Att riva papper och skapa.
I går var det akvarellmålning för sista gången denna termin. Höstterminen går alltid så fort, tycker jag, man hinner knappt göra något. Jag har bara varit borta en gång på grund av operationen, så jag har ändå varit där fem gånger.
I går gjorde vi något himla roligt. Först målade vi på varandras papper, d.v.s. vi hade olika stationer som vi gick emellan och målade en stund på varje ställe. Inget föreställande, utan bara klotter med olika färger. Sen klippte eller rev vi de bitar vi ville ha från de olika papprena och gjorde var sitt collage med blockljus, ungefär som vi hade målat gången före.
Alla tyckte att det var jätteroligt och jag var ju i mitt esse… att riva och klistra papper är ju som att scrappa. Alla gjorde jättefina collage och jag ska visa mitt när jag får hem det. Vi ska nämligen ställa ut dem och målningarna i Mariakyrkans adventsfönster den 8/12. Har ni vägarna förbi kyrkan den dagen får ni gärna svänga in och titta i fönstret på gaveln.
Gårdagens ordlösa bild är från Mariakyrkan. Jag gillar de naturliga träskyltarna och den trygghet orden skänker, för ni känner väl igen psalmen ’Tryggare kan ingen vara…’?
Andrummet är själva kyrksalen, Himlafästet är samlingssalen där vi sitter och fikar, Kända nästet tror jag syftar på köket och Skattkammaren är utrymmena där man har barnverksamhet och olika hobbyverksamheter. Där sitter vi och målar akvarell. Ganska nyligen har man börjat med keramikkurser och installerat en brännugn i ett litet rum, som har fått namnet Purgatory (Skärselden). Ja, det blir varmt i det rummet…
Jag hade tänkt cykla till akvarellen i går, men gick lyckligtvis ut med soporna innan och upptäckte att det var halt efter regnet, så jag tog bussen dit och promenerade hem med broddarna på.
I dag gick det bra att cykla igen, fast det blåste frisk. Nu viner det runt knutarna igen och jag sitter här invirad i en filt och med fötterna mot elementet. Det är alldeles svart ute och på gården har HSB satt upp en bedårande söt gran som viftar glatt med sina lampor. Inom mig känner jag en svag oro att den ska välta i blåsten (undrar var det kommer från) och går till fönstret och kollar med jämna mellanrum.
Nu vill vi väl snart ha snö, eller hur?
“Det samlas inte damm på den som är ute i blåsväder.”
(Magnus von Platen)
Ha en trevlig torsdagskväll <3
Senaste kommentarerna