vi ska ut med bilen, direkt efter vårt staket kommer cykelbanan, sedan är det ca 2 meter kvar till bilvägen, den snutten på två meter, där hamnar all snö och skit som dom skrapar upp från bilvägen och allt det hamnar där vi ska ut.

Åke hade ju tillfälle i morse, då han åkte på jobbet, att köra ut via cykelbanan, men den ser nu ut så här:

Och inte ens brevbäraren kunde köra fram till postlådan utan han fick handgå.

Nå, vi har knotat och tagit bort den där kanten heeela vintern, förutom vid två tillfällen då traktorn kommit förbi och haft ”tid”. Vad jag tycker är extremt konstigt är att när väghyveln kör förbi och hyvlar upp all dynga hit, så kommer han ALLTID tre gånger, och den tredje gången backar han tillbaka till vår infart, fäller ner bladet och kör sedan in på Blomstervägen, varför kan han då inte ta bladet nån meter längre in, så vi slipper den där JÄ-LA kanten???

Det kanske inte ser mycket ut, men vår snöslunga må var hur ny och stor och stark som helst, men den fixar inte att ta bort den där hårda kompakta snön som dom lägger där, och se nu, medan jag skriver, vem kommer då, jo snöslungan som tar cykelbanan och vart lägger han snön, jo, han fortsätter bygga upp snövallen vid vägen. Ni gissar alldeles rätt om ni nu tror att detta är ett tillfälle då Maria skulle kunna gå ut och slita ut traktorföraren ur fordonet och fråga vad han sysslar med.

Nu kan jag visserligen köra ut, via cykelbanan, en fråga till då, om jag får böter då jag gör detta, får jag skicka den till kommunen då, böteslappen alltså?

Den där biten på två meter tillhör kommunen, och tydligen ids dom inte ta ansvar för den utan skiter i hur mycket snö det ligger där, då undrar jag vad dom säger om vi, då det blir sommar och sol, tippar ner ett helt gruslass, mitt på den plätten, eller alternativt så ställer vi dit våra utemöbler…. Då blev det nog ljud i skällan.

Så, nu har jag fått skriva av mig, jag kommer att kopiera detta och skicka vidare till kommunen, jag ser fram emot deras respons på detta.

Hemlig mötesplats… i skjulet!

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 januari 2012 kl 09:14, 2 kommentarer

Så hade man packat undan julen… Granen fick jag ta ner i källaren i tre delar annars hade jag aldrig orkat den, och som ni säkert känner igen så snålar man, eller som Åke sa, man är lat, och kan inte gå med en hand tom, utan man plockar med sig det man kan för att slippa gå en extra gång och då kan det helt plötsligt bli besvärligt.

Och som om det inte räckte att nedersta granbiten är bred som sjutton, tung som attan och otymplig nanting, så ska katterna stå framför fötterna av ren nyfikenhet, dom vill kolla in vad man håller på med, då man kommer stapplande nerför källartrappen.

Åke träffade på en gammal bekant när han var ute på jakt efter en bildel till Mazdan. Dom hade stått och surrat om vilka dom kände gemensamt och vad dom hade sysslat med, ”back in the days”.

När han berättade om mötet igår kväll så sa han att dom då säkert hade suttit i skjulet tillsammans. Skjulet var ett förråd med tre väggar och ett snedtak, som stod nere på lekparken här på Västerslätt. Och i det skjulet hade lektanterna alla leksakerna som barnen använde sig av på dagtid.

I skjulet tjuvröktes det… garanterat, och säkert planerades vissa illdåd 🙂 Det var i alla fall en av alla mötesplatser för dåtidens ”fjortisar”.

Lektanterna var en historia för sig. Tänk er att Umeå kommun, hade utplacerat lektanter på lekplatserna, där dom höll ett öga på alla barn som vistades där. Alltså inte ett dagis utan för hela allmänheten. Så skulle det ju få vara idag med, åtminstone vid dom större lekplatserna, för nog kan det gå rätt så vilt till där, ibland.

Inte så att föräldrar ska strunta i att följa med, det är ju en åldersfråga, men en som har uppsikt utöver alla andra, vore inte dumt. Precis som det borde finnas ”extra personer” på alla skolor, som bara är där för att se och höra. Det vore nåt det.

Önskar er alla en fin söndag!

3 funderingar

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 december 2009 kl 07:01, 2 kommentarer

Ska börja med en fundering som Theresé hade, sist hon var hem hit och hälsade på.

Ni som kört, cyklat eller gått över kyrkbron, kanske har sett flaggorna som sitter där? Det står Välkommen till Umeå, på varannan flagga, hennes fundering var av vilken anledning dom sitter på högra sidan av bron då du åker ut mot Teg. Då lämnar man ju Umeå, eller hur? Visst, Teg hör till Umeå men dom borde ändå ha fått suttit på andra sidan, då man åker in mot Umeå.

Här kommer ännu en annan, lite knepigare fundering. Ni som läser min blogg vet att Åke skaffat sig en ny bil. Bak lysena fungerade inte på den och det har varit prio ett att få till. Han ska ju besikta bilen inom januari månad. Igår tog han in den på verkstaden och hittade felet ganska omgående. Någon (kokorot) hade klippt av strömsladden och kopplat den till dimljusen istället. Vilket ljushuvud! Sen har dom målat över baklyktorna med svart färg. Kan det vara någon som ville om designa bilen men som inte visste vilka regler som gäller?

Nåja, det var ett lätt fel att åtgärda. Man kanske inte ens ska ägna sin tid att fundera på vilka knäppgökar det finns och varför man gjort som man gjort. Däremot, när bilen stått in några timmar och han sedan skulle fälla upp framlyktorna så funkade inte dom, helt plötsligt. Han fick ett tips om att det faktiskt kunde vara så att bilen stått ute i regn och rusk så länge och när den plötsligt kom in i värmen så tinade den upp vatten som sedan lade sig någonstans där den inte gjorde någon nytta. Vänta ett tag du och prova sedan. Det gjorde han, och se, när han gick iväg för att hämta bilen så fungerade alltihop.

En sista fundering så här, dan före dan före dan före dopparedan. Vi gjorde oss en liten utflykt till Jula igår. Och tänk att inom Umeå kommun så bor vi ca 110 000 invånare, vi åker dit helt oplanerat, är där ungefär 20 minuter och träffar ändå 3 personer och en familj på 4 stycken som vi känner. Hur stor är den sannolikheten, egentligen?

Hm…nä nu har jag klurat färdigt, håll tummen för att vi får sälja bilen idag så har vi en sak mindre att bry oss om. Annars får vi väl stycksälja den och det blir ju lite mer att pyssla med i det fallet. Ha en fin måndag, det tänker jag ha, jag som fick jul ledigt av bossen.

Etikett: Umeå kommun

Frågan kvarstår…???

Vi är nog för snälla, många gånger

Är detta chabby chic?

Vad är detta?

Nya inkomster

Kunde ha slutat illa

Vilket mörker!!!

Ja, JAG VET, Ja, JAG VET…

Hemlig mötesplats… i skjulet!

3 funderingar

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten