Marja

Den långa resan.

Goda gärningar genererar goda gärningar.

När jag klev på bussen hem från Kalix, fick jag en chans att bättra på min karma.

Framför mig stod en kvinna som skulle till Töre. Det skulle kosta 44 kronor och hon gick igenom alla sina fickor, men hittade bara 25:50.

“Oj, vad gör vi nu?”, sa hon till busschauffören och föreslog att han skulle vänta vid busstationen i Töre, så att hon kunde gå in och se om det fanns någon där som kunde låna henne en tjuga.

Busschauffören svarade irriterat att han redan var 15 min. försenad och att han inte hade tid med annat än ett snabbt stopp i Töre.

Jag blev först också irriterad på kvinnan, för hon sa att hon bodde i Töre och då tycker man ju att hon borde veta hur mycket det kostar att ta bussen till och från Kalix. Men sen tänkte jag att jag vet ju ingenting om bakgrunden till varför hon inte hade tillräckligt med pengar. Jag kunde ju bara bedöma henne från det jag såg och hörde just där, så jag drog upp en tjuga ur plånboken och gav den till henne. Jag sa att hon i sin tur kunde hjälpa någon annan och att jag nog skulle få tillbaka min tjuga i någon form vid ett annat tillfälle.

“God bless you”, sa hon bara.

Min kompis och jag hade precis pratat om det där, för hon hade råkat ut för samma sak när hon skulle åka med Norrlandsbussen för ett par veckor sedan. Hon trodde att hon kunde betala med kort, men den bussen tog bara kontanter och det fattades en femtilapp för henne. Då var det en kvinna bakom henne som gav henne den femtilappen. Nu var det så lyckligt att den kvinnan och min kompis hade samma bank, så kompisen kunde föra över pengarna på kvinnans konto via sin mobil.

Jag påminde henne om den gången vi skulle gå på bio och en tonårskille bad att få låna hennes mobil för att ringa sin mamma. Vi hörde hur han förtvivlat berättade för sin mamma att han hade missat bussen och att hans skolbusskort inte gällde efter ett viss klockslag och han hade inga pengar. Då tog min kompis telefonen och sa till hans mamma att hon skulle ge pengar till killen så att han kunde ta sig hem.

Jag tror att de flesta har varit med om liknande händelser. Det behövs inte så mycket att hjälpa en annan och jag tror att man på ett eller annat sätt får tillbaka det.

Jag ger däremot inte pengar till en A-lagare på Vasaplan som säger att han behöver busspengar, men jag bjuder honom gärna på ett pling på mitt busskort. Jag ger inte heller pengar till dem som sitter och spelar Besame Mucho på dragspel på stan, för jag vet hur de är organiserade. Där är jag hård.

I dag var det färggrant på Plantagen. Tuppkam heter blomman.


Hmm, mer originell än vacker…

Ha en lugn lördagskväll <3

8 kommentarer

  1. Helena Nilsson Springare

    Visst är det så! Jag tror stenhårt på karma.. Jag hoppade in och räddade en granne för några veckor sedan när hon stod framför mig på konsum och hade glömt börsen på jobbet. Jag hoppas verkligen att folk skulle vilja hjälpa mig på samma sätt om det var jag som behövde hjälp.
    Och i förrgår hittade jag en väska på ica maxi som jag lämnade till kundtjänst innan någon ”icke-karma-troende” hittade den och tömde den på kosing!
    Ha en fin dag! Kram

  2. Sus

    Jag tror stenhårt på rubriken du satt! Karma eller ej. Blir vi vänligt bemötta sprider det sig som ringar på vattnet, och vem vet om den vågen når en själv en dag… om inte annat kan den nå många andra innan den stillnat.

    Jag har ofta blivit vänligt bemött, fått plånbok med pengar tillbaka etc… människor är ofta bättre än vi tror.

    Kram
    Sus

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.