Ofullgånget hastverk?

Om någon skulle uppfatta detta inlägg som en verbal giljotin över nacken kan tolkningen mycket väl vara korrekt.

Att Tidöavtalet fått avsevärd kritik av lika slag kan inte bero på att världen är full av vänsterorienterade och besvikna förlorare vilket den självutnämnda ”vinnarsidan” inte sällan hävdat. Det måste finnas en helt annan grund för den kompakta kritik som Tidöavtalet fått. Vad gäller politisk kritik från ena eller andra hållet är den lika stark eller svag, övertygande och trovärdig eller utan trovärdighet oavsett om den kommer från vänster eller höger. Ingendera sida kan hävda större sanning och trovärdighet i sin kritik.

Politiskt arbete är en allvarligt underskattad konst. Det är osannolikt att en grupp politiker utan stöd av expertkunskaper och annat kunskapsstöd eller rådgivare och till detta en viss grad av misstro till experter och därtill vetenskapsförakt, på mycket kort tid skall kunna lösa de viktigaste utmaningarna och samhällsproblemen för ett land. Tidöavtalet visar att detta inte heller är möjligt. Det är egentligen inte helt korrekt att kritisera Tidöavtalet utan att inse att Tidöavtalet är ofullgånget. Avtalet som vägledare för ett land är enligt min tolkning av typen hastverk.

Om det vore möjligt borde Tidöavtalet återremitteras. Gör om gör rätt! Rent hypotetiskt borde Tidöavtalet ha presenterats och granskats som ett förslag till landets lösningar innan valet. Dessutom borde de politiker som vill bli valda, lova att inte lova det de inte kan hålla och svära på att inte ljuga och intet av värde förtiga för väljare och medborgare.