Ha en skön lördag <3
The Weekend in Black and White 14/11 2014
Att berätta…
Det är fortfarande grått och snöfritt, men ganska skönt med bara ett par minusgrader.
Jag for iväg till Mariehems Hälsocentral för att ta influensasprutan. Det var sista tillfället i dag på förmiddagen och jag trodde inte att det skulle vara så mycket folk. Men jag fick vänta 40 minuter innan det blev min tur. Sen tog det 3 sekunder att få sprutan.
Det som är bra med att jag inte bytte vårdcentral när jag flyttade, är att jag alltid träffar någon gammal bekant när jag är där. I dag träffade jag tre stycken kvinnor som är med i skrivarcirkeln i mitt gamla bostadsområde. Jag har inte kunnat vara med en endaste gång i höst, det har antingen varit inbokade läkarbesök eller röntgen eller något annat förhinder, så därför var det trevligt att träffa dem. Nu är det bara en gång kvar den här terminen och jag är upptagen med annat då också. Men efter jul ska jag se till att jag kan vara med, för det är så trevligt att träffa den gruppen.
Jag har ju inte skrivit något sedan ’Den långa resan’. Jag blev färdig så väldigt fort med den och fortsättningen, när jag kom hem till Finland, känns väldigt svår att skriva ner. Syftet med skrivandet i den här gruppen är att berätta om hur det var förr, så barn och barnbarn kan läsa. För mig finns det så mycket känslor som står i vägen för vardagsskildringarna. Det finns så mycket intressant att berätta om hur man levde på 50-60-talet, för utvecklingen och välfärden har ju gått framåt med rasande fart, så jag måste nog ta mig samman och skriva några sidor.
Däremot håller jag på med en pärm till Johanna med bl.a. min mammas recept och foton från förr. En liten påminnelse om hennes kulturella arv från min sida. De karelska traditionerna.
Ha en mysig fredagskväll <3
Kravets låda.
Stadsbiblioteket har under några veckor flyttat till sina nya fina lokaler i Kulturväven. Den officiella invigningen är nästa torsdag, men redan i går slog man upp dörrarna för besökare.
Inventarierna i det gamla biblioteket säljs nu ut och jag gick dit i dag för att se vad som fanns kvar av biblioteket. Det kändes lite sorgset att gå omkring i de tomma lokalerna, med rader av bokyllor som gapade tomma och pågående demontering av hyllor och bord. Killar från Viva Resurs var där och jobbade för fullt.
En ensam kudde låg kvar på golvet.
Förutom bokhyllor kunde man fynda skrivbord, databord, stolar och småinventarier allt från tidskriftssamlare till blomkrukor.
Min nyfikenhet drev mig att gå runt överallt och plötsligt såg jag den: KRAVETS LÅDA. Men så hemskt, tänkte jag, den måste ju få komma hem till mig och få en trevligare funktion och kanske till och med ett annat namn.
Det är en bra låda i A4-format i grön tjock papp och kantad med svart isoleringsband. Så småningom kommer den säkert att bli pimpad på något sätt, men tills vidare ska den få bli min assistent och hjälpa mig att samla det pysselmaterial jag för tillfället jobbar med. Det som vanligtvis dräller omkring på bordet.
Har ni något förslag på ett annat namn?
Sen plockade jag på mig en stor grön kopp som jag ska använda som kryddkruka, en udda djup tallrik med fint blomdekor, en karaff som använts som vas och en affisch med alfabetet i blindskrift. Allt det plus lådan kostade mig 10 kronor.
I kväll har jag varit på vattengympan. Den där härliga låten med lite orientaliska toner är tydligen Abba. Ska se om jag hittar den på nätet.
I morgon tänkte jag fara till Hälsocentralen och ta influensasprutan.
Ha en lugn fredagsnatt <3
Akvarelldyslektiker?
Akvarellmålning i kväll och det blev så där trögt igen.
Vi började med plastfolietekniken. Först lägger man på tjockt med färg, sedan plastfolie, som man föser ihop med fingrarna så att det blir ett mönster. Sen ska allt torka i ett dygn och då har man en fin bakgrund till något man vill måla.
Innan jag hunnit hem hade plastfolien släppt och pappret var torrt. Antagligen hade jag för tunt med färg, färgen hade hunnit torka, eller så la jag på plastfolien fel. I morgon ska jag se om jag hittar något intressant i bilden att arbeta med. Jag ser redan en profil till höger i det blå fältet.
Sen skulle vi måla blommor och blader med en annan teknik. Det gick inte bra för mig. Jag fick börja om, men det blev inte bättre. Till slut stänkte jag med grön färg över alltihop. Jag kommer att riva den målningen i tusen bitar. Jag tror jag är akvarelldyslektiker.
Det är samma känsla som när jag insåg att jag aldrig kommer att lära mig spela piano bra. Jag kunde läsa noter, men fingrarna gick i kors och jag lärde mig aldrig rätt fingersättning. Jag spelade på som ett naturbarn, men sen sålde jag pianot, för grannarnas skull.
Fast jag tänker inte ge upp akvarellmålningen. Det är alldeles för trevligt där. Men det oroar mig att det är andra gången i höst som jag blev frustrerad.
Ha en lugn torsdagsnatt <3
Onsdagstema: Kulturkick
Varje sommar när jag åker till Finland får jag kulturkickar och en nostalgisk sådan är onekligen den snart 100 år gamla saluhallen i min hemstad Björneborg (Pori). I min barndom var det full kommers där. Långa rader med köttdiskar på ena sidan och fiskhandlare på den andra sidan. I en tvärgång fanns mjölk, ost och bröd i långa rader. Jag kan fortfarande känna alla dofterna.
Nu är det mest diversesmåhandlare som hyr stånden, det finns ett kafé och längst bort i mejerigången finns nu en frisörsalong.
Ett par charkdiskar finns kvar och så fiskhandlare. Laxskrädet kostar 2 euro/kg.
Och så älghuvudet och burkarna med de inlagda gurkorna.
Vid ingången finns en blomsteraffär och min favorit, en godisbutik med hemmagjord mörk choklad. Deras ’kaffebönor’ är ett måste att ha med sig hem.
Ha en fin onsdag<3
Att dela med sig av sin tacksamhet.
Röntgenundersökningen visade inget onormalt. Hur firar man det? Med en gräddbakelse eller ett nytt läppstift?
Det löste sig av sig själv när den unga tiggarkvinnan utanför Konsum på Ålidhems centrum bad om mat. Okej, sa jag, och hon fick följa med in och fylla en vagn med livets förnödenheter. Hon visste precis vad hon behövde och jag behövde bara nicka bifallande… endast basvaror; sallad, lök, olja, yogurt, ägg, mjöl, socker, kaffe, en bit sidfläsk m.m. … tvättpulver, diskmedel, schampo, tvål, tandkräm och en tandborste. Vid vitaminer sa jag nej, för de flesta var brustabletter eller tvivelaktigt dyra preparat. En förpackning Alvedon gick däremot bra… och en hårsnodd ur billiga lådan.
Livets nödtorft, och hon hade fått samla ihop många småslantar för att få ihop till det. En verklig tankeväckare. Hon var så tacksam och jag var glad över att kunna dela med mig. Visserligare är jag inte rik, men kan jag köpa en Ergorapido bara för att jag inte ids dra fram dammsugaren ur städskåpet, skall jag väl kunna bjuda på en matkasse nu och då.
”När du äter, dricker, älskar och gärna delar med dig, njuter du det bästa världen kan skänka dig.”
(Arabiskt ordspråk)
Ha en fin tisdagskväll <3
TisdagsTema: Ledsen
Den lille flyktingpojken Gzim från Kosovo är ledsen och orolig, för han vet att han kommer att utvisas.
Konstnären Knutte Vester har gjort avgjutningar av honom och andra flyktingbarn, som visats i utställningen ’Ofrivilliga nomader’.
Ha en trevlig tisdagskväll <3
Förföljelsemani?
Den är sötnosen skrämde nästan livet ur mig i dag. För det fick han min kamerablixt i halsen.
Jag stod i busskuren och tittade mig över axeln och där var han precis bakom mig. ’Jisses’, tänkte jag och studsade åt sidan, ’här står jag i egna tankar och mosar någon mot busskursväggen’. Men det var ju bara reklam på kortsidan.
Härom dagen tyckte jag mig se ur ögonvrån att någon försökte gå förbi mig, så jag steg åt sidan… ingen där… jag steg åt andra sidan och vred lite mer på huvudet och såg att det var min huva som hade knölat ihop sig på axeln.
Nej, jag är inte paranoid, däremot alltför ofta försjunken i mig själv.
Jag var på väg hem från net-on-net:s lagerbutik med en sladdlös dammsugare i famnen. Jag hade alldeles glömt att net-on-net har en lagerbutik i stan sen tre år tillbaka. Innan jag flyttade hit köpte jag en dammsugare där och sedan har jag varit där en gång till och köpt färgpatroner till min skrivare. Klart billigast i stan.
Jag älskar att gå omkring och titta på saker i lugn och ro. Jag hade kollat på nätet att de hade en Elektrolux Ergorapido i min prisklass på lager, så nu ska det bli ’cordless comfort’ hos mig.
Det regnar, snön är helt borta nu och det är så mörkt igen. I går bytte jag ljusslinga på balkongen, så nu lyser alla lampor. Det är kanske så att en sådan där billig ljusslinga bara håller en säsong.
Ha en trevlig måndagskväll <3
Erfarenhet
Jag har inte delat med mig av Paulo Coelhos visdomsord på två månader. Jag fick en kommentar, inte här på bloggen utan i irl, som gjorde mig lite fundersam.
Nu har jag kommit över det där och vill presentera november månads ord, som är Erfarenhet.
Man får nya erfarenheter varje dag. Det gäller att ta vara på dem och lära sig något av dem. Det behöver inte vara stora äventyr och man behöver absolut ingen ’bucket-list’ med saker man vill vara med om för att utvecklas genom sina erfarenheter. Du behöver bara gå genom livet med ett öppet sinne.
Många erfarenheter är tunga och dem får man ta för vad de är. Andra är sköna och njutningsfulla, dem vill man bevara för att minnas vid senare tillfällen. Alla erfarenheter lär oss något om oss själva och gör det lättare för oss att förstå andra. Men vi måste komma ihåg att erfarenheterna är personliga och upplevs olika av alla.
Paulo Coelho uttrycker det i boken ’Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät’ så här:
”Vi får aldrig sätta oss till doms över andra människors liv, för var och en känner bara sin egen smärta och sina egna försakelser. Det är en sak att tycka att man befinner sig på rätt väg och en annan att tro att det är den enda vägen.”
Min viktigaste erfarenhet i dag är helt enkelt att det kan vara bra att prova nya vägar ibland. Jag vek av den knaggliga cykelvägen och gick upp i skogen på en ny stig. Det var lite kusligt och ensamt, men spännande.
Ha en skön söndagskväll <3
Senaste kommentarerna