Marja

Den långa resan.

Köp medges ej.

Jag hör till dem som mer och mer kör med kort när jag betalar. Jag tycker det är bekvämt och snabbt och sen ser man på kontoutdragen vart pengarna har gått. Cash har en tendens att rinna mellan fingrarna och efteråt vet man inte vart pengarna har tagit vägen.

Nackdelen med att alltid dra fram kortet är förstås att man kan bli skimmad och ibland händer andra saker som gör att man får sig en tankeställare. Man säger ju att kortläsare med chip skall vara säkrare än dem man drar kortet i, men under den senaste veckan har jag börjat undra om det är så.
Det började på Coop Konsum i centrum. Mitt kort påstods vara ‘oläsligt’. Kassörskan tog det och drog med fingrarna över chipet och sedan skulle jag försöka igen. Till slut sa hon att jag skulle hålla i kortet när det var intryckt. Då fungerade det. Hon sa att det var fel på kortläsaren och att de hade tillkallat en tekniker. Eftersom det var den butiken som hade fått en av sina kortläsare skimmad, var jag på vippen att skämta om det, men avstod.
Sen gick jag till Indiska och där hände samma sak. Nu visste jag att jag skulle hålla kortet intryckt med ena handen medan jag slog koden med den andra. Jag tänkte att det var fel på mitt chip och att jag skulle gå till banken och kolla.
På vägen dit gick jag in på Kronans Droghandel och där fungerade kortet perfekt, så jag skippade banken.

I går var jag på Åkerbloms bokhandel och plötsligt fungerade kortet inte igen. Jag kunde ju knepet vid det här laget och sa till tjejen i kassan att det antagligen är något fel på mitt chip, för nu har kortet krånglat i så många olika butiker. Hon sa då att det är fel på de kortläsare som har chip, de slits alldeles för fort.

I dag var jag på Clas Ohlson och då sa kortläsaren “Medges ej” vid varje försök att slå koden.
Vad betyder det? Har ni ingen kontakt med banken? Jag har pengar på kontot”, sa jag.
Det betyder att du inte får handla med det kortet”, sa kassörskan snorkigt.
Min första tanke var förstås att mitt konto hade blivit  länsat. Hu, så hemskt! De ‘nötta’ kortläsarna jag använt hade kanske varit skimmade. Jag hade inte tillräckligt med cash i plånboken, så jag fick lämna mina två varor i kassan och springa ut till en automat för att ta ut pengar. Det gick hur bra som helst och kvittot visade att alla pengar fanns kvar på kontot. Mystiskt, inte sant? Banken var stängd, så jag travade tillbaks till Clas Ohlson och fick då veta att alla MasterCard-kort hade blivit nobbade i alla kassor. Tekniskt fel. Går inte att skylla på någon.

Jaha, så var det med det.

“När någon säger att det inte gäller pengar utan principen, är det alltid en fråga om pengar.”
(F W Hubbard)

Ha en skön trettondagsafton <3

6 kommentarer

  1. Babs

    Å, där är jag gammalmodig, jag gillar pengar så jag tar ut på bankomat så det ska räcka ett tag.
    Däremot har jag kort på ica och konsum.
    Kram

  2. Marja Granqvist

    Svar till Babs (2011-01-05 20:00)
    Jag tar ut så jag har några hundra i plånboken för mindre köp… tidningar och så, men annars kör jag med kortet. Det började när jag hade opererat tummen första gången och bara hade en hand… då gick jag omkring med kortet och id-kortet i fickan. Hmm.
    Kram

  3. miie

    Det är besvärligt när det inte funkar som det ska göra.
    Har själv ett kort som jag nyligen fick nytt.
    Innan så trasslade hela tiden!
    Kram
    Miie

  4. Helena Nilsson Springare

    Så irriterande när det inte funkar med kort. Sen vill man ju inte gå runt med för mycket kontanter heller.
    Här hemma måste man ha riktiga slantar på lördagar när veckopengarna ska delas ut. För mina barn tar inte kort *skrattar* Kram

  5. Marja Granqvist

    Svar till Helena Nilsson Springare (2011-01-06 11:10)
    ’Riktiga’ pengar behövs ju ibland, om man vill köpa en tidning eller så… eller ge bort en slant. Jag har försökt ge presentkort till Ronja, men hon vill hellre ha pengar i present. Det blir mera verkligt då.
    Kram

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.