Ond och god normalisering

Vad är nu för tiden det rätta? Vad är normalt som inte var normalt det tidigare? Vilar samhällets moral på kvicksand?

Normalisering så kallad social normalisering har både onda och goda exempel. ”Normalisering är en social process där idéer och handlingar börjar betraktas som normala och ”naturliga”. Det som tidigare ansetts onormalt börjar därför ses som en del av samhället, exempelvis på grund av förändrad moral, teknologi eller kulturella vanor”. Wikipedia 2023-09-17.

Normalisering har även en moralisk dimension. Viss musik ansågs en gång som onormal, omoralisk och inte accepterad, bo tillsammans och vara ogift var för flera decennier sedan syndigt och exempelvis homosexualitet ansåg en gång inta vara acceptabelt. Allt detta har blivit normalt och accepterat för de allra flesta. Sådana exempel är goda normaliseringar.

Till de onda eller de riktigt dåliga normaliseringarna finns inom politiken flera. En gång ville många inte ta i Sverigedemokraterna med tång. Nu accepteras de av flera andra partier som till och med försvarar dem.

En gång var det möjligt att kalla en rasist för rasist. Nu finns det inte längre så många rasister för dessa rasister accepteras inte längre att kallas för rasister om de själva får bestämma. Det innebär att det blivit normalt att vara en smula rasistiskt enligt den traditionellt utbredda normaliserade definitionen på rasism.

Jag får en känsla av att det även blivit normalt att ljuga om det verkligen krävs tycks det menas. PÅ liknande sätt är det med löften i synnerhet vallöften. Man säger och menar ”en sak före valet och en annan sak efteråt” eller så kan ursäkten för löftessvek bli att ”verkligheten har dykt upp”.

I och med detta tangerar vi frågan om normativ etik och moral och hur detta skall tolkas. Om vi ser tillbaka bara för några decennier och betraktar tiden med ett moraliskt bokslut kan man bli riktigt deppad. Med tanke på allt som inträffat av brott, terror, svikna löften, lögner och annat i samma linje. I större perspektiv har filosofer betraktat århundradet. Den brittiska moralfilosofen Jonathan Glover betraktade århundradet med att mena att i ett tidigt nittonhundratal godtog de flesta i Europa en moralisk lag som de följde men vid slutet av nittonhundra talet var det svårt att tro på den moraliska lagen. Den moraliska lagen som Immanuel Kant menade var den moraliska lagen med ”stjärnhimlarna ovanför mig och den moraliska lagen inom mig”. Jo vi har nog förfallit en del.

När jag var liten var det inte acceptabelt att slå den som låg ner och inte en i skolan slå den som hade glasögon. Inte heller slåss med kniv. Hr har det blivit nu?