Marja

Den långa resan.

Vänlighet går alltid hem.

Jag stod och väntade på bussen utanför Coop i går tillsammans med två unga mammor och deras barn Det var tre små barn i åldrarna 2-4 år. Mammorna stod och rökte och pratade med varandra och matade barnen med kakor medan de rastlöst snurrade omkring. En av killarna tyckte nog att han inte fick tillräckligt med uppmärksamhet, så han ställde sig i vägen för alla som gick förbi. Det är en upphöjd kant där bussen stannar och inte alltför mycket utrymme för flera personer i bredd. Killen ställde sig medvetet i vägen och tittade trotsigt på folk som kom mot honom. De flesta log mot honom och föste undan honom. Att mamman skrek hans namn och tjatade brydde han sig inte om. En äldre herre fick stanna med sin cykel för att killen helt sonika la sig ner på den regnblöta marken framför honom. Jag stod och tänkte om jag kunde hitta på ett sätt att avleda honom, för ju mer mamman tjatade och ‘förmanade’ (hotade), ju mer låste han sig i sitt beteende. 
Då kom ett äldre invandrarpar Mannen satt i elrullstol och killen ställde sig framför honom och tittade trotsigt på honom. Den äldre damen gick då fram till honom, böjde sig ner, log och smekte honom över kinden. Sen drog hon honom åt sidan och höll om honom så mannen kunde ta sig förbi. Så himla fint och smidigt gjort. Killen kom av sig totalt och efter det var den leken inte lika rolig längre. Vänlighet går alltid hem, även hos små barn.

Ha en trevlig lördagskväll <3

2 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.