Marja

Den långa resan.

Gårdagens TV-tittande.

I morse vaknade jag upp mitt i en sagovärld. Det var -21 grader och allt var frostigt vitt.

Jag gick från fönster till fönster alldeles förtrollad. Inte en rörelse, inte ett ljud; hela världen höll andan i köldens grepp.

I går skulle man svara på en fråga om rosfeber i “Fråga doktorn” i TV. Doktorn verkade vara lite irriterad över frågan för det hade hon ju svarat på flera gånger redan. Lite feber och en rodnad på huden. Måste behandlas så att det inte blir blodförgiftning. Det verkade väldigt lättvindigt, tycker ju jag som nu har haft värk och svullnad i tre veckor.

I går var jag hos distriktssköterskan på vårdcentralen och fick benet omlagt. Hon sa att det är vanligt att det blir sådana här sår/ blåsor och lovade mig att det skulle bli bra. Jag litar på henne, för hon har nog en hel del erfarenhet. I morgon ska jag dit igen.

Sen skulle jag titta på “Svenska-hjältar galan” och eftersom jag vet att jag brukar sitta och gråta hela tiden, bestämde jag mig för att distrahera mig och slå in julklappar medan jag tittade. Jag lyssnade alltså mest på Marks underbara finlandssvenska och tittade bara när det var underhållning eller prisutdelning på scenen. Jag har ingen aning om vilka som satt i publiken.
Jag är väldigt imponerad av den unge mannen som hade förhindrat att en liten flicka blivit strypt av en drogpåverkad kvinna. Fast jag blev väldigt besviken när han berättade att det stod en massa människor omkring och förskräckt tittade på, utan att hjälpa honom. Tyvärr är många rädda för att ingripa.

Jag hittade bl.a. ett rustikt papper och turkost snöreLagerhouse. Man behöver inte alltid använda rött.

I morgon ska jag posta mina paket och julkort. Eftersom jag inte kan/ skall gå långa sträckor, har jag planerat logistiken noggrant. Jag gillar ju att åka buss och har tid att göra det, så det gör ingenting om det kommer att bli en del omvägar och byten.

Vi hörs igen när jag hittat hem.

Ha en fin tisdagskväll <3

6 kommentarer

  1. Sus

    Så andlöst vackert det måste ha varit. Inte en rörelse, inte ett ljud…

    Mmmm.

    Duktig du är som får iväg klappar o kort i tid 🙂
    Kram

  2. Marja Granqvist

    Svar till Sus (2010-12-14 21:28)
    Ja, det var länge sedan jag blev så betagen.

    Jag har ju haft tid att skriva kort nu när jag har varit hemma så mycket. De flesta klapparna har kommit direkt i min brevlåda, så jag har inte behövt springa i affärer.
    Kram

  3. Babs

    Det är spöklikt tyst och vackert när snön och kylan tar sitt grepp över landskapet.
    Jag såg galan och jag grät mest hela tiden, jag såg hur alla sminkade stjärnor i publiken satt och torkade tårarna och sminket rann.
    Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.