Näsvisa frågeställningar

Det finns många frågor om samhälle och politik man trots all sin okunnighet tror sig ha sannolika svar på men ändå vill upprepa. Den som läser frågorna kommer till ytterligare eftertanke liksom jag själv gör.

Hur kommer det sig att politiker kan tycka så illa om dem som inte tycker som dem? Hur kommer det sig att många journalister undviker ställa intrikata följdfrågor till politiker? Hur kommer det sig att både Kristersson och Busch sade att de aldrig skulle samverka med SD eller ha med dem att göra med bar ändå SD underarmarna in i Riksdagshuset? Varför säger alltid dem från höger som blir kritiserade att kritikern är vänsterorienterade? Hur kan man vara kunskaps- och vetenskapsförnekare och ändå sitta i Riksdagen? Räcker det inte med att tiotusentals forskare säger att det råder klimatkris för att det inte skall förekomma så många klimatkrisförnekare? Varför påstår dem som är rasister att de inte är rasister? Har SD blivit elefanten i rummet som ingen vill säga sanningen om? Hur stark längtan har Kristerssons att bo i Sagerska palatset? Vilka gränser finns för vad någon kan säga för att klå sossarna? Är så kallade ”hårda tag” enda lösningen på landets samhällsproblem? Hur kan M, KD och L förneka att de är orsaken till att SD styr och leder regeringens arbete?