Petter Nilsson(SD)

Våld i nära relationer

Sverigedemokraterna har återkommande föreslagit att höja straffen för grov kvinnofridskränkning. Självklart är gärningsmannens straff en viktig del i analysen för den som drabbas av våldet inom en nära relation kommer väga in när man gör bedömningen huruvida det är värt att anmäla.

Uppenbart är straffet en än viktigare parameter i de fall som man också befinner sig i en kulturell kontext där exempelvis en imam uppmanar en till att istället be gärningsmannen om ursäkt, och i värsta fall ens omgivning ser likadant på saken.

Därför är det viktigt att beakta kulturella aspekter kring kvinnovåld. Många övriga partier har tidigare inte vart för att höja straffen för grov kvinnofridskränkning. Vissa är idag av uppfattningen att man ska kunna bli frigiven efter man genomgått behandling – vilket i realiteten medför ett ännu kortare straff.

Centerpartiets Annie Lööf – som försökte klistra på Jimmie Åkesson att SD endast skulle mena att problemet är importerat – vill lösa problemet med genuspedagogik i förskola och skola.

Direkt dålig kultur är förstås en del av problemet. Den underliggande analysen kommer att prägla lösningsförslagen. Jag lämnar det till läsaren att göra bedömningen hur verkningsfull genuspedagogik är avseende att på riktigt bekämpa förekomsten av våld i nära relationer.

Noterar även att Aftonbladet publicerat ett löp där man avser poängtera att det inte finns någon överrepresentation avseende invandrare. Studien är väldigt liten, väldigt lokal. Dessutom väldigt snävt avgränsad.

BRÅ:s rapporter kring invandrares brottslighet är väldigt gamla vid det här laget. Något mer aktuella siffror finns från bland annat Norge, men även dessa är tveksamma att bygga ett ordentligt argument utav.

Ytterst bör man också ta höjd för att mörkertalet absolut kan präglas av ordentligt dålig kultur, vilken vuxit fram på grund av övriga partiers ansvarslösa invandringspolitik.

Det sagt kokar det ned till att föreslå rätt åtgärder för att få bukt på våldet i nära relationer. För en mer omfattande – och för all del mer rättvisande än de missvisande rubrikerna – rekommenderar jag den intresserade se över ”Särskild debatt om det grova och dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer”, RIksdagen 6 maj.

3 kommentarer

  1. Maria

    Anser att problemet måste breddas. Våld förekommer inte minst även i bi-, homo- samt transrelationer!

  2. Caanita

    Varför heter det ” grov kvinnofridskränkning ” när det egentligen handlar om ren och många gånger lång och upprepad misshandel?
    Kvinnor som utsätts är alltid i underläge i förhållande till gärningsmannen och vet inte ens om hon
    kommer att överleva våldet och sedan blir benämningen att ” kvinnans frid har kränkts”!!!
    Avsky och hat mot dessa ynkryggar är bara förnamnet.

  3. Brorson

    I Sverige straffas den, som har begått flera brott bara för ett av brotten, vanligen det grövsta. Straffet för det brottet blir kanske aningen högre, men inom straffskalan för det brottet. Man säger att det brotte t”absorberar” straffen för övriga brott .Vid val av brottsrubriceringska domstolen välja den brottsrubricering, som ger det lindrigaste straffet.

    Med brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning har lagstiftaren sammanför flera brott mot samma kvinna till ett enda brott. Detta innebär som praktisk konsekvens att flera fall av synnerligen grov misshandel av samma kvinna med stor sannolikhet ger halva straffet jämfört med ett enstaka lika allvarligt brott mot en man.

    Mig veterligt har står socialdemokratiska regeringab bakom denna värdering av kvinnnor som hälften värda jämfört med män. Lagar beslutas av riksdagen efter förslag från regeringen, som lägger fram sina förslag efter granskning av Lagrådet, som är en enhet inom Högsta domstolen. Göran Lambertz har varit ledamot av Lagrådet. Jag vet inte säkert om han haft något att göra med dessa lagar, men jag misstänker det.

    Han har varit aktuell under de senaste veckorna p.g.a. en anmälan om våldtäkt mot honom. Enligt honom själv har han bara ”kladdat” på kvinnan. När ord står mot ord, kan frågan om åtal och dom avgöras av vem som är mest trovärdig.

    I det här fallet bedömdes den tidigare ledamoten av Larädet som mest trovärdig.Han borde vläl om någon veta var gränsen går mellan kladda (tillåtet), tafsa (förbjudet) och våldtäkt (strängt förbjudet).

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.